fredag 12 februari 2010

Att storhandla två gånger samma dag, med två barn.

Igår lämnade jag min bil vid makens jobb. Jag skulle ju ut och dricka vin. Och det kan man säga att jag gjorde. Men det är en annan historia. Idag är det bara cola...

Imorse åkte jag och barnen med honom till jobbet, för att hämta min bil. Jag var ledig idag. (Stora E:s skola stängd). Jag planerade att vi skulle handla mat och bakartiklar för på söndag är det en liten Alla hjärtansbjudning för en liten bunt sexåringar här hemma. Sedan skulle vi gå i köpcentrumet bredvid ICA för att fixa lite annat vi behöver. Jag och tjejerna, lite myspysigt lugnt och skönt.

Vi handlade. De körde sina småvagnar jättefint, lyssnade och betedde sig precis som man bör. Jag var lugn och allt kändes fint. Vi var nästan klara och i min vagn fanns mat, massa onyttigt, fina hjärtsaker till söndag och en massa städmaterial. Alltså skulle det hela gå på rätt mycket.

Så skulle vi ha mejerisaker. Lilla E ville absolut ha någon rosa youghurt som inte jag ville köpa, vi stod där och pratade om det där och så BOM. Flög det ner ett fyrpack Actimel precis bredvid henne. Splash! Hon klarade sig precis men blev rädd. Jag ropade till lite chockat och så kom personen inifrån kylen ut.

"Är det okej?" Så vände han in i kylen igen. Väntade inte på svar.
Jag efter.
"Det minsta man kan begära när du tappar youghurt precis vid huvudet på min dotter är väl en ursäkt?"
"Jag sa ursäkta".
"Det har jag tyvärr inte hört då."
Så gick han in i sin kyl.
Jag upptäckte att jag var nersplashad med yoghurt och gick in i kylen, efter honom.
Kommer inte ihåg vad jag sa men då var jag arg. Bad inte jättesnällt om papper. Fick det. Fick ingen mer ursäkt (än den jag aldrig har hört). Lilla E fick inte heller någon ursäkt.

Där stod jag med en fullastad kundvagn, och två små vagnar.

"Nu är det såhär tjejer, vi lämnar våra saker här och handlar i en annan affär istället."
Ramaskri. Ledsna tjejer.
"Vi ska köpa allt vi har köpt, men vi åker till en annan affär där de inte är dumma mot oss. Kom nu."
Mer gråt. Då kom jag på att vi hade tre femkronor i vagnarna. Tänkte jag inte bjussa på heller.

Lyfte över allt från småvagnarna till den stora och tog med två gråttjejer och min vagn till kassan. Där förklarade jag lugnt varför jag inte tänkte slutföra mitt köp och tack, ge mig min femma. Kassörskan var förstående och trevlig och ringde butikschefen. Hade inte lust att vänta men gjorde det ändå. Han kom och var väldigt förstående och ville ju göra bra igen. Såklart. Nöjda kunder och missnöjda kunder hade i alla fall han koll på. Jag sa att jag var nöjd om han pratade med sin mejerimänniska och jag ville helst bara gå eftersom tjejerna grät. Han var väldigt vänlig och snäll och jag började lite ångra mig, kunde ju ha handlat sakerna. Men jag är en principfast kvinna som hellre ställer till resten av min dag än handlar där de har varit taskiga. Fast det bara var en som var dum.

Vi gick och lämnade småvagnarna och då kom butikschefen ikapp oss och bad om min adress för han ville skicka ett presentkort som plåster på såren. Han fick den.

Fem minuter därifrån finns en minst lika stor ICA. Där upptäckte tjejerna konceptet lekrum och jag kunde handla i lugn och ro. En gång till. Och denna gång få med mig sakerna.

Slutet gott allting gott. Bara det att hälften av sakerna som jag hade lagt i vagnen i första affären inte lades i den andra vagnen i den andra affären. Jag hade ju nämligen glömt lappen hemma...

Och det var bara för att butikschefen och kassörskan var väldigt trevliga som jag inte hänger ut affären. Annars hade jag gjort det bums!

söndag 7 december 2008

På Ica

Vi står sida vid sida och packar ner våra varor i våra kassar. Vi känner inte varandra. Kanske kommer vi aldrig någonsin att mötas igen.

