Dessa satans nätter

Först härjades det från barnens rum till runt 22. Då kunde vi inte gå och sova. Vi behövde andas en stund. Strax innan 23:30 släckte vi lampan. 23:45 gnyddes det första gången.

Sedan sov vi. Jag vaknade 3:30 för jag behövde besöka ett visst ställe. Hann tänka "skönt, vi har i alla fall fått sova i nästan fyra timmar. Fan, jag är ju sinnessjuk som är glad för fyra timmar."
Gick och la mig. Började blunda. Och då började showen. Först Lilla. Sedan Stora. Uppdelning med varsin. Både jag och maken har nu sneda ryggar och konstiga ryckningar i ögonlocken.

Sista gången jag tittade på klockan var den 05:24. Då sprang jag upp och stängde av tvättmaskinen som stod förprogrammerad och drog ur telefonjacket - ville inte riskera väckning. Som om man skulle få sova. MOHAHAHAHAHAHA.

Jag är fan helt slut. Det börjar kännas, allt man har gått igenom och går igenom. Om en vecka flyttar vi. Då blir jag tydligen dessutom hushållerska åt min far som just nu håller på och samlar på sig ett berg med tvätt.

Livet leker och jag är för trött för att ens gäspa.