lördag 31 januari 2009

Kasta sten i glashus

Stora E är hemma hos en kompis på "stjärnkväll" ikväll. De är ett litet gäng som ska titta på stjärnor och äta rymdmat. Om man ville fick man sova över och Stora E har velat fram och tillbaka hela veckan. Häromnatten vaknade hon och grät för hon inte ville sova över. Men på morgonen ville hon sova över. Till slut tog jag på mig elaka mammarollen och bestämde att hon ska sova hemma. Hon har ändå varit hängig i veckan och det är ju synd om första övernattningen blir en flopp och gör att hon aldrig mer vill sova hos någon.

När jag hade lämnat henne till stjärnkvällen och klev ut för att gå till bilen som var parkerad en liten bit bort såg jag en pappa gåendes med två barn och en vagn (tror att ena ungen satt i vagnen och den andra gick bredvid). Ena barnet skrek och pappan pratade i mobilen. Han avslutade samtalet med "puss puss" så jag förstod (hoppades iaf) att det var mamman till barnen i andra änden. När han la på luren vände han sig till sin ena son:

-Måste du skrika när jag pratar i telefon?
-Men jag halkade!
-Men va fan, jag höll också på att halka!


Här tänkte jag att pappan var lite väl ego men insåg rätt fort att heh... eh... man kanske inte ska kasta sten i glashus. Jag hade säkert kunnat uttrycka mig exakt lika egocentriskt... Men moraltanten, den perfekta modern och den ordentliga skolfröken i mig tyckte ändå att han faktiskt kunde visa lite omtanke om sin son istället för att bara bry sig om sig själv. Men i ungefär samma sekund verkade han komma på samma sak och så ändrade han helt approach.

-Nu tar vi ny tag killar! Snart är vi hemma och så kommer mamma snart också. Skönt va?

Jag vet inte vem han försökte peppa mest, sig själv eller dem. Det verkade dock hjälpa, den gråtande killen snyftade klart och han kanske också såg fram emot mammans hemkomst. Frågan är vem som längtade mest, sonen eller pappan...

När jag satte mig i bilen tänkte jag återigen på hur vi sliter. Det är ett ständigt givande och man kan knappast räkna med en god natts sömn efter väl utfört dagsverke. Det är väl inte så konstigt att man inte orkar svara helt korrekt alla gånger och helst vill slänga ut ungarna ur vagnen och själv lägga sig där och gråta. En mamma och en pappa är ju bara en liten flicka och en liten pojke som har råkat bli stor.

fredag 30 januari 2009

Bokenkät


Bokhororna har svarat på en enkät som får mig att sakna min nerpackade bokhylla. Längtar tills den får återuppstå i nya huset någon gång i sommar. Under tiden får jag väl tänka på den genom att svara på samma enkät.

Senaste bokköp:
Isodieten. Pinsamt men sant. Har läst lite och gäsp - what else is new?

Senaste bibblolånen: Kommer inte ihåg. Har inte varit på bibblan sedan i november på grund av flytt. Och då lånade vi nog bara barnböcker...

Senaste utlästa boken: Dubbla slag av Malin Persson Giolito.

Favorittidning: Just nu verkar det vara inredningstidningar. Vågar inte tänka på summan jag har lagt ut för dessa högar jag drunknar i. Men nu får det vara nog, jag börjar bli rätt trött på dem... Annars gillar jag Språktidningen, DN, Bang och Tara. Jag är tidningsknarkare...

Läser: Alltid. Läser allt som har bokstäver. Skulle aldrig bara gå förbi en anslagstavla. Spelar ingen roll var den sitter, jag måste läsa... Om jag har en bok igång så läser jag den överallt - när jag får en stund över.

Så sorterar jag min bokhylla: Efter teman och språk. Och sedan i alfabetsordning helst. Men barnen brukar ändra om men det är tanken i alla fall. Har alla svenska böcker för sig, alla engelska för sig, alla spanska för sig osv. Har också studielitteratur för sig, lexikon för sig och så vidare.

En bok som jag minns att jag läste när jag var liten: Hemlängtan av Michelle Magorian är en bok jag påverkades mycket av. Skrev en uppsats i skolan och fröken skrev i kommentaren "Har du läst Hemlängtan?" He he....

Vilken bok i min bokhylla har jag ägt längst: Och nu kan jag ju inte kolla vad boken heter då den ligger nerpackad på svärföräldrarnas vind. Det är en liten inbunden bok med röd rygg från Wahlströms förlag tror jag att det hette. Handlade om två troll. Det var dessutom den första bok jag läste själv, första boken jag läste när jag hade lärt mig att läsa. Det är en kapitelbok.

Vad ser jag mest fram emot att läsa i vår: Min hög med olästa böcker. De klarade sig från magasineringen och målet är att de ska vara lästa när huset är klart. I högen finns bl.a. Mari Jungstedts Den mörka ängeln, Läckbergs Sjöjungfrun, Katerina Janouchs Bedragen med flera. Har inte haft en bra läshöst...

Lämplig bilförare

Detta är ett schemalagt inlägg för när det publiceras är jag på väg till jobbet. Igår när jag åkte till jobbet hördes följande kommentarer i bilen: (Betänk att jag har ungefär 10-12 minuters väg till jobbet, mest 30- och 50-sträckor så det borde inte kunna hända så mycket på ett så kort avstånd).

-Men jag förståååååår att du måste köra så sakta för det är verkligen svååårt att svänga höger. Idiot!

-Du, det kommer en i Södertälje också. Kan vi inte vänta på honom också innan vi svänger ut? Idiot!

-Men för faaaan! Idiot!

-Oj oj oj. Nu kommer det ett väggupp. Bäst du stannar innan du vågar krypköra över det! Idiot!

-Nej men blinka inte då! Idiot!

Se där. Är jag inte en bra förebild för Sveriges framtid? Jag tycker det, jag har ju tagit till mig en del av dem, jag börjar få lite attityd. (Maken harklar sig nog högt och försöker protestera - vadå börjar få?!)

torsdag 29 januari 2009

Folks åsikter

Kanske har damen en poäng?

Piratförlaget

Har ju en väldigt informativ hemsida dit de lockar oss med allehanda tävlingar och trevliga bloggar. Var inne på Malins blogg och ville ta mig till bloggens början vilket är omständligt värre, förmodligen för att man ska tvingas se vad Piratförlaget skriver på startsidan... De lyckas ju. :) Råkade då se detta med frågor och svar om manus. (Scrolla nedåt på sidan). Intressant läsning för de som skriver. Räknar mig inte dit just nu. Jag hinner ju knappt titta på min blogg...

Denna röst

Lite sen är jag allt... Råkade höra Amanda Jenssen på radion igår på väg till jobbet. Det är helt otroligt vilken röst hon har! Ja, jag visste ju det sedan förut men igår blev jag verkligen varse. Den här låten är ju bara för underbar.

För övrigt vill jag ha Spotify i bilstereon. I löööv Spotify!

Så där ja

De fick mig med den här texten:

Den är tunn som ett cd-fodral och klädd för röda mattan. Och den är inte bara vacker, den är intelligent också: inuti W890i hittar du en Walkman®-spelare, snabbt 3G och en 3,2-megapixelkamera.

Med sina mjuka, kurviga linjer och sin metallfinish fullkomligt vibrerar den tunna W890i av elegans.

Det är ju MIG de beskriver! Nu är den beställd. Maken ryckte in.

Frågade ut en elev som jag såg hade den och såklart tar den suddiga bilder. Det var ju det jag visste. Men den är ju intelligent, kurvig och klädd för röda mattan. We belong together...

Nu ska jag ta mitt intelligenta, kurviga jag och ha lektion.

