söndag 7 december 2008

På Ica

Vi står sida vid sida och packar ner våra varor i våra kassar. Vi känner inte varandra. Kanske kommer vi aldrig någonsin att mötas igen.

Han verkar helt omedveten om att jag står där. Han packar sina tre kräftpaket, fem påsar Euroshopper Pommes Chateau, tre olika påsar med ostbågar och två stora Coca-Cola flaskor.

Jag packar mina ekologiska varor och godispåsen med geléhallon till barnen. Jag tittar på hans tjocka mage och tänker att han säkert ska klämma i sig allt fettigt och äckligt själv. Men tre lådor kräftor kan väl inte en ensam människa äta upp helt själv? Jag försöker tänka ut om han ska ha fest eller om han helt enkelt storhandlar och inte har så varierad kost.

Han packar i godan ro. Vet inte att han nyss seglade in i mitt persongalleri. Det som jag kommer att plocka fram någon gång när jag behöver det. Där många olika personer möts, blandas ihop och stöps om. Kanske till oigenkännlighet.

1 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, människorna runt en skulle bara veta... He he. Jag är lite inne på minerad mark för jag funderar på att använda släktingar. Kanske det där med omstöpning till oigenkännlighet skulle vara något.
Måste hålla med om att mannen verkligen bjöd in sig själv.