onsdag 31 december 2008

Ett konstigt år

2008 inleddes med att jag fortfarande var föräldraledig. Jag visste dock att jag skulle sluta med det senast i augusti. Jag pluggade olika distanskurser för jag hade tänkt mig att prova på att inte vara lärare längre. Sökte några jobb. Fick ett som verkade jättekul. Firade med bok och skumpa.

Parallellt med detta bestämde vi oss för att köpa tomten vi hade sneglat på ett bra tag. Kom överens med säljarna och bestämde oss för vilket hus och vilket husföretag vi skulle ha.

På våren åkte vi till Spanien för återträff med mina gamla studiekamrater. Ja, vi gick ju i skola men kanske var det inte studiekamrater vi var. En underbar resa.

Sommaren gick. Jag började på gamla jobbet (uppsägningstid och nya ville inte ha mig förrän i oktober). Hittade en ersättare och slutade lite tidigare. Tänkte skriva bok under mina tre lediga veckor. Barnen blev sjuka. Skrev i alla fall 12 064 ord. Alltid något.

I slutet av sommaren sålde vi även vårt lilla plutthus. Vi klarade oss innan dippen kom. PUH.

Åkte på bokmässan för första gången i mitt liv. Det var riktigt roligt så det gör jag nog igen!

Började på nya jobbet. Och satt där. Fanns nästan inget att göra och det som fanns kastade jag mig över. Försökte se fördelarna med träningsmöjligheter på arbetstid och trevliga kollegor men tyckte att det där med kontorstider kanske inte var min grej ändå. När Stora E undrade när vi skulle ha höstlov gjorde det ont i mitt hjärta.

Under samma period var det hektiskt med byggprojektet. Tomten skulle tillträdas.
Pantbrev var borta. Det skulle bestämmas kök, det skulle bestämmas vilken slags garderob och allt vad det nu var. Bygglov skulle fås och det var en nervös väntan.

Efter åtta veckor på nya jobbet blev nya jobbet gamla jobbet.
Jag blev uppsagd. Försökte se det positivt - jag gillade ju ändå inte arbetstiderna... Tänkte att jag får ju ändå en månad ledigt med lön. Jag kan organisera flytt och skriva bok. Sökte nya jobb och riktade in mig på lärarjobb igen.

Så blev barnen sjuka. Två omgångar vattkoppor. Två födelsedagar. Två luciafiranden. Ingen organisation på flytten (var lycklig om jag lyckades organisera lunch, mellis och middag mellan sov- och hämttider). Verkligen ingen bok skriven. Knappt blogg heller. Efter fyra intervjuer och tre erbjudanden så hade jag i alla fall ett nytt jobb.

Ja ja. Nu är året slut. Det var ett händelserikt år. Några av händelserna hade jag gärna sluppit.

Under 2009 flyttar vi från vårt lilla lilla hus och in i vårt stora nya hus. Med liten mellanlandning hos min pappa... Vi hoppas på mer tur med jobben och att vi båda får behålla dem. Det lär vi behöva...

GOTT NYTT ÅR! Ha en riktigt trevlig nyårsafton! Det ska vi ha med goda vänner och god mat och dryck.

tisdag 30 december 2008

Rudberg bloggar

Här. Inte riktigt som vanligt men ändå. Välkommen tillbaka till bloggvärlden Denise!

Såhär tänker jag

Nu drar jag till Friskis. För att i någon mån begränsa skadan som chokladmoussetårtan kommer att göra...

Desserttips!


Här är bästa nyårsdesserten! Den är otroligt god!!! Inte så nyttig. Men god. Lite meckig att göra men so worth it! Receptet hittar du hos arla.se men det är segare än segaste julknäcken att komma in där så här får du det serverat:

Ingredienser:
8 bitar
300 g mandelmassa
2 ägg
2 msk kakao
Fyllning:
3 dl vispgrädde
200 g vit choklad
2 äggulor
2 msk citruslikör, t ex Cointreau
Garnering:
2-3 passionsfrukter

Gör så här:
Sätt ugnen på 175°. Riv mandelmassan och rör ner ägg och kakao. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, ca 23 cm i diameter. Grädda kakan i nedre delen av ugnen ca 20 min.