Sambo

Vi bor ju hemma hos min pappa ett litet tag. Januari - juli för att vara exakt. Han har snällt packat ihop sig och flyttat ner till ett rum i källaren. Innan vi flyttade in pågick förhandlingar. Jag ville ha min egen säng, han tyckte att vi skulle ha hans och han skulle ta ner en gästsäng. Jag lyckades argumentera väl och sover nu gott i min säng.

När vi hade flyttat in kände jag att jag måste bearbeta honom lite på en annan sak i hans rum. Det hänger en jättestor tavla över sängen. Den har alltid hängt i pappas sovrum. Den kanske passar för en ungkarl men eh... en småbarnsfamilj?


Jag försökte således förhandla bort även tavlan men gick bet. Mest pga storleken, den får inte plats någon annanstans. Så härom morgonen satt Stora E och tittade intresserat på tavlan.

-Mamma. Varför tänker den där lilla på två mammor, en med långa tuttar och en med små tuttar?

Hmmm. Det var just därför jag helst inte ville vara sambo med tavlan. För jag ville slippa de besvärliga frågorna...

That's my girl!

I förrgår när Stora E hängde med sin far på hans kontor presterade hon underverk. Medan hon väntade på att få se på film (det tog en lååång stund att få igång dator med dvd) skrev hon på post-it lappar. Stora E är bra på bokstäver och frågar vad det står nästan varje gång hon ser ett ord. Såvitt jag kan bedöma är tjejen på G.

Och när hennes far som bäst höll på med dvd:n undrade hon "Pappa, när kan man se Diamantslottet?"

Sedan visade hon honom denna lapp:



Helt själv har hon skrivit! Och det ser väl vem som helst att det står "när kan man".
Tjejen är helt klart på G. Och läser man den här bloggen får man stå ut med stolt mamma som upphöjer barn till skyarna.

onsdag 28 januari 2009

Mamma Agnes

Fina Agnes som snart ska ge ut en bok har precis blivit mamma. 10 veckor för tidigt, med allt vad det innebär. Tänker på henne och hennes nybildade familj.

Bloggstopp

Om någon trogen läsare tycker att jag är alldeles för dålig på att uppdatera bloggen så stämmer det. Jag har nämligen ett stort problem. Jag måste köpa en ny telefon eftersom stora IT-bolaget tog tillbaka sin och jag sedan dess lånat en från makens jobb. Nu har maken tvättat sin telefon i tvättmaskinen (jävligt onödigt, det är enklare och billigare att torka av den) och ska få en kollegas mobil. Men då vill kollegan ha den jag har. Kan man ju tycka att han har rätt till men det blir ändå jobbigt för mig. Jag måste ta ett beslut. Jag har suttit tre kvällar i rad och jämfört olika alternativ. Glöm det där med att blogga eller skriva andra texter... Jag måste hitta en telefååååååååååååån! När jag jämför hittar jag kommentarer, recensioner, prisjämförelser och annat idiotiskt att fastna i. Jag håller på att bli komplett galen. Maken hotar med att gå och köpa en åt mig imorgon, att ta över mitt beslut. Kanske skulle det vara bäst.

Jag vill ha:
-En Sony Ericsson för den senaste Nokian jag hade var skräp.
-Jag vill att det ska finnas en schysst kamera och helst blixt/fotolampa. Jag har ju sötnosar att fota och orkar inte släpa på kamera jämt.
-Telefonen ska vara tunn för den jag har nu är grymt tunn och det är kanon i mitt nuvarande yrke... Inte läge för värsta multimediaboxen när man förflyttar sig från olika klassrum hela tiden. Vill ha en som sitter fint i jeansfickan.
-Jag vill inte betala mer än 2000 för redan där tycker jag att det är för dyrt. Det är ju bara en liten telefon vi pratar om.

Problemet är att om jag vill ha schysst kamera så går priset upp. Dessutom blir de klumpiga.

Nu vill jag ha funktionerna i en C902 men jag vill att den ska se ut och kosta som W890i. Kan någon fixa det? Kan jag inte bara få som jag vill?

Arrrrrrrrrrrrrrrrgh!

Kommentarer

Här följer ett urval av kommentarer jag har fått under veckan av elever: (Observera att det bara är onsdag än så länge...)

"Lek inte lärare!" (Av elev som kom in och störde en lektion som jag bad gå ut). Nähä men ursäkta då. Jag trodde att det var just LÄRARE jag var....

"Vill inte du ha ett riktigt jobb?" (Av elev som inte fattar att ibland är ett vikariat det enda riktiga jobb man lyckas få när man är så dum att man säger upp en fast tjänst (för att man inte fick tjänstledigt) för att testa att sitta sysslolös på ett kontor i några veckor).

"Varför blir du inte lärare på riktigt?" (Av elev till annan vikarie. Både den vikarien och jag fullt lärarutbildade).

"Jag tänker inte välja det här jävla skitspråket!" (Av elev som uppenbarligen inte gillar spanska). Hmmm, vad synd för vi vill gärna ha vältaliga elever som du i våra grupper...

Se där. Nu har jag bättrat på statusen för läraryrket rejält. Skolan består bara av huliganer och de kastar bara otrevligheter ur sig hela tiden. Precis som alla tror. ;)

tisdag 27 januari 2009

Ett kärt återseende

Jag och Friskis hade återträff ikväll. Det var kanon. Vi hade saknat varandra. Vi hoppas att vi får se varandra snart igen. Vi behöver det, båda två.

Min härliga morgon..

La mig igår kväll klockan 20:40 för jag skulle sova ut. Var lite slut nämligen. Jag somnade gott på stört. Men sedan blev jag väckt minst en gång i timmen av olika personer i hushållet. Först maken när han gick och la sig, sedan Stora E trettioelva gånger och till slut av Lilla E. Natten avslutades med att vi var fyra personer, två barbiedockor, en kendocka och tre gosedjur i sängen. Jag tycker inte att 180 centimeter är tillräckligt med plats för alla dessa.

Lagom till min försenade uppstigning insåg vi att Stora E nog var sjuk. Hon hade själv uttryckt att hon mådde dåligt men det var inte förrän hon somnade om en liten stund som vi såg allvaret i det hela. Stora E somnar liksom aldrig om. Inte hennes grej.

Eftersom jag ständigt har nytt jobb är det maken som har ständig vab-jour i vårt hushåll... Stora E var bara lite hängig så hon fick hänga med till makens jobb där hon underhöll kontoret med Barbie och Diamantslottet hela dagen. Kontoret består mest av killar 30+ så de var nog sådär roade...

Jag lyckades få mig i ordning och inse att det var 15 minuter kvar tills jag skulle börja, då kom jag iväg. Det tar 10-12 minuter att köra till mitt jobb så det var liiiite i senaste laget.

På väg till jobbet kastade sig en bil ut från höger (ja ja, högerregel visst men visa lite framförhållning för fan) och bromsade sedan ner. Jag fick ligga och puttra bakom. Det var en gammal bil med ett jättemoln avgaser bakom sig. Tack för det!

Till sist kom jag till jobbet, precis i tid. Skulle bara dra åt handbromsen och gå ut ut bilen. Och när jag drog i handbromsen gled bilnyckeln ur min hand och ner mellan säte och "handbromsdelen av bilen"... Gick inte att få upp! Jag höll på att bli helt galen. Testade från alla håll och kanter, blev mer och mer svettig och var ju inte alls stressad redan innan. Till slut fick jag mirakulöst fram nyckeln och sprang in.

Mötte kollegor i arbetsrummet och gjorde upp planer (två sjuka som skulle täckas upp) och var på G in i ett klassrum då jag såg att jag blödde på ena fingret. Värsta jacket i fingret. Från letandet efter nyckeln under sätet. Iväg för omplåstring och sedan kunde dagen börja på riktigt...

måndag 26 januari 2009

Regler

Min nya skola har massor av regler. Det ska vaktas elever och det ska tas tag i saker och det ska följas upp. Bara det att det kanske inte riktigt efterlevs av just precis alla. Jag kommer ju in med lite nya ögon och blev lite chockad över hur mycket de ska hålla reda på här. Så var det inte "hemma på min gata i stan". Känner mig lite så på nya jobbet när jag hemskt nog börjar väldigt många meningar med "på min förra skola" trots att jag vet hur jobbig man är när man gör så!

