Är du meningsfull, lilla vän?

För mig är det ett måste att känna att jag gör något meningsfullt på jobbet men vad som är meningsfullt för mig är kanske inte meningsfullt för dig. Det här är något som jag funderar mycket på just nu.

Häromdagen var jag i stan och uträttade lite ärenden. Gick bl.a. in på Åhléns City och det var tidig vardagsförmiddag. Jag slogs av sysslolösheten. Vid alla olika sminkmärken stod en välsminkad, oklanderligt klädd (oftast) kvinna och bara stod. Någon plockade med några kartonger i sin disk, men de flesta bara stod. De stod där och skulle säkert så göra sina åtta timmar på jobbet. Någon fick säkert stå längre eftersom någon kollega var sjuk eller vabbade. Just i det ögonblicket kändes det som ett sådant resursslöseri. Här står fullt med folk som är kompetenta människor, och bara står. Känns det meningsfullt att vara på jobbet då? Självklart kommer det under dagen in diverse kunder och så vidare men så värst stressigt kan det väl inte vara efter jul och alla hjärtans dag…?

I närheten av min skrivarkurs finns en väsk/plånboks/handskaffär. (Vad heter sådana?) Varje gång jag går förbi sitter kvinnan i affären på en pall. Och bara sitter. Jag har aldrig sett någon kund komma vare sig in, eller ut. Inte heller har jag sett någon annan än kvinnan därinne. Hur går affären runt? När är kunderna där? Hur känns det för henne att sitta på den där pallen hela dagen? Jag får bilden av att hon hela dagen har gått runt och småstädat lite, flyttat en plånbok en liten bit, lagt några handskar lite annorlunda, och sedan sitter hon bara där och väntar på att klockan ska slå stängning. Så hon får gå hem och börja leva.

I helgen var vi som sagt i Dalarna, i en mindre ort men med ”liv”. BRUKAR jag tycka. I fredags såg vi anslag i skidbacken och i lilla affären om After Ski på hotellet. Musik, bra priser och film för barnen utlovades. Vi käkade middag hemma och tog sedan promenaden upp till hotellet. Som var helt tomt. Mitt hjärta gråter och gör ont. De hade bjudit till, försökt göra något trevligt och ingen kommer. Kan inte folk som bor i byn gå och ta en öl en fredagskväll? När man bor lite avsides är det väl trevligt att kunna utnyttja närheten för en gångs skull? Nej, då sitter de hellre hemma och glor på Let’s Dance eller något annat jättetrevligt program. Säkert kom ingen på lördagen heller, då var det ju Melodiverstiskval.

Vi bänkade oss dock framför den härliga brasan och lät oss glatt serveras, de två servitriserna var så nöjda att få besökare. ”Ja, det är ju inte så mycket turister än” sa den ena urskuldrande. De hade höga förväntningar inför nästa vecka då det ju är sportlov för Stockholm. Jag hoppas att det ger klirr i deras kassa. Läste för övrigt att stockholmare spenderar mer i afterskibaren än göteborgare. Jag drack en god cider, maken tog en starköl. Döttrarna fick juice och de gav till och med Lilla E juicen i hennes nappflaska. (Stora E hade vid denna ålder ej ens fått smaka juice, se hur man slappnar av med nummer två)… Jag bad om lite nötter och de kom in med tre stora skålar snacks och en skål geléhallon till Stora E. De bar ut en leklåda till barnen och tyckte att barnen var så fina och duktiga. Vi hade full uppassning. När vi skulle gå köpte jag även en badolja och hela notan slutade på, håll i er nu! 158 kronor…. För juicen tog de 10 kronor och för snacksen – ingenting. Jag tycker att de förtjänar fler besökare! Det är ju det där med att få känna sig meningsfull.