Inlägg
Jag måste säga att den här kursen väcker många frågor hos mig.
Är det viktigt att materialisera sina tankar kring döden? Jag har aldrig tänkt på att man bör göra det.
Vilken typ av människa väljer att tillsammans med andra människor göra just detta?
Dessutom mitt i härligaste juli?
När man sedan har byggt sin kista, var ska man förvara den hela livet? Livet kanske tar slut imorgon, då är det lätt löst. Men om man lever till 98, har de plats för kistan på hemmet då? Vad ska folk som hjälper en att flytta tänka när de ska bära runt på den här kistan från den ena bostaden till den andra?
När kursen startar, hur gör de då? Får alla samlas i en ring och säga vad de heter och varför de vill bygga sin egen kista?
Och så vidare.
Emma Hamberg fick idén till Baddaren när hon såg en annons för en simskola för vuxna. Jag känner att den här annonsen också har potential att bli en roman. Researchen skulle bli otroligt intressant. Kanske tragisk?
.gif)
3 kommentarer:
Tragisk? I mitt huvudet är det lite mer skräck, mörker, läskigt och hemskt :D
Tänker att (eftersom jag har en lite gothisk smak) skulle tänka mig att gå den kursen, göra en kista och sedan ha som möbel hemma huset :D Bygga in hyllor och förvara min skräckromansamling, gästsäng kanske, maken kom på att det skulle vara coolt att ha som garderob. Fantasin rullar upp en hel del hos mig nu.
Helt sanslöst roligt, på ett tragiskt sätt. Det skulle kunna bli en riktigt annorlunda berättelse :)
Det hade ju varit smått fantastiskt att gå den för att se vika andra människor som går den! Baddarens handling känns ju väldigt vanlig i jämförelse med detta... :O
Skicka en kommentar