Jag blev därför väldigt lättad idag när jag i samtal med två kollegor i matsalen (där vi vaktade klasser samtidigt som vi åt) fick klart för mig att det inte bara är jag som tycker att reglerna är lite too much.

Jag vill klargöra att jag tycker visst att vi i skolan ska ha koll på elever. Vi ska se till att elever mår bra på rasten och så vidare. Det är vår plikt. MEN. Om man ställer upp en massa regler och donar med vaktscheman och allt vad det är - då bör man också följa detta. Och det vet man ju att det aldrig är så att alla gör som man ska. Så då faller det. Alltså helt meningslöst.

För övrigt tycker jag att 20:40 är en utmärkt tid för en småbarnsmamma att gå och sova.

Godnatt!

Hur göra?

Jag håller på och läser Revolutionary Road av Richard Yates. Det går segt, har inte ork att läsa på kvällen. Har haft den på G länge nu. Läser den på engelska och vet inte om jag har lagt av mig eller om det bara är att jag är trött.

Hur som helst. Nu blir jag tokstressad över att filmen snart har premiär. Ska jag läsa ut boken eller ska jag helt enkelt skippa och se filmen? Kommer filmen göra mig besviken om jag läser boken? Ni vet, det vanliga dilemmat. Men aldrig att jag tänker missa Kate och Leos återförening... ;)

Nej. Jag får nog läsa på. Och för övrigt dröjer det väl innan jag kommer iväg på bio. Har ju ingen galapremiärsbiljett den här gången...

söndag 25 januari 2009

Apan och jag

Lilla E blev feberfri efter sin lilla morgontupplur så vi åkte på den planerade utflykten till Uppsala där min lillebror pluggar. Hela vägen dit och hela vägen hem fick vi lyssna på Zillah och Tottes skiva... Stora E kan vartenda ord och Lilla E ligger inte långt efter.

Så kom vi hem, jag dumpade av familjen och skulle åka och handla. Jag körde till affären, från affären, till thai take awayen och från thai take awayen och hem. DÅ först insåg jag vad jag satt och
lyssnade på och sjöng till...

Fulländad

Lilla E fick feber inatt. 39,2 - imorse i alla fall nere på 38. Hon sussar just nu för fullt men hon var vaken en stund på supertidigamorgonen. Gosade in sig hos mig och sa "Min mamma äsklar mig".

Japp. Hon har lärt sig det viktigaste hon behöver veta. Hon har helt rätt. Hennes mamma äsklar henne. Allt hon lär sig utöver det här är bonus.

lördag 24 januari 2009

Breaking news

Övervakningskameror runt stan rapporterar att Skrivarmamman har iakttagits dricka Coca-Cola light. Inte bara en gång, utan tre.

-Skrivarmamman, vad hände? Du hade ju inte druckit någon Cola på över två månader. Varför nu?

-Ja... Det är ju rätt pinsamt. Det började i söndags då jag och min äldsta dotter var på bio. Jag hade ett presentkort som gav gratis popcorn och dricka. I kön försökte jag resonera med mig själv att man inte behövde använda hela erbjudandet men sedan hörde jag mig själv säga "Cola light". Jag gillar ju inte ens Cola från automat. Flaska ska det ju vara. Så satt jag helt plötsligt på bion och var törstig efter alla popcorn och så blev det bara så att jag drack. Fast det inte ens var gott. Men jag drack inte upp.

-Ja men sedan stannade det ju inte där?
-Nej. I torsdags skulle jag klippa mig och hade ärenden att uträtta innan. Behövde sedan äta lite mat. Beställde en varm macka på ett café och hörde mig återigen beställa en Cola light. Och den var på flaska och god!

-Och idag, hur förklarar du halvlitern du satte i dig då?
-Klockan 15 är min absoluta lägsta tidpunkt under dygnet. Precis då klev jag och Lilla E in på ICA Maxi. Vi var inte ensamma. Det var varmt och jag kände mig törstig. Då jag inte gillar bubbelvatten fanns det inte mycket att välja på. Men jag drack faktiskt inte upp den så en halvliter är att överdriva. Det är minst halva kvar!

-Så är du tillbaka i colavanan nu?
-Nej! Jag är absolut inte beroende.

Ny miljö och nya rutiner...

Att bo lite som Taikon tar lite extra tid i vardagen...

Tid det tog att byta blöja utan skötbord: 10 minuter. (I vanliga fall cirka 4 minuter). Bristen av skötbord gör att rymningsrisken är väldigt hög. Dessutom glömmer man alltid någon attiralj som bör vara med. Typ tvättlappar eller nya blöjor.

Tid det tog att hitta min lilla handväska: 23 minuter. (I vanliga fall allt från 1-30 minuter). Den låg instoppad längst ner, längst in i garderoben. Bakom våra fleecefiltar som tydligen var tvungna att bo med oss hos min pappa...

Tid det tog att hitta digipassen för att kunna kolla banksaldo: 17 minuter. (I vanliga fall 3 sekunder eller den tid det tog att gå till bokhyllan och lilla hemliga lådan). Den låg längst ner i lådan märkt "kontor".

Tid det tog att bära ut saker till bilen: 5 minuter. (I vanliga fall 30 sekunder). Bilen står längre bort hemma hos pappa. Det är fortfarande en villa men hans uppfart och ingång är lite annorlunda mot vår gamla. Och idag var det flera varv som gällde.

Tid det tog att göra frukost: Runt 7-10 minuter innan alla har fått sina beställningar och vi alla sitter ner. (I vanliga fall 2 minuter. Har jag för mig. Kan ha fel). Hittar inget hos pappa och allt flyttar på sig.

Sammanlagd tid det tog för mig och barnen att hitta alla saker, göra oss i ordning och komma iväg hemifrån idag: Två timmar och 37 minuter. Ungefär. (I vanliga fall max en timme!)

Pust! Inte konstigt att bloggen blir lidande....

fredag 23 januari 2009

Vanliga lärartyper - tio i topp:

Utan speciell rangordning kommer här listan över lärartyperna som verkar finnas på alla skolor....

10: Lärare som suckar över hur mycket de har att göra och beklagar sig högt och ljudligt för alla som (inte) lyssnar. Att arbetsbördan beror på deras egen sunkiga planering glömmer de... Det kanske inte är nödvändigt att ösa ut prov som ingen ändå pluggar till...

9: Lärare som absolut inte kan tänka sig att jobba kvällstid men inte heller kan hitta någon som helst lucka i sitt schema för att samarbeta. De har ju ett liiiiiv.


8: Lärare som inget hellre vill än att jobba kvällstid och sena eftermiddagar - det handlar ju ändå om eleeeeverna.


7: Lärare som tycker att skolans viktigaste uppgift är att se till att elever inte har mössor på sig inomhus. För det är ju den viktigaste kunskapen man behöver ha med sig senare i livet.


6: Lärare som tycker att just deras ämne är det mest betungande och det således är mest synd om dem.

5: Lärare som tycker att andras ämnen är hur enkla som helst och att dessa lärare inte borde klaga över något. Hänger ofta ihop med lärartyp nummer 6.


4: Lärare som är kompis med eleverna och ibland glömmer bort att de faktiskt har ett jobb att sköta då de oftast hänger runt eleverna och flamsar.

