Saker som fått mig att le

Igår när jag körde bil. Stannade vid ett rödljus och skrålade med till radion. "I love the way you lie". Tittade i backspegeln (tittar mest i backspegeln nuförtiden, folk bakom mig brukar ju gilla min behind så jag är lite lätt nervös när jag står still vid rött och vid STOP och så vidare) och där satt en kille och sjöng samma sång. Av hans läpprörelser att döma. Han och jag liksom. Log lite. Blev konstigt nog också lite generad.

Förra veckan när jag kom till min sjukgymnast och hittade en parkeringsbiljett med en timme kvar på, i parkeringsautomaten. Någon snäll hade lagt sin biljett där. Till mig. Blev jätteglad. Fast det bara kostar några fjuttiga kronor att stå där så blev jag så glad. För att någon var omtänksam. Jag lämnar ofta vidare min biljett, har väldigt sällan fått någon.

Igår när min fina lilla tjej skulle nattas och hon inte kunde sluta gosa med mitt ansikte för "mamma du är så jättejättejättejättejättesöt".

Idag när elever från årskurs 9 tågade in i aulan och underhöll oss med ett fint luciatåg. En del hade lucianattlinnen som var alldeles för korta, andra hade alldeles för långa. De sjöng inte helt rent hela tiden men de var fina.

I eftermiddag kommer jag inte att le. Jag kommer att gråta. Lilla E har luciatåg. Jag har laddat upp med näsdukar.