Helt onödigt

Igår var jag så trött. Så himla trött. Jag orkade knappt se åt datorn, det är ett säkert tecken på att något är fel. Så när maken åkte till jobbet klockan 20 eftersom det är roligt att köra ett litet kvällspass också, så tittade jag halvhjärtat på Simon&Thomas. Orkade knappt det. Bestämde mig för att gå och sova. Klockan 21. Innan jag var klar med alla bestyr var klockan 22, det är fortfarande tidigt för att vara jag. Kommer sällan i säng före 23. Tänker att jag nästan kan hinna sova en 8-9 timmar om jag har tur. Otroligt skönt.

Så ligger jag där. Sover sött. Och väcks. Av Stora E. Klockan 02. Som sedan fram till 03:30 gråter för olika saker. Först för att hon vill åka skridskor. Lugnade sig när jag sa att det kan vi ordna, bara inte just nu. Så verkade hon somna om. Jag la mig. Somnade nästan om. Då började hon igen. Då fick maken gå upp. Då hade hon ont i benet. Till slut lugnade hon sig igen. Vi somnade om.

06:15 ringde min klocka. Nu är klockan 07 och jag är snart klar för avfärd. Gissa hur många som är vakna... Just precis. Endast tuppen (hönan om man ska vara teknisk) är vaken.

Nästa gång jag tänker lägga mig i tid så tror jag att jag skippar. Det är såhär varenda gång. Jag lägger mig i tid och sedan är det hallabaloo hela natten. Det känns så i alla fall.

En heeeelt nyyyyyyyyyyyyy daaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaag! (Melodi Amy Diamonds En helt ny jul).