3: Lärare som det är såååå synd om eftersom hans eller hennes barn alltid är sjuka. Eller lite trötta. Eller bara allmänt lata. Hur som helst kan de inte vara på jobbet flera gånger i månaden pga dessa barn. Eller är det tack vare dessa barn? I vilket fall så bryr sig inte läraren, det är alltid någon annan som tar hand om hans eller hennes lektioner och gladast är han eller hon för det.

2: Läraren som älskar att göra upp ordningsregler för eleverna och övriga lärare. Det ska rastvaktas, passas, skickas hem röklappar och ringas hem om minsta detalj. Allt ska ske utöver allt annat lärarna ska göra. Det är ju ändå människor vi jobbar med och vi måste ta vårt ansvar.

1: Läraren som inte har något eget liv och som använder sin arbetsdag till att trötta ut andra lärare- och elevers öron med sina oändliga utläggningar om ditt och datt.

Så... Vilken lärartyp är jag då? ;)

torsdag 22 januari 2009

Njut av det du har!

Och återigen påminns man om hur man faktiskt inte ska klaga på allt fint man har. Läs denna blogg på egen risk. Eller artikeln från aftonbladet.se....

Nu går jag och tittar på de sötaste, finaste prinsessorna i världen innan jag knyter mig. Nästan så att jag önskar att de ska vakna och vilja sova på mig, båda två. NÄSTAN skrev jag.

Okej då

Den är ju gullig.
Och charmig. Och rolig. Och kreativ. Och inspirerande. Och ibland får man tårar.
Din blogg. Här får du!

Status update:

Skrivarmamman checkar ut från jobbet och åker till frisören. Skrivarmamman kommer att bli fin i håret och lugn i kroppen. Skrivarmamman funderar på hur hon ska få loss tid att skriva. Skrivarmamman kommer att komma på något. Skrivarmamman önskar att hon kunde skriva långa, roliga blogginlägg lite oftare. Skrivarmamman kommer nog lösa det med.

onsdag 21 januari 2009

Ordning i garderoben?

Köpte Hus&Hem häromdagen. Jag börjar bli liiiite mätt på heminredningstidningar men den bara slank ner. Jag lockades av "Äntligen ordning" på framsidan. Jag lever ju just nu i ett kaos så man kan förstå att jag föll för frestelsen...

Jag läser i uppslaget "Hitta rätt bland kläderna - 10 smarta sätt att få ordning på allt" tips nummer tre:

"Gör en kokbok".

" Sluta grubbla över vad du ska ha på dig varje morgon! Skaffa ett garderobsrecept. Hus & Hems redaktionssekreterare Madeleine Appelgren har kommit på ett smart sätt att få koll på kläderna. Skriv ner vilka kombinationer som fungerar - som ett klädrecept. Klistra upp dem på insidan av garderoben. När du sedan står där helt villrådig på morgonen tar du fram och läser din "kokbok" och vips, så har du en snygg, smart outfit. Såhär kan det se ut: Svart kjol + lila kofta + rosa linne + scarfen från Italien. Ta på och du är klädd för en perfekt dag på jobbet."

Oj! Bäst att den där Madeleine inte kommer hit och tittar. Min garderob är just nu lite oorganiserad. En del kläder ligger just nu i olika kartonger, en del kläder är snyggt upphängda i pappas garderober (hans slipsar hänger kvar men resten av sakerna har han flyttat på och lagt i ett rum, därifrån kommer de nog aldrig). Men det mesta av min garderob är utspridd runt om i huset. Antingen ligger kläderna i smutskorgen eller i renkorgen (=korgen med ej sorterad tvätt som mest ligger huller om buller och aldrig försvinner). Det som inte ligger i någon av de korgarna hänger på tork lite varstans. I pappas uterum, på pappas handdukstorkare eller utanpå garderobsdörren.

Men det är lugnt! Jag börjar rita av mina kläder och skriver ihop små klädrecept:

Jeansen som saknar en hälla (? heter det så ? det som håller fast skärpen) + den urtvättade svarta H&M tröjan med trekvartsärm + lila koftan som har tappat översta knappen.

De svarta byxorna som är jobbiga att stryka men snygga som fan på + den vita blusen med svarta blommor som behöver hollywoodtejp för att vara anständig + den svarta koftan som har tappat två knappar.

Den blommiga kjolen + något som aldrig finns och som aldrig passar ihop med kjolen.

Nä. Det där tipset får Hus&Hem ta och sprida bland singeltjejer med stort klädkonto och mycket fritid istället. Jag var helt enkelt fel målgrupp...

tisdag 20 januari 2009

Ett hem

Följ mina djupt filosofiska tankar i husbyggarbloggen...

Boktitlar



Läste häromdagen om en ny bok. Den heter "Väninnan". Du som kan din Rudberg vet ju att det redan finns en bok med det namnet. Hur fungerar det här? Är inte boktitlar skyddade? Och varför vill man välja samma titel?

Jag kan se framför mig hur någon står på biblioteket och säger att de vill läsa den där boken "Väninnan". Det är två rätt olika böcker man får att välja på då. Okej, nu har Väninnan nummer två en undertitel också men det är ju inte den man söker på.

Är för övrigt rätt sugen på att läsa den nytillkomna "Väninnan" som är skriven av Eva Franchell, väninna och kollega med Anna Lindh, även hon som blev vittne till mordet på NK.

Mera jobb

Fick igår även ett brev med posten. Från skolan med 60% tjänsten som JAG tackade nej till.

"Hej!" (De fixade hälsningsfrasen iaf).

"Vi vill härmed tacka dig för visat intresse av sökt tjänst på XX-skolan och samtidigt meddela att tjänsten tillsatts av annan sökande."

Det var väl vänligt av dem att berätta för mig att de fick någon som tackade ja?

Kommer ni ihåg....?

...skolan som inte ville ha mig. Som valde en nyexad typ istället för mig. Igår kom ett mail:

"Den XX/XX går nästa gravledighet. Det är i en åk X för resten av terminen och hela nästa läsår. Nästa läsår kommer arbetslaget att ha en åk X. Du skulle passa perfekt i detta arbetslag och jag skulle vara glad att kunna anställa dig för detta vik. Hur det fortsätter senare, vet jag inte men vi har en lärare som kommer att gå i pension strax efter och vi anställer gärna vikarier som har visat sina färdigheter.

Hoppas att du hör av dig"

Vet inte jag. Jag tycker att en normal inledning på ett sådant här mail kunde ha varit något i stil med "Hej". Är en liten hälsningsfras för mycket begärt? Hade jag själv skrivit mailet hade jag nog fläskat på med lite smör i stil med, hur har det gått för dig med ditt jobbsökande - är du fortfarande intresserad av en tjänst hos oss?

måndag 19 januari 2009

Just nu...

...skulle jag kunna vara på efterfest med min syster och alla som gjorde Mammut och andra inbjudna. Och vissa väldigt snygga skådisar. Japp. Gael García Bernal var där. Jag tänkte en stund att jag kanske skulle öva lite spanska sådär på nattkröken men 1) jag tror inte att jag skulle vara den första han valde att prata med och 2) jag var ändå väldigt nöjd efter att ha sett min systers namn i eftertexterna. Det var ju liksom det jag ville åt. Och 3) jag har ett nytt jobb... Som börjar 08:00 imorgon och sedan går i non-stop. Fast det klart. Eftersom jag lär ut spanska kanske det hade varit bra att öva en stund...

Men vad är väl en bal på slottet? Jag fick lite bubbel och snittar och jag fick se en väldigt bra film. En film som lämnar spår. Inte bara för att syrran var med i teamet. Den är stark. Se den! Både jag och syster yster torkade lite tårar på vissa ställen.

Gaza igen

På riktigt. Det här är helt vansinnigt. Vad klagar jag över i mitt liv egentligen? Vet att jag nyligen skrev ett liknande inlägg men jag blir verkligen tom när jag läser det här. Eller inte tom. Uppgiven. Och inser hur bra man har det.

