Nu har vi en treåring.

För tre år sedan låg vi på BB hon och jag. Hon föddes på eftermiddagen och på natten sov hon bestämt och sött. Jag kunde inte stänga ögonen en sekund, hon var så söt, så liten och så fin.

Hon är fortfarande så söt, så liten och så fin. Och idag fyllde hon tre år. Det var uppvaktning på sängen (efter att hon hade ropat så att vi vaknade klockan 6:20) och efter några viktiga morgonärenden (bl.a hämta världens godaste bullar nybakta hos makens mormor och köpa ballonger) blev det önskelunch (köttbullar med potatismos och lingonsylt). Och lite spring på soffan på det.


Sedan blev det snart kalas. Två små kompisar med diverse föräldrar och syskon kom på besök. Det lektes och fikades och när vännerna hade gått hem med godispåsar och ballonger slocknade treåringen på soffan.



Hon som snart blir sex år var allmänt gnällig idag och vi trodde att det berodde på att hon fick för lite uppmärksamhet. Vid 18-tiden insåg vi att det inte alls berodde på det. Varm panna. Väldigt varm panna. 39 grader bara. Nu ligger hon och ojar sig i sömnen. Det blir med andra ord långhelg... (För att inte tala om lång natt...)