lördag 16 februari 2008

Att välja namn…

Alltså. Folk snackar om att det är svårt att hitta rätt namn till sina barn. De skulle bara testa att namnge en hel skock med folk, samtidigt.

Jag har trasslat in mig lite i min roman. Det är en hel del karaktärer som behöver namn. Jag surfar in på svenskanamn.se och försöker hitta lämpliga namn. Eftersom personerna ska vara i ungefär min ålder fungerar ju inte namntoppen för 2007 direkt. Jag surfar lite på måfå, söker på 60+70-tal. Upp kommer massor med förslag på namn. Bara det att till de flesta namnen har jag konnotationer… Inte alltid bra konnotationer. Dessutom kan jag inte med att ta ett namn som någon jag känner bär. Då stryks en hel del av 70-tals namnen kan jag säga…

Det är ju inte bara att ta något namn, det måste ju passa in med karaktären, precis som med bebisar. Om jag hittar ett namn som passar så kan jag ge mig sjutton på att det någonstans i min bekantskapskrets finns någon som heter så. En gammal klasskompis eller någon kompis kompis. Värst av allt, någon kompis jobbiga kompis. Har ju inte direkt lust att ”hedra” någon jobbig människa med ett namn på en fin karaktär. Kanske ska jag uppfinna en massa dåliga karaktärer som kan få namn som folk jag inte gillar har. Men det vet jag inte om jag vill bjussa på. Sedan när jag är känd och ligger på topplistor så ska de inte kunna säga att de är med i min bok…. God, jag har storhetsvansinne!

För att ytterligare komplicera saken så dränks jag i namn på mitt jobb. Det finns alldeles för många namn som jag inte vill föra vidare…

Så, vad göra? Skita i om det finns folk som heter samma? Hitta på alldeles egna, underliga namn? Fortsätta surfa och krysta ut fula namn som ingen har? Skriva en roman med endast en, max två karaktärer? Kalla alla ”han” eller ”hon”? Göra som Martina Haag och utlysa tävlingar i bloggen? Tyvärr kan jag ju inte locka med samma slags priser som hon...

Vad tycker ni?

5 kommentarer:

Catharina sa...

Jag röstar för att skita i om folk heter samma. Vilka som är födda på sjuttiotalet heter liksom inte Linda, Anna, Johan, Henrik, Fredrik... det går ju inte att undvika :-) Du får kombinera efternamnen så att det inte blir exakt som folk du känner eller vet om :-)

Eller... svårt att veta. Personerna måste ju fortfarande vara _rätt_ för dig, inklusive namn. Men att hitta på "nya" namn känns bara krystat tycker jag.

m family goes västerut sa...

Mitt förslag är att du använder dig av en initial eller en siffra tills dess att karaktärerna är helt "färdiga". Då är det kanske lättare att sätta namn på dem. När jag hjälper min mamma att sätta titlar på hennes tavlor så är ju det alltid när tavlan (personligheten) är helt klar. Men du kanske redan är klar med personligheterna?

Jag tycker du kan strunta i om du känner någon med samma namn eller om du inte gillar någon med det namnet för ett namn kan alltid få nya värden. Tänk på bebisars namn, även namn man inte gillar från början blir bra sedan när man lär känna barnet. Min mamma gillade inte min andra sons namn, men nu kan hon inte tänka sig ett bättre!

Ser fram emot att läsa romanen! Själv gör jag bara fyll-i-böcker...
Kram!

Pernilla sa...

Tror ni har rätt, får skippa att vissa heter samma. Det får vara så. Och det blir så krystat annars. Ja, jag har karaktärerna hyfsat klara - nu ska allt "bara" bindas ihop... Skrivas alltså... Fast man vet ju aldrig, efter ett tag kanske en karaktär måste byta namn, beroende på vad som händer under resans gång.

Kikade lite på dina böcker på din sida för ett tag sedan, de ser jättemysiga ut!

Anonym sa...

Hihihi, inte lätt det där. Fast jag har inte något problem med det, jag bara tar första bästa namn som ploppar upp utan att tänka så mycket :-)
Däremot tog det nästan en månad innan Nora fick sitt namn - det var jättesvårt!
Kram!

Anonym sa...

Hej!

Det låter inte helt lätt det där...vet inte om jag kan vara till så mycket hjälp, men du kan iallfall testa att gå in på www.namntoppen.se och se om du hittar några bra namn där. Lycka till!