Stör ej

Min rektor har en skylt på sin dörr: "Stör ej".
Tänk om jag också hade en sådan skylt.

Award


Jag har fått en superfin award, stort tack till gulliga Sandra på Talludden! Det värmde. Ska fundera på vem jag ska skicka vidare till....

söndag 18 januari 2009

Helgen

Inte är det ofta jag missar att skriva en dag... Jag tog tydligen lite helgledigt. :)

Vi hade en väldigt trevlig kväll i fredags! Från början var vi sju men det där med småbarn är ju vanskligt... Det blev en hel del avhopp men till sist var vi i alla fall fyra tjejer. Och tre flaskor bubbel. Därpå restaurang. Därpå drinkar i hotellbaren. Därpå skulle vi sussa sött. Men jag kunde inte! De andra snusade på och tog vara på sin natt utan barn. Inte jag inte. Irriterande men det var en skön säng att ligga vaken i i alla fall. Och det var fin utsikt från fönstret så jag kunde ligga och glo lite över Stockholms takåsar. Låg och tänkte på att det nu (då) låg två främlingar i mitt sovrum och var lyckliga över att äntligen ha fått "sitt" hus. Hrmpf. Det är ju mitt. ;) På morgonen var det god hotellfrukost. Härligt!

Lördagen tillbringade jag, maken och barnen med att uträtta lite ärenden. Det var strålande sol och härligt väder och vi var på Ikea... Suck. Idiotiskt. Det var hur mycket folk som helst. Jag undrar lite över den där lågkonjunkturen. Inte en solig lördag i januari i alla fall. DÅ borde det väl vara folktomt i shoppingkvarteren?!

Idag hade jag och Stora E en riktig mysdag. Vi åkte buss (som hon älskar eftersom hon alltid får åka bil stackarn) och var på bio, bara hon och jag. Vi såg Madagaskar 2, en härlig film! Vi lunchade innan filmen och efteråt gick vi i lite affärer.

Sedan hämtade vi tokmoster och tillbringade kvällen med god middag, en film till (!) och sedan tog tjejerna som var vakna en bastu. Lilla E somnade i sin faders famn klockan 17:30 så ett hett tips är att den yngsta delen av familjen är sjuk imorgon.

Och imorgon är det dags för mig och tokmoster att beträda röda mattan... Ska bara jobba lite på mitt glamorösa jobb först....

Jag hade en bra helg. Hade du?

fredag 16 januari 2009

Ikväll....

Befinner jag mig på ett hotell centralt i Stockholm tillsammans med väldigt goda vänner. När vännerna utanför Stockholm skulle boka sovplats hängde jag på. Taxi hem är väl bara någon hundring billigare och med tanke på de nattliga aktiviteter som pågår hos oss så är det inte fel med tjejkväll och hotellrum utan småbarn. Dessutom fyllt med småbarnsmammor som ska börja kvällen med bubbel i glas och sedan lär det inte ta slut med bubbel förrän vi stupar av trötthet. Runt 23 eller så. ;)

Kära städfirman

Om man bokar flyttstädning så är det väl för att man själv inte är sugen på att städa. Kanske för att man inte har tid då man har både barn och nytt jobb att sköta. Eller för att man helt enkelt får för sig att proffs gör det bättre.

Om man bokar flyttstädning så kan det vara så.

Men det klart. Jag bokade flyttstädning för att jag inte hade så mycket för mig och inte var så sugen på att träffa mina barn. Jag var mest sugen på att gå och kontrollera er städning och ringa och klaga och tillbringa eftermiddag och kväll med att passa in när ni skulle komma tillbaka och göra om, göra rätt.

Intressant är att både fönster och golv är kladdigare än när vi lämnade huset. Intressant är också att hälften av de saker ni på er hemsida påstår att ni städar när ni flyttstädar, inte är gjorda.

Sorgligt är att ni verkar utnyttja invandrad arbetskraft och inte förser dem med ordentligt material, det kan vara därför de inte kan utföra sitt jobb ordentligt.

Nu orkar jag inte deala med er längre. Det är fortfarande för skitigt för att det ska vara okej. Kanske är köparna inte lika kinkiga som jag. Vi får se.

Egentligen borde jag tacka er. Ni gjorde så att min sista stund i mitt hus inte blev så ledsamt som jag trodde. Jag var mest arg på er, jag hade inte tid att vara nostalgisk under min sista tur runt huset. Tack för det.

Cecilia med flera

Eftersom jag inte gillar att göra mina läsare besvikna så har jag schemalagt två inlägg till idag. Bara för er. Håll utkik medan jag jobbar.

Trevlig helg!

torsdag 15 januari 2009

Imorse 04:31:

-MAMMAAAAAAAA!!!!
Jag låtsas att jag inte hör.

-MAMMAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Mer uppfordrande.
Jag kollar klockan. Det är f-n inte sant. 04:31.

När Stora E vaknar vid den tiden vet man att det är helt kört. Finns inte minsta lilla chans att hon ska somna om. Men eftersom man är obotlig optimist försöker man. Jag springer in till henne för att inte Lilla E också ska vakna. (Lilla E låg dock i säkert förvar hos oss men väggen mellan våra rum är tunn).

-Mamma jag hade en läskig dröm och nu är jag kissnödig.
Vi ordnar bestyren (utan att tappa några pennor eller andra attiraljer) och så leder jag henne tillbaka till sovrummet. Här börjar mina tappra försök:

-Om jag lägger mig i Lilla E:s säng så kan du sova i din. Då är jag här inne med dig. Blir det bra?
-Jaaa. Mamma sova med mig.

Vi lägger oss. Det är tyst i tre sekunder ungefär.

-Mamma. Jag känner mig pigg.
-Men det är fortfarande mitt i natten och du kommer att vara jättetrött imorgon på eftermiddagen om du inte somnar om nu. (Det är verkligen bitande argument på en pigg femåring...) -Försök sova nu.

Hon vrider sig. Och vänder sig. Och vrider sig. Och börjar sjunga. Jag suckar och tänker på att jag har min jobbigaste dag på hela veckan framför mig. Lektioner nästan non-stop 9-15, därefter möte till 16:30. Denna dag även ett möte inplanerat 7:45-9. Jag börjar inse vart det här ska leda.

-Men mamma, jag känner mig pigg. Jag vill tända.

Pedagogiskt och lugnt försöker jag förklara att jag är trött och vi båda behöver sova. Hon köper det. Tror jag.

-Mamma, jag är hungrig.
-Då måste du skynda dig att somna om så känner du inte det. Vi äter när det blir morgon.

Det blir tyst en stund och just som jag börjar slumra in tänker jag "hon har inte sagt något på en stund, undrar om hon har somnat". Och det är precis sådant man inte ska tänka. Klart som fan ungen börjar prata igen. Hon har inte somnat.

05:19 ger jag upp. Ger henne tillåtelse att vara uppe, bara i rummet och utan att sätta på musik (fortfarande Amy Diamonds julskiva som snurrar för fullt) och utan att lyssna på ballerinan i smyckelådan... Vi är överens, vi har en deal.

Jag går tillbaka till min säng och värmer mig på Lilla E och maken.

Från Stora E:s rum hörs hon skråla, högre än någon cd någonsin kan låta.

"En heeeeeeeeeeeelt nyyyyy juuuuuul"

onsdag 14 januari 2009

Prenumeranterna igen

Skulle aldrig ha skrivit det där om prenumeranter. Nu är det en till som har hoppat av. Den måste ha fått dåliga idéer av mitt inlägg. Oh well. :)

Too much info

Ni är ju några som har hängt här ett bra tag med mig. Jag tänkte att det är dags att vi tar vår vänskap till nästa nivå. Jag ska avslöja något väldigt privat. Om du inte vill veta privata saker om mig så kan du sluta läsa nu.

