Vi har två barn. Vi är två föräldrar. Vi älskar dem lika mycket och man skulle kunna tro att de skulle älska både sin mamma och sin pappa. Jag börjar dock att tveka. Det finns en som älskar sin mor och en som älskar sin far. Den andra föräldern duger under kriget, knappt. Det har blivit väldigt tydligt under de här sjuklingdagarna då vi båda har funnits tillgängliga.
Till exempel i natt blev det som så att Lilla E hamnade inne hos oss. Stora E vaknade och skrek till, jag var först uppe med spyhinken i högsta hugg. Det var ingen fara, hon mådde bra och ville ha saft. Jag fixade saft och vi låg och småpratade lite, det är ju bra att göra vid 4-tiden på natten. Jag fick höra tre sånger som ska sjungas på avslutningen på tisdag. Till slut somnade vi om, hon i sin säng och jag lånade Lilla E:s. Någon timme senare vaknade vi av att hon ville spy. Kom inget. "Jag vill att pappa ska komma". "Men jag är ju här". "Jag vill att pappa ska komma."
Jag gick in till maken som sov bredvid Lilla E och hennes mastodontgips. Hon var ledsen och ville att mamma skulle komma. Vi bytte och allt blev lugnt och tyst. De har liksom gjort sina val. Stora E valde direkt när hon var bebis, hon har alltid varit pappas tjej. Det var lite hårt att som förstagångsmamma bli bortvald, det gjorde ju att man undrade lite över sin lämplighet som mor.
När Lilla E föddes la jag in charmoffensiven och fick med mig henne på tåget. Hon valde mig! Eller så tog hon bara det som fanns kvar, smart nog att inse att det är dumt om båda ska slåss om samma förälder.
Det konstiga är att de har valt som vi har gjort. Stora E och jag är superlika, Lilla E och Jens är upp i dagen. De har alltså valt sin motsats de också.
Likheter som jag och Stora E delar:
-Vi är omtänksamma och bryr oss ibland för mycket om andra.
-Vi tänker för mycket. Vi tänker direkt när vi vaknar och slutar knappt när vi sover. Det gör att vi har svårt att koppla av och sova länge.
-Kärleken till ord. Vi älskar att skriva.
-Vi älskar också att pyssla.
-Vi är lite runda och goa i formen.
Vanlig kommentar som skulle kunna komma från både mig och Stora E:
-Jag veeeeeeeeet.
Likheter som maken och Lilla E delar:
-De är båda sömntutor.
-De har exakt likadan sovposition.
-De har busiga leenden.
-De har slanka kroppar, Lilla E lär säkert också bli lång.
-De älskar att gosa. De kan ligga och klappa på en arm i timmar, fast de sover.
Vanlig kommentar som skulle kunna komma från både maken och Lilla E:
-Jag ser dina tuttor. De är gulliga.
Tack för oss!
8 timmar sedan
5 kommentarer:
De är ett märkligt folk de där små barnen...eller inte :o)
Läste att lilla E fått gips stackarn.Ont det gör i en när de gör sig illa,usch. Hoppas hon vänjer sig snart. Ni får rita lite grejjer på gipset sen. Glitterpennor och sånt finns ju.
Såg på husblogen att ni fixat betongskivor. Ska bli himla spännande att se dem på plats sedan. Vi skulle ju göra det till en början men lade ned det projektet. Fegade ur lite där.
Grattis till nya jobbet också.
Krya på er allihop//Kram Petronella
Petronella, tack. :)
Och jodå, hon har redan pimpat sitt gips, hon fattade galoppen fort. Får posta foto senare. :) Just nu övar hon på att krypa, imorgon kanske hon vågar sig på att gå. (Hon ska få gå med gipset).
Jag är också väldigt nyfiken på hur betongskivorna blir på! Vill att de ska få dit köket NU.
Herregud Pernilla,
Jag blir alldeles matt av att läsa din blogg. Här går jag och tror att jag har mycket att göra medan du tar itu med allt från magsjuka och bygga eget hus till brutna ben och fixa nytt jobb. Wow. Jag är så imponerad. Vad går du på för att orka allt?
Kram Frida
Hmmm. Tror att Coca-Cola lighten kan ha ngt med det att göra. :)
Kram!
Här är det två som bara vill vara med sin mamma. I vanliga fall blir jag mest sur över att aldrig få vara ifred men just nu myser jag...
Glad att du håller igång bloggen!
Kram!
Skicka en kommentar