Premiär på ÖF

Bilden lånad från http://www.svenskakyrkan.se/

Idag var det premiär för Lilla E på öppna förskolan. Jag är lika förundrad idag som för tre år sedan, då jag var där sist.

T.ex. över sångstunden. Alla vuxna sjunger glatt och gör rörelser till samma gamla låtar. Jag tittar mig omkring och undrar om det är någon annan som känner sig bara liiiite, liiiite löjlig?

Funderar också över ÖF-fröknarna som är lika entusiastiska som de var för tre år sedan, över samma sånger och samma rörelser. De har till och med samma avslutningslåt, Pippi Långstrump, som de hade då. Har de haft någon annan under tiden eller kör de på med samma koncept?

Jag undrar också hur man orkar jobba på det här sättet, dag ut och dag in? Själv skulle jag inte fixa det, jag är lite imponerad över hur de ser glädjen i jobbet trots bristen på variation. Skön arbetsdag dock, de slutar ju redan 11.30... I could do that.

Lilla E stormtrivs, hoppar, klappar och skrattar högt under sångstunden och efteråt springer hon omkring och testar alla leksaker och "pratar" med alla barn och vuxna. Så härligt att se!
Om hon bara visste att jag har hållit henne ifrån den här guldgruvan såhär länge...