Smutsigt och dumt

Mitt i smutsen- boken alltså – säger Stora E:
-Mamma. Finns det dumma här i världen?
-Ja. Det finns många dumma i världen.
-Krokodiler är dumma, hajar är dumma. Och farbröder är dumma.

Right on. Farbröder är dumma. Jag försökta berätta att svårigheten är att veta vilka farbröder det är som är dumma och vilka som är snälla. Efter att ha läst Smuts är det extra tydligt att det inte är helt lätt att veta. Vem kan man tro på, liksom?

En mycket bra bok, för övrigt. Stark, omtumlande och man undrar onekligen över hur det är ställt med världen, med Sverige. Och vad är det som får en del män att anse att de kan ta sig vilka rättigheter som helst, bara de betalar? Äckligt!

Vid majstången igår såg jag en liten fin familj där mannen påminde om mannen i boken. Eller så var det bara min livliga fantasi som satte igång. Tänk om den livliga fantasin kunde ta och sätta ner sig lite på pränt. Jag tröstar mig med att jag är i tänkarfasen. Vad ska skrivas, hur ska det skrivas. Bör det skrivas?