Han verkar helt omedveten om att jag står där. Han packar sina tre kräftpaket, fem påsar Euroshopper Pommes Chateau, tre olika påsar med ostbågar och två stora Coca-Cola flaskor.

Jag packar mina ekologiska varor och godispåsen med geléhallon till barnen. Jag tittar på hans tjocka mage och tänker att han säkert ska klämma i sig allt fettigt och äckligt själv. Men tre lådor kräftor kan väl inte en ensam människa äta upp helt själv? Jag försöker tänka ut om han ska ha fest eller om han helt enkelt storhandlar och inte har så varierad kost.

Han packar i godan ro. Vet inte att han nyss seglade in i mitt persongalleri. Det som jag kommer att plocka fram någon gång när jag behöver det. Där många olika personer möts, blandas ihop och stöps om. Kanske till oigenkännlighet.

lördag 20 september 2008

Fötter stora som båtar

-Älskling, har du sett mina skor? Jag menar de där som jag just gick på Ikea och ICA Kungens Kurva med. På skitiga golv och äckliga toaletter.
-Ja, de leker båt på bänken i vardagsrummet.

fredag 19 september 2008

Split vision

När jag var utbytesstudent i U.S.A. 1991-1992 spelade jag basket. Det min tränare skrek mest om var "split vision" och "defence". Då tyckte jag att han var rätt tjatig men nu börjar jag förstå honom. Sådär 17 år senare...

Jag och mina små älsklingar tog oss till Ikea idag då vi hade en ledig dag tillsammans. Stora E har uttryckt önskemål om att åka dit (?) så det gjorde vi.

I början sov Lilla E i vagnen och Stora E och jag gick runt och planerade kök och badrum till vårt nya hus. Som förmodligen inte kommer att bestå av Ikea just i de rummen eftersom Vedum ingår i husleveransen men ändå. Det var kul att se vad hon tyckte var fint och inte. (Hyfsat god smak tycker jag nog).

Lagom till lunch vaknade Lilla E. Aldrig att hon missar ett tillfälle till mat. Det var nu det började. Split vision.

Lilla E satt i vagnen och Stora E fick köra brickvagnen. Det gjorde hon med bravur men jag hade lite fullt upp med att kolla att Lilla E inte hoppade ur sin vagn och att Stora E med brickvagn inte försvann samtidigt som jag skulle beställa mat, plocka sallad, hälla på dricka och betala. Split vision.

En spännande promenad till lämpligt bord krävde också en hel del av min tvådelade blick. Och många förmaningar.

Efter maten skulle det lekas i lekhörnan. Snacka split vision där! Två barn som röjde rejält. Plus att jag kände mig tvungen att noga betrakta en annan lekande unge som hade misstänkta utslag i ansiktet. Split vision-mamman fick kli och ville descinficera både barnen och mig själv, alternativt med plasthandskar ta bort det andra barnet därifrån. Lilla E krävde också lite extra bevakning då hon tar igen det hon saknar i ord med våld. Defence! Defence!

Vid kassan blev det verkligen ett split vision moment då jag valde snabbkassan där man scannar själv. Stora E skulle scanna. Och det betyder ju att Lilla E också vill scanna. Och den enda som faktiskt KAN scanna är jag. Den enda som kan dra kort och betala är också jag. Den enda som kan stå still och vänta är också jag.

Sedan gick vi till ICA. Där började det hela om. Stora E körde liten vagn. Snacka om att ha split vision då...

onsdag 27 augusti 2008

Skrämselpropaganda

Igår på väg ut från ICA mötte vi en man med amputerat ben. Han körde med kryckor, ej rullstol. Stora E gjorde stora ögon och frågade såklart om det hela.

Jag: Han har förlorat sitt ben.
Stora E: Varför då?
Jag: Ibland blir benet jättesjukt och då måste man ta bort det. Min farfar hade bara ett ben.
Stora E: Varför blev hans ben jättesjuk?
Jag: Min farfar rökte jättemånga cigarrer och då blev hans ben sjukt.
Stora E: (ledset) Jag vill inte bara ha ett ben!
Jag: Om du inte röker så får du inte det. (Eh...)
Stora E: (fundersamt) Kim röker. Du måste säga till Kim att hon inte får röka för hon inte ska ha ett ben. Du måste säga det mamma!