Idag skulle jag gå på toaletten mellan två lektioner. Hade en penna i bakfickan på mina jeans och tänkte att "Den där ska jag kanske flytta på. Äh. Jag hinner inte!"

Så jag satte mig och utförde mitt behov. Nummer ett. Som tur var. För när jag ställde mig upp så insåg jag att något ramlade. Pennan. En jäkligt bra penna.

Där stod jag. Med en penna i toastolen.

Fråga vem som helst som känner mig. Jag är hysteriskt renlig. Överrenlig enligt de flesta. Lite lätt fobiskt lagd när det gäller bakterier och sådant. Jag kan inte sätta mig i soffan hemma med samma byxor som jag har suttit på offentlig plats / ens på jobbet med. (I love hundtricket!). Ingen får beträda min bäddade säng. Okej mina barn, om de är nybadade med rena kläder. Är sängen obäddad mår jag dåligt om någon ens tittar ditåt. Sådan är jag.

Och där stod jag. Med penna i toastolen.

På riktigt funderade jag på om det verkligen skulle bli stopp om jag bara spolade och låtsades som ingenting. Till slut besinnade jag mig. Jag ville ju inte vara "hon den nya tjejen som gjorde stopp i toan med en penna. Blond är hon också."

Så. Som en rejäl kvinna kavlade jag upp mina armar och fingrade upp pennan utan att nudda så mycket av själva toaskålen... Det gick sådär. Efter att ha slängt pennan tog det mig väl ungefär 5-10 minuter att tvätta händerna med tvål och handsprit. Uuuuuuu. Mår fortfarande dåligt av händelsen, det var nog minst tre timmar sedan nu.

tisdag 13 januari 2009

Och TeleSNOR igen

Nu har de banne mig skickat en faktura på tre månader fast jag har bytt mobilleverantör. Dessa &%¤# telefonbolag. I'm haunted.

Felia

Förut var jag arg på Telesnor. Nu är jag arg på Felia.

I höstas började det hela. Vi hade Glocalnet till vårt hemabonnemang. Men se det gick inte om vi ville ha telefon i nya huset. Då har Telia ensamrätt på att koppla in. Och då måste man gå över till dem. Dessutom måste man ha dem i ett år efter inkopplandet. En månad innan de skulle tog de över, så vi fick dubbla abonnemangskostnader. "Ja ja men vi betalar ut 350 kronor i samtalspott för att täcka det." Okej, fine. Jag vill gärna lägga mitt abonnemang vilande från den 11 januari. "Nej, du måste ringa samma dag, vi kan inte lägga in detta i förväg."

2009 kan inte Sveriges största (?) telecomföretag lägga in en beställning av vilande abonnemang i förväg. Verkar mycket märkligt. Men vad vet väl jag, det är ju inte så att jag jobbar i IT-branschen. Längre.

Så nyss ringde jag Felia. Satt den sedvanliga kötiden och väntade. Fick Snorkfröken på tråden. "Vilande ett halvår?! Det går inte! Det går bara en månad!"

Då fick hon en värre Snorkfröken på tråden. Jag tenderar att bli väldigt korrekt och akademisk när folk beter sig tjurigt mot mig. Är inte alltid stolt över det beteendet men men. Jag hävdade att de visst kan lägga abonnemanget vilande och att de inte har sagt något om en månad under mina andra femtio samtal till dem under hösten. Hon bad mig dröja lite och kopplade bort mig en stund. Och när hon kom tillbaka så fick jag ingen ursäkt men i alla fall upprättelse. Felia kan visst lägga abonnemang vilande. För 60 kronor i månaden. Jag blir så trött. Vad fan tar de betalt för?! Att ha vårt telefonnummer?

Nu är abonnemanget vilande och jag är sur på Felia. Måste man verkligen ha hemtelefon?

Prenumerera, eller inte - det är frågan.

Jag har ju en ruta lite längre ner till höger där man kan se hur många som prenumererar på min blogg. Rätt länge hade jag 16 prenumeranter. Sedan blev det helt plötsligt 15. Och efter ett tag var jag uppe i 16 igen. Men nu är det 15 igen. Jag bara undrar hur man orkar gå in på "Blogglovin" och avprenumerera. Jag orkar det definitivt inte. Jag skippar väl bara att klicka på de bloggar jag inte är intresserad av längre... Jag är i alla fall imponerad över hur man aktivt väljer att gå in och välja bort. Eller så borde jag vara förkrossad över att någon tycker att min blogg är så trist och dålig att hon eller han går in och väljer bort mig. :)

måndag 12 januari 2009

Fel film vann

På riktigt så är inte Arn alls bättre än Patrik 1,5. På riktigt så är den inte det. Jag har ju inte sett Arn men jag vet det ändå. Eller så är jag bara sådär storasysteraktig och lite partisk. Skit. Min syster är ändå med och gör de bästa filmerna. Och på måndag ska hennes största supporter få gå på galapremiär. Igen. Det börjar bli en trevlig vana... Den här gången är det dags för Mammut.

Detta att vara lärare

Jag skulle nog kunna skriva en bok i ämnet men lugn, trots den rätt tunga rubriken ska detta bli ett kort inlägg.

Har idag haft två lektioner med 26 elever i vardera klass. Börjar ångra att jag inte tog tjänsten där det var 17 elever per klass. Det här är helt galet. Hur stimulerande är det att hitta på olika sätt att få eleverna att vara tysta?! Inte ett dugg. Nu tycker inte jag att total tystnad är det man måste eftersträva men när det är 26 elever och en lärare så krävs det lite ordning och lugn. Omöjligt. Och har man fått tyst på dem så håller de inte det så värst länge. De glömmer sig väldigt lätt...

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Flyttångest

I lördags när jag nattade tjejerna sa Lilla E:
-E gå hem.
Mitt hjärta gick nästan itu.

Än värre blev det när Stora E på övervåningen i sin älskade våningsäng bröt ihop och grät. Hon saknade sin säng och sitt rum fast hon tycker att sängen och rummet hos morfar är jättemysigt. Hon var bara så ledsen. Jag förstod precis hur hon kände. Och jag visste inte hur jag skulle kunna trösta.

I söndags när vi var "hemma" (var är hemma?) och röjde ut de sista sakerna och skulle åka "hem" till pappa gallskrek Lilla E:
-Inte åka mojfa! Inte åka mojfa! Vill inte åka mojfa.

Jo men kom min kära dotter. Vi ska bo där nu. Kom nu bara. Pust.

söndag 11 januari 2009

Flyttat

Sådär ja. Nu har vi flyttat. Och det där är ungefär allt jag orkar skriva efter två väldigt intensiva dagar. Tror inte att jag har suttit mer än sammanlagt två timmar på två dagar. Det har varit mycket bära och kånka, och framförallt röja - för att få plats hos pappa.

Så nu har jag flyttat hem till pappa igen. Det är dock inte mitt barndomshem, jag har ungefär 20 sådana... :) Här har jag aldrig bott. Det finns dock en del saker som har bott med mig förut. Och en pappa. Honom har jag verkligen bott med förut.

Nu är det natti natti, imorgon har jag ju ett nytt jobb att sköta. Elevärendemöte klockan 08.00. Då gäller det att vara på.

fredag 9 januari 2009

090109

090109 och 99 besökare idag.

Skönt. Nu kan jag gå och sova när allt är så estetiskt och fint.

Packa pappas kappsäck, eller bara lite lådor.

Nio lådor med leksaker.
Nio.
090109 packade vi 9 lådor leksaker.

Men det är fler egentligen. Det är en kappsäck med utklädningskläder, fyra ikeaplastlådor med hjul fyllda till bredden och lite lösa saker som ej går ner i kartonger. Nio lådor leksaker. Jag tycker att det är på tok för mycket. Jag vet att våra barn inte har ens i närheten av den leksaksmängd som en del andra har men jag tycker att de drunknar. Det var en befrielse att gå in och säga godnatt idag, man behövde inte vada fram.

