Har skrivit

över 3000 ord.

Tänk om det var i min bok... Nu var det omdömen. Jag gillar verkligen inte att skriva omdömen. Jag borde gilla att skriva omdömen. Jag gillar ord. Jag gillar att sätta ihop ord. Jag skriver fort. Det borde vara en favoritsyssla. Men det är det inte. Jag har alltid ångest. Jag vrider och vänder och så blir det ändå inte bra. Jag känner mig som Jenny Diski som blir mer och mer missnöjd med det hon skriver...

Jag tror att jag har kommit på varför jag avskyr omdömesskrivning så. Jag är en person som skriver. Jag är alltså en person som lägger vikt vid ord. Om jag läser en text blir jag jättestörd om jag tycker att den är elakt/otydligt/puckat formulerad. Jag stör mig på mail, jag stör mig på sms. Jag blir irriterad på formuleringar.

Så. När jag skriver omdömen vill jag få ur mig de perfekta formuleringarna. Det är känsliga saker. Jag skriver om elever. Tonåringar. Jag skriver som lärare, jag skriver om deras prestationer. Klart som fan jag hatar att skriva det. Klart som fan man inte lyckas skriva bra. Vad jag än skriver kan tolkas på flera olika sätt.

Men nu är jag klar med hälften. Innan torsdag lunch ska jag få ur mig 18 till... Wish me luck.

Torsdag

Och en liten fröken tar ett djupt andetag. Dagens lektioner är avklarade och eftermiddagsmötet inställt. Här ska skrivas omdömen.

När ni får omdömen från era barns lärare, tänk då på följande:

-Läraren kan ha många elever, många grupper och många ämnen att skriva om.
-Läraren kan ha fått ont i handen av att skriva så mycket under så kort tid. Och nacken. Det kan dock hända att det kan vara bra träning inför lärarens andra önskade karriär, den som författare.
-Läraren kan ha fått slut på synonymer. Bara för att det står nästan likadant på barnets kompis omdöme så betyder det inte att läraren inte menar det hon eller han skriver.
-Läraren har fortfarande andra arbetsuppgifter att ta hand om under tiden alla omdömen ska bli klara, t.ex. rättning, lektioner som ska förberedas, hållas och efterarbetas. Möten.

Det kan också hända att läraren önskar att ha ett litet liv kvar, vid sidan om omdömesskrivningen. Till exempel kan läraren tänkas vilja natta sina barn, umgås med sin man och ränna på en eller annan röd matta...

Tänk på det när du läser ett omdöme som ditt barns lärare har skrivit. Han eller hon är inte mer än en människa och trots att uppgiften tas på största allvar så kanske det inte alltid blir perfekt.

Så. Nu ska jag skriva hundra omdömen. Jag går inte hem förrän jag är klar.

Krävande skrivuppgift

Att skriva en bok kan inte vara så himla svårt. Man öser på med det man själv vill berätta om och det man har funderat på. Det är bara att skriva på.

Vill du däremot verkligen få en utmanande skrivuppgift så ska du ge dig i kast med omdömesskrivning...
Igår och idag har jag tillbringat alldeles för mycket tid till att skriva omdömen om mina elever.

Det finns fyra kategorier elever:

1. De som vill men inte kan.
2. De som vill och kan.
3. De som inte vill men skulle kunna.
4. De som inte vill och inte kan.

En del är inga problem att skriva om. Oftast kategori ett och två. Kategori tre kan också fungera. Men kategori fyra.... Hur formulerar man deras omdömen på ett snyggt sätt?

Jag har nu 13 omdömen kvar att skriva. Det är tur att man alltid tar den enkla vägen och börjar med de lättaste... Det lutar åt helgarbete här. Något jag av princip är emot. I alla fall i det här yrket.

Isn't it ironic

Lördag morgon. Barnen toksover. Jag och maken vaknar 5:43!!! Tänker att de snart vaknar. Så tänker vi i en timme. Isn't it ironic...

Då har jag redan stressat upp min lilla hjärna tretusen gånger och måste upp. Jag hade nämligen lite arbetsuppgifter kvar. Alla lärare förstår vad jag säger när jag säger omdömen...

Så. Klockan 07:00 när barnen fortfarande sov gott (!!!) gick jag upp. Och skrev de där förbenade omdömena. Nu är jag klar. Nu har barnen vaknat. Nyss. Helt galet!

Idag drar vi till Skövde för att träffa goda vänner och för att på måndag få se vårt hus byggas i fabriken i Götene. Spännande!

Ha en trevlig helg alla!