(Kim = min amerikanska kompis som bor i Korea och var här i våras och helt riktigt röker som en borstbindare).

onsdag 13 augusti 2008

Mammor och pappor utifrån

Så har jag börjat jobba då. Svängde under en rast mellan alla möten förbi en ICA-butik för att handla en eftermiddagskick. Nu snackar vi tunga droger. Cola-light. Det måste klassas som tung drog, så svårt som det är att sluta.

Utanför ICA mitt på dagen en vardag. Bara mammor och pappor med barn i barn/kundvagnar så långt man ser. Och vad man mer ser är hur de gullar. Mammorna och papporna liksom glömmer bort sig. De är inga coola vuxna, de är helt uppslukade av sina barn. En mamma tar kort på sin son som suger på nappen i kundvagnen. Jag tänker ”herregud, ta kort på sitt barn på ICA, varfördå?”. Tycker att hon är extremt töntig.

Denna tanke kommer på min andra jobbdag. Andra. Efter 20 månader av ett exakt likadant beteende. Jag verkar ha glömt att jag under en kort skogsutflykt i måndags tog 63 bilder. På mina barn. Ätandes. Sittandes. Gåendes. Ståendes. På deras kladdiga munnar. På deras nakna fötter. Eller att jag för några veckor sedan tog kort med mobilen när barnen åkte i bilen utanför ICA. Och skickade till deras far. Och fick hejda mig innan jag hade skickat till fler. För mina barn är ju såååå söta. I alla situationer.

Såg också en pappa som med stolthet tittade på sin dotter som ville stå i kundvagnen. Han pratade med ngn bekant han hade stött på i affären och sa ”hon vill baara stå”. Sa han med lite sådär ”ja ja, vad ska man göra ton”. Och tittade på henne som om hon var guds underverk. Jag tyckte att han var lite söt men ändå rätt löjlig. Även då glömde jag alla de tillfällen då jag har använt exakt samma tonfall och berättat helt överflödiga saker för folk som ändå inte brydde sig. Bara för att mina barns aktiviteter såklart måste intressera alla. Trodde jag.

Och nu går jag här. I vuxenlivet. Och har åsikter.

fredag 25 juli 2008

Jobb jag har haft

som jag har nytta av i mitt mammaliv:

Servitris:
När barnen hojtar fram sina frukostbeställningar får jag fram rätt beställning till rätt gäst, med ett leende på köpet. Tyvärr blir det nuförtiden alltid smitnota.

Hotellreceptionist:
När helst de hojtar är jag redo. Mer vatten, mer kvällsmusik eller bara en liten alvedonkur - jag kan bistå med allt. Dygnet runt.

ICA-biträde:
Hur otrevliga de än är mot mig kan jag alltid svara med ett svalt leende och fråga om det var bra så. Eller annan lämplig fråga. Jag har också stor vana av att ansvara för inköp, framförallt inom mejeri och bröd. Visserligen hade kanske ICA lite större volymer men inköp är inköp, oavsett mängd.

Väktare:
Ibland krävs mer än svala leenden. Det krävs fullständig kontroll och överblick vid t.ex. badstranden, lekparken och i köpcentrumets folkmyller.

Lärare:
Om man bortser från de rent pedagogiska färdigheterna jag har som underlättar all slags inlärning och förklaring så finns fler fördelar. Med sluga pedagogiska knep får jag dem att städa sitt rum, tvätta händerna när vi kommer hem, innan och efter mat och duka bordet. Dock är det inte alltid det fungerar, då får jag också nytta av lärarlooken. Den bistra och stränga som klart och tydligt talar om för eleven att det här, det kommer att spegla sig i betyget.

Nu undrar jag vilka fördelar mitt nya jobb kommer att ge mig i min mammavardag!

onsdag 7 maj 2008

Good parenting!

