onsdag 16 februari 2011

Saker jag har gillat so far den här veckan:

Jag var ju lite irriterad förra veckan. Den här veckan går undan som sjutton men jag har ändå hunnit gilla lite saker.

På jobbet:
Att få se trettonåringar bli kära. Alltså. Det är såååå gulligt.
Att lyckas nå fram till en elev som oftast inte vill nås.
Att se elever öppna upp sig och ta emot.

Med mina barn:
Att min stora dotter bemödar sig om att vara snäll mot en pojke som är ganska taskig i skolan. Mot henne, mot andra. Lärardottern har fått höra att det kan vara så att pojken inte menar att vara dum, att han kanske har något som är jobbigt hemma eller till och med har en sjukdom som gör att det är lättare för honom att göra något dumt, än snällt. Nu har hon gjort det till sin mission att säga snälla saker till honom "för då kanske han blir gladare och inte vill vara dum."

Och lillpluttan som drömmer om farmor och pratar om farmor och längtar efter farmor.

Mitt hus. Min man.

4 kommentarer:

Ninas skrivarlya sa...

Det är så härligt med ung kärlek. Min fjortonåring har just gått ut officiellt med att hon har ett förhållande med en kille. Världens goaste kille för övrigt så mammahjärtat klappar lite extra nu. Ung, oförstörd kärlek, finns det något vackrare?!

Så blir jag alldeles rörd över din stora dotterns mission. Den missionen hade min gumma också när hon var yngre. Hon vurmade för de svaga och utsatta. Nu vurmar hon bara för sin kille. ;)

annannadesign sa...

Härligt inlägg! Ibland känns livet lite ljusare:) Tänk om man ändå kunde komma ihåg de stunderna när livet dalar...

Isa sa...

Vilken härligt inlägg! Så underbart att läsa om din stora som vill så gott och bryr sig om andra. Hoppas att hon får se att det kan "löna sig" i form av lite snällare kille. Hoppas också att din lilla får möjlighet att träffa en lite piggare farmor framöver!

Señorita T sa...

Åhh vad härligt! Det är de dör vardagssakerna som gör det värt att leva eller hur? Själv har jag kämpat på med alla utvecklingssamtal med mitt team för första gången..och det gick superbra, nu väntar lönesamtalen...som tyvärr är lite jobbigare! Pust, men de små sakerna ser jag efter...som att få krama sina underbara tjejer! Kram