Låt kakan kallna och skär loss den från formen. Diska och torka formen och lägg ner kakan igen. Vispa grädden.
Smält chokladen på svag värme i vattenbad så att den precis bara smälter. Vispa upp äggulorna i en stor bunke. Tillsätt chokladen under kraftig omrörning. Rör ner likören och sist grädden. Bred ut moussen över kakan i formen. Täck med plastfilm och frys i minst 3 tim. Dela passionsfrukten och skrapa ur fruktköttet. Häll det över moussen. Låt tårtan stå framme ca 30 min före serveringen.

Jag mumsar på den här imorgon kväll!

Det går seeeegt

Inte bara jag surfar på arla.se och systembolaget.se och söker mat och dryck... Har folk inga jobb? Eller har de jobb och inget att göra och bara surfar? Eller har de jobb och att göra men surfar ändå? Eller har de jobb men har ledigt och tillbringar denna soliga härliga dag med att surfa som vissa andra? Eller? Eller? Eller?

Körslaget

Imorse hade vi vår egen version av körslaget här hemma. I godan ro låg jag och maken och sov när det hela drog igång.

Det började med en duell från tjejernas rum. Stora E ropade PAPPA det högsta hon kunde och Lilla E kontrade med MAMMA, det högsta hon kunde. Vi lyckades stoppa duellen med lockrop och helt plötsligt hade vi fyra små iskalla fötter mellan oss i sängen. Där trodde vi att det skulle bli lugn och ro.

Medan Stora E påbörjade den oändliga historien (ni vet historien utan slut som just femåringar berättar så bra) så började Lilla E ta ton. Helt plötsligt var historien en musikal med både berättare och sångerska.

Sånglusten måste ha smittat av sig för mitt i berättandet började Stora E också sjunga. För full hals tog både Lilla och Stora E i. Nu ska ni inte tro att det hade minsta likhet med de välkoreograferade och skönstämmiga typerna i Körslaget inte. Hmmmm. Nej.

En sjöng Blinka lilla stjärna och den andra körde en mer komplicerad sång om någon som satte fötterna i havet och allt vad det var. Den icke inövade koreografin sträckte sig till att putta och sparka på varandra och blanda sången med AJ, SLUTA, FLYTTA PÅ DIG, VILL VARA IFRED, NEEEEEJ och andra passande ord.

Jag och maken låg på varsin ytterkant av sängen och undrade vart vår lugn och ro hade gått och gömt sig. Till slut fick vi stopp på körslagsslagsmålet genom att locka iväg deltagarna till sin loge för att lyssna på Amy Diamonds julskiva som omväxling.

måndag 29 december 2008

Namnlekar?

Idag har maken och jag bröllopsdag. Förra året firade vi med hotellövernattning och skumpa men i år ligger vi lite lågt. Vi har ju annat att göra. Typ packa saker och organisera flytten.

Och just nu firar jag bröllopsdagen med att jobba. Jag börjar jobba mitt i vår flytt så jag måste planera upp de första två veckorna känner jag. Så att jag kan släppa det och fokusera på flytten.

Jag har kollat igenom mina tre lådor med material som jag har samlat på mig genom åren och jag är grymt cool. Jag har världens ordning och precis det jag tänkte sysselsätta "mina" (märkligt när man inte ens har träffat dem än) sjuor med de första veckorna, hittade jag. Det är en bok som vi ska lyssna på, med massor av olika övningar etc som jag har gjort förut. Jag är väldigt nöjd med mig själv att jag har samlat allt i en prydlig mapp, kapitel för kapitel. Det är bara att trycka på play. Om den nya skolan har CD-spelare vill säga. Annars får vi improvisera...

Boken heter Letters from the Inside och är skriven av John Marsden. En mycket bra ungdomsbok! Jag har en version som UR har omarbetat, för flera år sedan.