Efter en halvtimmes hämtning på dagis med två barn som inte ville därifrån (fast Lilla E går ju inte ens där än) och tokhuvudvärk hela dagen (kan det vara vädret?) så var det ju verkligen bra upplagt för inhandling av blomster med tillhörande lådor. Men har man lovat sitt barn så har man.

Iväg till Plantagen som hade färre, men inte få, besökare idag än i söndags. Fick dra två vagnar (en med Lilla E och en för blommorna) och båda ville åka åt olika håll och dessutom ville Stora E ofta stå där någon av våra vagnar eller annan kunds vagn skulle ta sig fram.

Jag fick använda allt mittt tålamod (det är faktiskt en begränsad vara) för att vara glad mamma på trevlig inköpstur. Det hela förvärrades av andra kunder. Är lite lätt allergisk mot kunder sedan mina icadagar. Kunden har typ aldrig rätt - så är det. ;)

Till slut köpte vi i alla fall de utlovade smultronen men de hade inga snygga blomlådor så det blir vidare jakt. Sedan skulle vi bara handla på ICA och sedan hem.

När vi hade gungat och tusen andra saker i trädgården fick jag till slut in barnen.

-Mamma, vi leker Madicken.
-Jag är för trött för att leka Madicken.
-Jag vill leka Madicken.
-Nej. Du kan få titta på Madicken.
-Ja!

Skiiiitbra mamma. Kuva kreativiteten och släng fram en dvd. Men det är ju Astrid Lindgren så det är i alla fall kvalité... Då är det väl okej?

söndag 30 mars 2008

Efter bion

....skippade vi att äta på lokal.



Vi är ju förortsbor och orkade inte med icke bilmecket och vin ville vi såklart ha. Det blev stopp på deliavdelningen på ICA-butiken vi alltid handlade på innan vi var villaägare. Det var rätt nostalgiskt att gå där sent på kvällen och handla till två. Som förr. Det sköna var dock att vi inte kände någon längtan tillbaka till det livet.

Maken snickrade ihop goda mackor åt oss och dessa sköljdes ner med massor av sydafrikanskt och prat. DET är lyx för småbarnsföräldrar. Äta och prata ostört. Vi lyssnade på musik högt och analyserade låttexter. Jag insåg att låtar som jag "håller kvar" är låtar som berättar en story. Dessa behöver inte vara mina favoritlåtar men de finns kvar hos mig länge efter att jag har hört dem, just för att de berättar och jag målar upp scenerna i huvudet.

T.ex:
From a phone booth in Vegas, Jesse calls at five am,to tell me how she's tired, of all of them. She says, Baby I've been thinkin 'bout a trailer by the sea.We could go to Mexico, you, the cat, and me...

Eller:
Come Here baby You know you drive me up a wall the way you make good on all the nasty tricks you pull Seems like we're makin' up more than we're makin' love

Eller:
My coat of many colors That my momma made for me Made only from rags But I wore it so proudly Although we had no moneyI was rich as I could be In my coat of many colors My momma made for me

Eller den här underbara:
Jag hade just passerat en stor, neongrön skylt när någon ropade: Hej du, jag kan spå dej du ser rätt vilsen ut

Imorgon är favvodag - måndag! Det betyder ju skrivarkurs.

Foto: Min käre kock, nej jag menar make.

tisdag 12 februari 2008

Att shoppa lite roligare

Såhär kan man ju också skriva en shoppinglista.... Det är helt groteskt roligt! Om du går in på länken måste du klicka på bilden i blogginlägget för att få upp den stort, annars missar du allt.

Tänk om jag kunde vara så rolig när jag skriver mina listor. Jag är helt enkelt alldeles för välplanerad, organiserad och tråkig. När jag handlar så skriver jag listan enligt kategori och dessutom i vilken ordning i affären kategorin kommer. I vår hemma-Ica blir det såhär:

Frukt och grönt
Mejeri
Övrigt (där ryms de flesta torrvaror, på fackspråk kallat kolonial)
Bröd
Fryst
Ägg + chark (fast jag handlar nästan aldrig sådant på ICA längre, gynnar den lokala lilla kötthandlaren istället).
Övrigt (där det också ryms kolonial, fast mer som toapapper, tvättmedel osv).

Nu hoppas jag att ni har noterat detta ordentligt!