måndag 16 februari 2009

Mot Stockholm


Nu är vi på hemväg. Och Skövde, skriken ni hörde vid 15-tiden tillhörde Stora E. Den frustrerade mamman ni såg var jag. Nu är vi sams men har lite meningsskiljaktigheter om musikens vara eller icke vara...

2 kommentarer:

sandyekman sa...

Nu har jag tittat på alla bilder från er resa. Det är verkligen superhäftigt att se husdelarna. Jaha, var det så här det blev i verkligheten. Å, där är det fönstret osv. Er resa har börjat och nu tror jag ni känner att det är på riktigt?
Kram

Pernilla sa...

Ja, det var en himla flax att de faktiskt byggde på vårt hus igår. Annars hade det inte varit lika roligt alls. :) Men det var superkul att se hur de gör, hade inte riktigt reflekterat över att så mycket sker för hand...

Och jo. Det känns på riktigt. :)