Men innan vi börjar med riktiga saker måste jag ju lära känna de här eleverna. Jag vet att ni är några lärare som hänger här och nu behöver jag er hjälp. Vilken är er bästa namnlek?! Jag har googlat lite men behöver fler tips! Please?

Byggblogg

Nu var det nog länge sedan du kikade i byggbloggen va?

söndag 28 december 2008

Klokt

"Konsten att tråka ut är att berätta allt."
-Voltaire (från Damernas Värld).

Detta borde jag tänka mer på. :)

Författardrömmar

DN idag skriver om hur många det är som vill bli författare just nu. (Jag hittar ingen länk). Men enligt artikeln vill de allra flesta bli deckarförfattare (puh för mig) och svenska deckare säljer bättre än utländska. Vidare menar DN att Camilla Läckberg cashade in 6 miljoner kronor förra året. Jag förstår att många vill ditåt. Kanske borde jag ändå tvinga fram lite deckaranda hos mig själv?

Men jag tycker att det är typiskt att alla vill bli författare just precis nu. När jag också vill. Jag har ju faktiskt velat det hela livet. Jaha? Har de andra också velat det ett tag? Nä, jag tror att de bara hoppar på trenden.

DN intervjuade elever och lärare på
Skrivarakademin. Läraren Sören Bondeson hade både Jens Lapidus och Åsa Larsson som elever. "De visste inte alls vad de skulle göra när de kom hit. Jens försökte skriva på något krystat sätt och jag fick säga till honom att lägga av, han hade ju ett eget språk. Och Åsa kunde ingenting ... men sedan hittade hon Kiruna och då blev det bra".

Jag vet inte jag... Jag tycker inte att lärare ska säga sådana saker - hur duktiga eleverna än har visat sig vara senare.

För övrigt tycker jag att DN gott kunde ha breddat artikeln med att hänvisa till oss andra författarwannabes som bloggar om det. :)

lördag 27 december 2008

Dubbla slag

Jag fick ingen bil i julklapp men jag fick Dubbla slag av Malin Persson Giolito. Det var ju nästan lika bra... :)

Jag har följt Malins blogg ett tag men inte kommit mig för att införskaffa boken och när jag nu fick den tänkte jag att det är bäst att jag börjar på en gång. Annars hamnar den i högen som ligger på vänt. Mitt nyårslöfte ska verkligen bli att läsa mer! Det är ju så underbart, märker jag varje gång jag gör det.

Hur som helst. Dubbla slag var det ja. Här kommer den djupa analysen...

Det är Malins debutbok och i den har hon träffsäkert porträtterat vardagen för väldigt många kvinnor. Den vardagen som består av att vara lyckad i arbetslivet samtidigt som man är en god mor och hemmets projektledare med en man som inte har hajat vad det innebär att få barn. (Min man har hajat detta men jag vet att det finns folk som har tagit några år på sig att förstå hur fan det går till när man blir fler än sig själv här i livet). Jag tycker att Malin har porträtterat detta vardagsliv väldigt väl. Också hur man ibland blir så less så att man inte kan annat än att skrika på sina barn eller rymma hemifrån en kväll. Jag kände igen mig i mycket kan jag säga.

Igenkänningsfaktorn höjdes rejält av att huvudpersonen Hanna blev uppsagd precis innan jul - lite väl likt min egen verklighet just nu.

Malin får fram många viktiga frågor i sin bok:
-Hur får man ihop vardagen?
-Är det möjligt att göra karriär samtidigt som man har barn?
-Är det fel att tycka att man ska kunna göra karriär samtidigt som man har barn? Folk tycker så mycket omkring detta och det får Malin fram via diskussioner mellan olika karaktärer.
-Huvudpersonen Hanna ställs också inför lite olika moraliska dilemman som hon måste reda ut.

