På väg till jobbet yttrade jag fina meningar som:
-Har du en gaspedal på din bil?
-Kör du i den här, eller den där filen?
-Vakna innan du sätter dig och kör!
-Men va fan?
-Och var kom du ifrån din lilla fula vita biljävel?
-Och blinkers följde inte med när du köpte din bil? Inte körkort heller kanske?
Sant. Såhär fint pratar jag när jag är själv. Tyvärr pratar jag såhär fint när jag inte är själv också. Därför kan min treåring ord som "helvete" "va fan" och "idiot" . Det känns bra, språkfröken som jag är.
onsdag 2 juni 2010
Tecken på att jag kanske borde ha stannat hemma idag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hahaha... ja vad är det man säger om skomakarens barn ... ;))))
/Från en som svär så inih*lvete oxå
Å andra sidan kan stora E många ord på både engelska och spanska och har ett riktigt bra uttal. ;)
mina barn har lärt sig en hel del liknande vokabulär (+ "IQ fiskmås" och "hur tänkte du nu då?") av sin vanligtvis mycket snälle och lugne far... Men det lustiga är att de på barns vis relaterar det till bilkörning, hemma hos oss heter svordomar numera "bilspråk"... Och visst är det lustigt att så väna och sympatiska människor liksom "drabbas" av något när andra bilister hela tiden bara gör fel... : )
Hahahahahahahaha! Bra onsdagsbikt!
Hahaha så pedagogisk du är.
Hoppas det inte var på mig du svor.... jag menar, jag kör ju runt i min vita bil. Men den är inye ful!
Ett tiås. Svär på Spanska... det är mycket skönare efteråt eftersom de svordomarna är något kraftigare än Svenskans fjuttiga. Dessutom spelar det ingen roll om ungarna säger sånt. De flesta fattar ju ändå ingenting.
Bjuder på den;-)
Jag igen...stavar som en kråka eftersom jag min idiot sitter och bloggar i mörker!
Smart va?
Skicka en kommentar