Varför jag älskar min förort

I förorten är det inte trångt på trottoarerna. Man kan lätt gå med en barnvagn överlastad med påsar och saker utan att krocka med någon. Mest för att man inte möter någon.

I förorten möter man inga äckliga gubbar som spottar rakt ut på gatan precis där man går.

I förorten är det gratis att parkera. Gott om plats också.

I förorten är det inte fullt med folk vart man än går.

I förorten kan ens unge sova i vagnen och andas frisk luft. Inte avgasiga äckliga partiklar.

I förorten kan ens unge sova i vagnen och inte väckas av tutande bilar, livliga lastbilar och annat oljud.

I förorten står det inte folk och röker i vartenda gathörn och utanför varenda restaurang/affär. Kanske för att det inte finns alltför många restauranger och affärer att hänga utanför.

I förorten finns det inte lika många saker man frestas att köpa. Man gör helt enkelt av med mindre pengar.

Så, det var med lätt hjärta jag rattade söderut efter ett kort besök i huvudstaden idag. Stockholm i mitt hjärta men gärna på lite avstånd.