tisdag 25 mars 2008

De som har och inte har

Var inne på Denise Rudbergs blogg och hon länkade till förslaget att dra in barnbidraget för höginkomsttagare. Det är väl inte en så himla dum idé ändå? Jag har länge tyckt att det är lite konstigt att en del bara stoppar in barnens bidrag direkt på banken och en del verkligen inte klarar sig utan. Det känns som att vi kanske kunde få mer nytta för pengarna om endast de som verkligen behövde dem, fick dem. Det finns ju en hel del hål att stoppa i - utbildning, sjukvård, psykvård, insatser för unga på glid osv osv osv.

Det kan ju inte vara så svårt att samköra med vilken inkomst man har. Nackdelen kan ju förstås vara att man ofta ligger något år efter. T.ex. under föräldraledighet känner i alla fall jag att barnbidraget är ett välbehövligt tillskott men då skulle jag ju inte få något eftersom det skulle gå på tidigare inkomstår. Fast det beror ju på var gränsen för höginkomsttagare går.... På något vis brukar jag alltid hamna på gränsen. Jag får betala maxtaxa på dagis men skulle förstås inte få barnbidrag. Men någon måste ju vara på gränsen också...

Hade velat utveckla det här mer men Lilla E står och drar i mitt nattlinne (busted!) och säger Mamma och lägger huvudet i mitt knä... Tror det betyder att bloggtiden är slut...

Senare: Nu har jag slöläst aftonbladet.se och vilka arga reaktioner på förslaget. Jag hade missat att gränsen skulle gå vid 20 000/månad. Det är väl ingen som är höginkomsttagare då...? Löjligt! Jag snackar rejäla löner, där man verkligen inte är i behov av bidraget. Eller - egentligen skapas ju ett behov när man får bidraget. En kommentar till ngn annan blogg klagade "hur ska jag då kunna försörja mig när jag har fyra barn". Eh - lite kanske man måste ta hand om själv...? Jag vet inte jag. Jag tycker att vi ska ha ett välfärdssystem men det ska inte gå till överdrift. Vi har det oerhört bra i Sverige. Jag har varit hemma i ett år och fyra månader med min lilla, ska vara hemma ännu fler månader. För detta får jag betalt! Fascinerande! Dessutom pluggar jag gratis universitetskurser under tiden. Höjer min kompetens helt gratis. Det är ett coolt land det här.

2 kommentarer:

Bendel sa...

Ja, vi har det bra i Sverige. Särskilt vi som har barn! Bara en sån sak som att vår BVC-sköterska efter ett par månader redan har stenkoll på vårt barn/familj. Möter vi henne på stan (utan barn) känner hon igen oss, minns våra namn och allt. Det trodde jag aldrig att det funkade så.

Anonym sa...

Vi har det bra i Sverige, men jag tycker fortfarande att varför ska vi ge bidrag till folk som klarar sig själva? Barnbidraget ges till alla men för att få bostadsbidrag måste man söka och inte ha en för hög inkomst, vari ligger skillnaden? Jag skämdes inte över att söka bostadsbidrag. Barnen är samhällets framtid, skulle man skämmas mer över att söka barnbidrag?

Jag brukar säga att jag har inget emot att betala skatt, det jag har nåt emot är alla bidrag (och hur de kan missbrukas).

20 000 kr/mån säger däremot ingenting, är du ensamstående med 20 000 eller drar den andre föräldern in det tredubbla till hushållet blir det en viss skillnad ;-)

Så inkomstpröva barnbidraget tycker jag är en bra idé, låt resten av pengarna bli ett ytterligare förhöjt barnbidrag till de som behöver eller mer pengar till vård/skola/omsorg. Det finns ju som sagt hål att stoppa pengarna i...