I ikeakön

Han: Har vi inte en sådan där vattenkanna?
Hon: Jo men det är bra med två för ibland räcker inte vattnet i den ena.
Han: Det är ju bara att fylla på.
Hon: Ja, men det är bara 9 spänn.
Han svarar inte. Är tyst.
Hon: De går att stapla i varandra så de tar ingen plats. Det blir bra det här serdu.
Han svarar inte. Är tyst.

Man kan undra varför jag lyssnade noga på den här konversationen. Det var inte bara det att jag stod där själv och var uttråkad i kön. Nej, något fick mig att lystra lite extra. Det kan ha varit något som kan liknas vid igenkänning... Är detta universalt? Tjejerna vill köpa och männen står och är tysta och tycker att det är jävligt onödiga pengar men säger inte det rent ut utan kör den tysta metoden. Fan, speak now or forever hold your peace.

Jag kan alltså gör jag

Jag var med mamma och handlade idag. Så fort hon stannade vagnen tog jag chansen. Jag ställde mig upp fort som bara den och var på väg att hoppa ur. Men min mamma är både snabb och smart, hon höll i mig hela tiden och tryckte ner mig i vagnen så fort jag försökte komma ur. Jag trodde hon var upptagen med att välja ost, prata med mamman till den där bebisen jag spanade in och att leta efter välling till mig.

Fast när hon höll på att betala, då lyckades jag nästan. Jag förvillade henne lite med att trycka på kortmaskinsknapparna. Då rullade hon iväg mig lite. Då fick jag tag i lite varor på varubandet som jag slängde ner i golvet. Då rullade hon iväg mig lite till. Då var jag ju för långt ifrån henne och hon höll på och letade upp rätt kort ur hennes alldeles för stora plånbok. Jag ställde mig upp men trots att mamma var nästan en meter bort fick hon tag i mig. Snabb är hon, min mamma. Jag trodde att hon skulle lyfta ner mig på golvet men så roligt blev det inte. Istället fick jag sitta i vagnen, där maten ska ligga. Jag tyckte att det var ganska roligt så nästa gång vi handlar tänker jag skrika om jag inte får sitta där.

Nu ska jag sova middag så att min mamma får lite lugn och ro. Fast jag har kladdat ner hela min stol och golvet under med lunchen så att jag är säker på att hon inte latar sig för länge.

Hälsningar, Lilla E

Vardagslunk igen!

Jag tillhör en liten konstig skara som faktiskt gillar vardag. Man har ordning och reda på tillvaron, vet när man ska vara var osv. Härligt.

Har planerat lite mat till veckan och ska strax iväg på utfärd - matshopping och upphämtning av barnens pass.

Ikväll får vi Solgul soppa till middag, har ångest över helgens godis och bullar. Jag åt verkligen inte mycket men hade ändå gått upp ett kilo imorse. SUCK. Jag som var på så bra väg ner. Hoppas att det var fel på vågen, tycker att ett kilo låter mycket på några dagar. Har dessutom tränat två medelpass på Friskis.

Här kommer receptet, har haft det i flera år och vet inte varifrån jag har fått det så jag kan inte ange referens...

Solgul soppa på paprika och morot

Jag brukar variera mängden grönsaker men det här är originalreceptet. Blir lagom för cirka tre personer.

3 potatisar
1 morot
2 vitlöksklyftor
2 gula paprikor
½ chilifrukt
Höns- eller grönsaksbuljong
Ingefära
Lime
Salt
Peppar
Olja
Eventuellt creme fraîche eller matyoghurt


· Skala och hacka potatisen, moroten och vitlöken.
· Skölj, kärna ur och skär paprikorna och chilifrukten i bitar.
· Fräs alltsammans i lite olja, i en lite större kastrull.
· Häll på en liter buljong, koka det hela så det blir mjukt. (Ca 15 minuter).
· Mixa soppan slät. Ibland brukar jag ta bort lite vätska innan jag mixar, och spara så kan man
hälla tillbaka om man behöver spä ut.
· Riv ned en msk färsk infefära, hetta upp soppan igen och smaka av med limejuice, salt och peppar.
· Garnera med finstrimlade limeskal, tunna ringar chilifrukt och kanske en grön kvist av t.ex. koriander.
· Om soppan är för stark, tillsätt en klick creme fraîche eller matyoghurt i tallriken.

Idag har jag...

...handlat. Det tog bara en och en halv timme. Är i alla fall nöjd med att ha köpt all mat till och med måndag. Sedan gick det mesta andra fel. Ända sedan jag skrev att jag är sååå duktig och får allt gjort så är det som att någon straffar mig. Allt går fel. Nu överdriver jag lite men det känns så, just precis nu. Men allt är ju relativt, se mitt tidigare inlägg idag.