Annars har vi packat 44 lådor som vi ska magasinera hos svärföräldrarna. Till det kommer väl en 20-något som ska tas med till min far.

Sjukt mycket lådor. Och det finns ännu mer saker att packa....

torsdag 8 januari 2009

Husesyn

Välkommen på lite husesyn hemma hos oss.

Nu räcker det!

Min eminenta kvälls-, natt- och morgonpigga dotter samtalade med mig igår morse när jag gjorde mig i ordning inför dagen. Fadern till barnen och Lilla E sov ikapp i vår säng.

"När jag får barn ska jag inte springa upp hela natten. Då säger jag bara godnatt när det räcker, precis som ni gör."

onsdag 7 januari 2009

Första dagen

Äntligen har jag hitttat tillbaka till bloggvärlden!

Dagen gick bra! Direkt när jag klev in i skolan mötte jag en kollega som var på väg åt ett annat håll. "Hej! Välkommen! Hittar du vart du ska?" Det kändes verkligen skönt. Hon visste inte vem jag var men hon såg att jag inte brukade vara där så hon förstod att jag var ny. Sedan var det så hela dagen. Folk var trevliga, hälsade glatt och tyckte att det var sååå roligt att jag har börjat där. (De har haft lite svårt att hitta spansklärare).

Har två kollegor som har jobbat i samma skola som jag jobbade i förut. "Hmmm. Jag känner igen dig!" "Ja, jag känner igen dig också..." Lite lustigt.

Arbetslaget känns bra, kollegiet känns bra. Det är "som vanligt". Några som känns som riktigt schyssta typer på en gång, några man måste grunna lite på och så några som framstår som lite mer besvärliga mot sin omgivning. Det blir nog bra. Ser dock på en gång lite skillnader mot förra skolan, den har bättre utrustning, mer material och färre elever i klasserna. Bättre ekonomi med andra ord...

Annars var det idel möten idag. De skiljde sig inte så mycket från möten på andra skolan... Alltid samma bränder att släcka. Har inte hunnit packa upp, inte ens provsuttit vid min arbetsplats. Mitt datorkonto fungerade till hälften och jag har redan varit tvungen att ringa en elev trots att eleverna börjar imorgon...

Lite skillnad mot förra jobbet där jag försökte hitta på vettiga uppgifter i åtta veckor... Här kastas man in mitt i allting och det är SKÖNT. Jag behövs. Jag känner att jag är värd att få lön.

Imorgon börjar det på riktigt. Eleverna kommer tillbaka från sitt lov. Lektioner ska hållas. Jag vet inte riktigt vilka salar jag ska vara i och jag har inga klasslistor. Men jag vet vad jag har tänkt att hitta på i alla fall... Alltid en början.

Nu ska jag skippa packning och lägga mig i soffan och helt enkelt förtränga att flyttlasset går på lördag. Vi har bestämt att vi har en vilodag....

Arbetsmyra

Idag blir det tyst från mig. Jag valde ju jobbet utan egen dator. Jag. Internetberoende jag. Valde mellan ett jobb med egen dator och ett utan egen dator. Jag försökte vara vuxen och inte välja materialistiskt. Kanske får jag lida för det med abstinens. Kanske blir det en förbättring för mig?

I vilket fall som helst. Idag är jag på mitt nya jobb och lär mig hur det fungerar. Tänk på mig. Jag kommer att tänka på er!

tisdag 6 januari 2009

Déjà vu?

Jag funderar på vad jag ska ha på mig på min första dag på mitt nya jobb.
Jag lägger fram alla saker jag ska ha med mig på min första dag på mitt nya jobb.
Jag funderar på hur mina nya arbetskamrater kan tänkas vara, på mitt nya jobb.
Jag skriver ut a-skattsedel från skatteverket, till mitt nya jobb.

Hmmm. Det känns som att jag nyss gjorde alla de här sakerna... Ett gravt fall av déjà vu? Nej men just det. Jag hade ju ett nytt jobb för ett par månader sedan...

Förresten. Är det någon klok bloggläsare som kan förklara a-skattsedelsystemet för mig? När jag fick min i höstas sa den en skattetabell, nu säger den en annan? Beror inte det där på var man bor? Eller är det inkomst? Eller hur fungerar det?

Nu ska jag stryka kläder och somna i tid. Prinsessorna är väl utvilade hos farmor och farfar så inatt blir det väl party party.

There's no thing like a free lunch...

Man undrar lite ibland. Hur folk tänker. Egentligen.

Smygbloggaren

Maken kom just på mig. Jag skrev ett inlägg. Fy mig. Tillbaka till kaoset.

En natt senare

Jo. Inatt blev det faktiskt natt. Vi har sovit i över 8 timmar. Det är en mycket märklig känsla! Nu är det frukost och surprise surprise - packning på schemat...

måndag 5 januari 2009

Bloggabstinens

Jag vill inte packa - jag vill blogga!!!!

För övrigt undrar jag när Spotify kommer till min bil...? Suveränt!

Maken och jag kör packningsrace och soundracket har bestått av "Miami med Will Smith, Una noche más med Jennifer Lopez, Ngn jävla Eminem-låt och just nu är det Trance Dance med Don'
t say go...

Vad är väl en flytt?

Hade tänkt att bitcha lite till om våra nätter och om allt vi har att göra men kom av mig när jag öppnade DN imorse. Det känns som att mina problem är rätt futtiga när man läser det här.

Vi befinner oss inte i krig. Vi har mat i överflöd och alldeles för många saker. Vi äger hus (ett litet tag till i alla fall) och mark och har bilar, husrum och jobb. Dessutom har vi två otroligt fina barn. Låt vara att de är nattliga energiknippen och kivas i ett. De är ändå söta.

Ikväll kommer de förhoppningsvis vara trötta - när farmor och farfar har förbarmat sig över oss.

söndag 4 januari 2009

Kom ihåg!

Jag måste komma ihåg att gå till nya jobbet på onsdag. Det kan hända att jag glömmer detta mitt bland alla flyttkartonger. Kanske råkar jag ta med fel låda till jobbet? Istället för kreativt material tar jag kanske med mig lådan med gosedjur? Den är i alla fall lättare...

Puh

Världens bästa svärföräldrar tar över barnen imorgon kväll till tisdag e.m. så vi får sova och packa ifred. Puss - ni är bäst! Stressnivån sjönk något i min kropp. Inatt var jag kallsvettig när jag tänkte på allt jag måste göra den här veckan.

Dessa satans nätter

Först härjades det från barnens rum till runt 22. Då kunde vi inte gå och sova. Vi behövde andas en stund. Strax innan 23:30 släckte vi lampan. 23:45 gnyddes det första gången.

Sedan sov vi. Jag vaknade 3:30 för jag behövde besöka ett visst ställe. Hann tänka "skönt, vi har i alla fall fått sova i nästan fyra timmar. Fan, jag är ju sinnessjuk som är glad för fyra timmar."
Gick och la mig. Började blunda. Och då började showen. Först Lilla. Sedan Stora. Uppdelning med varsin. Både jag och maken har nu sneda ryggar och konstiga ryckningar i ögonlocken.

Sista gången jag tittade på klockan var den 05:24. Då sprang jag upp och stängde av tvättmaskinen som stod förprogrammerad och drog ur telefonjacket - ville inte riskera väckning. Som om man skulle få sova. MOHAHAHAHAHAHA.

Jag är fan helt slut. Det börjar kännas, allt man har gått igenom och går igenom. Om en vecka flyttar vi. Då blir jag tydligen dessutom hushållerska åt min far som just nu håller på och samlar på sig ett berg med tvätt.

Livet leker och jag är för trött för att ens gäspa.

lördag 3 januari 2009

Hjärtattack

Efter en mycket lååååång dag hörde jag mig själv skrika från duschen till de väldigt övertrötta och livliga barnen:

"Om inte ni är lugna nu så dör jag i en hjärtattack!!!"

Efter det utbrottet blev det ju verkligen lugnare. Verkligen. Inte. Jag känner mig mycket lyckad som mor.

fredag 2 januari 2009

Slö student?

Ur min dagbok 1997:

"Var och skrev sista läsloggen till KK-pärmen. Hade inte ens läst boken, tog bara ut lite citat. Såg bra ut."

Hmmm. Det känns som att jag har en gedigen utbildning i ryggen...

Memory lane

Detta med att packa är verkligen en resa längs minnenas allé... Hittade just min skattkista... Massor med saker som jag har skrivit, gamla kalendrar, dagböcker, brev och e-mail. (Ja, jag har utskrivna mail - från när jag pluggade i Spanien. Var stammis på "E-mail place" och slapp betala för att bara läsa, jag fick dem utskrivna av personalen...)

Ett utdrag ur ett mail hem från hösten 1998:

"Igår kväll kom vi hem igen efter en lång och härlig helg i Madrid. Vi åkte dit på torsdag em och bussfärden var helt ok, vi sov bort ca 2 timmar. Det tar totalt 6... Snabbtåget tar 2.25... Men vi sparade pengar."

Ack ja. En fattig studentska skrev hem... Nuförtiden hade jag lätt pröjsat för att slippa åka skumpig buss i sex timmar och istället softat på snabbtåg i 2.25...

När jag och maken var i Madrid våren 2007 bara fre-sön var jag sååå sugen att ta snabbtåget ner till Sevilla... Men jag bangade - det var lite väl flängigt för en helg...

Tillbaka till packningen!

Nattliga äventyr

Inatt har jag "sovit" i tre sängar.

Se där. Det kunde vara början på en inte alltför anständig bok. Eller en tragisk bok...

Men det handlar ju såklart om den helt vanliga nattvandringen som pågår i väldigt många barnfamiljer om nätterna... En stor del av natten låg jag i Lilla E:s säng (hon låg och sparkade i min). Man kan säga att den sängen var för kort, för hård och för kall. Jag är helt slut!

Och idag ska jag till Ikea med min far. När jag bodde hemma längtade jag efter att få körkort så att jag kunde åka till Ikea själv. Pappa var sällan ett bra ikeasällskap... Och faktiskt - samma dag som jag fick körkort åkte jag till Ikea. Bara för att springa igenom varuhuset helt flyktigt, jag ville ju ut och köra mer bil...

Nu ska vi tydligen dit tillsammans, sådär 14 år senare. Ska ju bli intressant att se om våra ikeabeteenden har ändrats eller om vi liksom hittar dem igen...

torsdag 1 januari 2009

Att flytta

Ni vet ju att vi håller på och ska flytta. Det här är inte första gången jag flyttar. Långt ifrån.

Föddes i Stockholm.
Flyttade till Västerås. Var ungefär två år.
Flyttade en gång till, i Västerås. Fick min fina lillasyster där. Var tre år.
Flyttade till Malmö. Var fyra år.
Flyttade till Halmstad.

Skilsmässa mamma och pappa. Jag var sex år.
Ny adress i Halmstad.

Jag flyttade med pappa till Stockholm.
Vi bodde hos farmor och farfar ett tag. Gick på dagis någon termin eller så. Minns inte exakt... ;)

Ny adress i Stockholm när jag började i skolan.
Ny adress i Stockholm när jag gick på lågstadiet.
Ny adress i Stockholm - denna gång med skolbyte när jag började i sexan.
Mellan nian och gymnasiet stack jag till U.S.A. ett år - en slags flytt.
Ny adress i Stockholm när jag gick i gymnasiet.

Pappa flyttade till Dalarna och jag flyttade in hos svärföräldrarna en sommar. Pojkvännen (nu maken) gjorde lumpen. Jag var tjugo år.

Jag skaffade egen lägenhet. Hyresrätt.
Pojkvännen och jag skaffade gemensam lägenhet. Hyresrätt.
Jag fick för mig att plugga i Spanien ett halvår. Pojkvännen hem till svärföräldrarna igen.
Vi köpte lägenhet när jag kom hem, vi flyttade in i januari 1999.

Knappt tre år senare köpte vi hus. Glapp mellan lägenhet och hus, en månad hos svärföräldrarna.
Flyttade in i vårt hus december 2001 och nu sju år senare har vi tydligen ledsnat och är på väg härifrån för att uppfylla vår dröm om att bygga nytt.

Flyttar hem till pappa. (Svärföräldrarna får ta hand om våra saker så helt lottlösa är de inte denna gång heller).

Jag har flyttat ungefär 20 gånger om man räknar in mitt utbytesår i U.S.A. och min tid i Spanien. Där bodde jag dessutom på två olika adresser...

Och i juli flyttar vi igen. Då hoppas jag få stanna där bra jävla länge. Jag flytt int nå mer!

Flyttkartonger?

Bäst och billigast? Var?

Goda intentioner

Jag försöker packa. Och inser att det är liiite mer uppe i gäst/skräprummet än jag trodde... Har funderat ut en liten organisation kring hur vi ska dokumentera var alla saker finns (en del ska ju vara nerpackat i minst 6 månader). Försöker mig på att berätta om den här organisationen för maken som ger de högt älskade barnen gröt.

De pratar högre än oss och de avbryter och de slår i sina tallrikar.

Jag säger lugnt och sansat: Kära barn. Hur kommer det sig att mamma och pappa aldrig får prata? Varför måste ni prata hela tiden?

Det blir tyst i en halv sekund, sedan börjar de prata i kör igen:

Lilla E: Mamma, pappa, barn. Mamma, pappa, barn. Mamma, pappa, barn. Mamma, pappa, barn. Mamma, pappa, barn. Mamma, pappa, barn.
Man kan säga att hon har hakat upp sig...

Stora E: PAPPA, PAPPA, PAPPA!!! PAPPA, PAPPA, PAPPA!!! PAPPA, PAPPA, PAPPA!!! PAPPA, PAPPA, PAPPA!!! PAPPA, PAPPA, PAPPA!!!
Man kan säga att hon har hakat upp sig.

Jag ger upp och går upp en trappa för att fortsätta röja men skriver istället det här. Pust. Vems jävla idé var det att flytta egentligen? Det här lilla plutthuset är väl jättebra!

Gott nytt år!

Före:
En liten stund efter att denna bild togs så dekorerade Stora E på eget initativ bordet med blåa serpentiner. Bord och stolar var liksom sammanbundna med glasen på bordet. Som tur var upptäckte vi det innan vi drog ut stolarna för att sätta oss...


Efter:


Det var en lyckad tillställning, vi hade trevligt med våra goda vänner från Skövde. De har en dotter som är lika gammal som Stora E och en liten son på fem månader. Barnen fann varandra fort trots att de inte setts sedan i somras, de lekte för fullt hela kvällen och krävde barnbord vid middagen. (Inte mr Bebis, han gurglade nöjt i våra famnar).

Menyn (som jag glömde fota):


Förrätt:
Laxrullar med Wasabi,
Västerbottenpajer, ostbricka och dinkelkex. Barnen fick snittar med smör och jordgubbssylt. Vadå, det var ju nyårsafton...

Varmrätt: Helstekt fläskfilé, Potatisklyftor i ugn, Blandad grönsallad med pinjenötsdressing.

Efterrätt: Vit chokladmoussetårta med hallonsås. Barnen åt glass med hemgjord kolasås och maränger. Innan efterrätten klämde de dock i sig sina godispåsar och tjejernas chokladkalender som vi glömt bort.

GOTT NYTT ÅR!

Gadgeten innehöll ett fel