Jag tyckte att det var mycket intressant att få en inblick i advokatvärlden, en värld jag inte har bra koll på i vanliga fall. Och jag är inte så ledsen för det inser jag. :)

Språket i boken är enkelt och rakt, jag gillar det. Inga krusiduller. Jag har en känsla av att det var rätt lite dialog, om jag inte har helt fel. Jag kan tycka att dialog kan bli rätt jobbigt ibland, man måste hålla reda på vem som sa vad och allt det där... :)

Jag fick boken på julafton och hade läst ut den på annandag jul. Och då ska ni komma ihåg att jag inte direkt kan ligga i timmar och läsa ifred...

Jag ser fram emot Malins nästa bok!

fredag 26 december 2008

Jobbcoachen igen

Vi åkte förbi och tittade på mitt nya jobb idag.

-Mamma ville de ha dig?
-Ja, det ville de.
-Varför då?
-För att de tycker att jag är bra.
-Jaaaa!!! Du är ju det för du har jobbat i en skola förut.
-Precis.
-Blev du glad när de ville ha dig?
-Ja, jag blev jätteglad.
-Men tänk om de säger innan du har börjat att du inte får börja.
-Det får vi hoppas att de inte gör.
-Nä precis.

torsdag 25 december 2008

Julerim

Julafton kom och gick,
är du nöjd med det du fick?

Har du haft trevligt med god mat
eller var det hela bara fyllt av hat?

Tindrade barnens ögon ikapp
medan gamla faster fick fnatt?

Kom tomten lastad med paket
eller blev han stoppad av grannens staket?

Vem drack upp all snaps
och gömde flaskan i hafs?

Hur hemsk eller trevlig din jul än var,
är jag väldigt glad att du här är kvar.

onsdag 24 december 2008

God jul



Gran huggen på vår tomt. Dit vi flyttar i sommar alltså.
GOD JUL!

tisdag 23 december 2008

Dubbelsäng

Stora E har tjatat om att hon vill att hon och Lilla E ska ha en dubbelsäng. Vi har skrattat och sagt att det heter våningsäng. Men efter igår är vi rätt säkra på att hon faktiskt menade dubbelsäng. De sov som små prinsessor hela natten. De låg tätt ihop och snusade sött. Efter 07 vaknade de, gick upp och lekte i sitt rum. De brydde sig inte ett dugg om att de hade så kallade föräldrar i ett annat rum. Dubbelsäng it is!

(Detta inlägg tog mig 25 minuter att skriva eftersom det fanns småfolk i huset som tydligen behövde hjälp just precis hela tiden och maken är på ärenderunda...)

måndag 22 december 2008

Recension

Här recenseras Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap som är skriven av Mary Ann Shaffer. Jag älskar denna titel!!! Det låter även som att boken är värd att läsas, puh!

Mina barn


...ligger just nu bredvid varandra i Lilla E:s säng och sover. De håller varandra i handen. Mitt hjärta blöder nästan för att de är så söta.

Påminn mig imorgon när showen är igång igen.

På lördag

Lilla E har lärt sig att man äter godis på lördagar. Stora E hade inte ens smakat godis när hon var lika gammal som Lilla E men ni vet hur det är med barn nummer två. Lilla E brukar komma och säga "godi" och då svarar jag alltid "på lördag".

Idag skulle hon sova middag:

Lilla E: -Vill inte sova vagnen.
Jag: -Vill du sova i din säng då?
Lilla E: -Vill inte sova sängen.
Hon började gråta när jag skulle byta blöja som förberedelse inför eftermiddagsluren.
Jag försökte lugna henne (lögna henne kanske jag skulle skriva) med att hon inte skulle sova nu, hon skulle sova sen.
Lilla E: -Ja. På lööda.

Lärarfördelar

Det är suveränt att jag ska bli lärare igen. Då får jag nämligen utöver jullovet som pågår (är dock inte jullov från skolan, det är ju betald arbetsbefriad uppsägningstid) så kommer jag att få sportlov, påsklov och så ett långt härligt sommarlov igen.

Härligt! Då får jag massor av tid tillsammans med mina jättefriska, supercharmiga, ognälliga, tystlåtna och välartade barn.

Here we go again

Lilla E blev bättre under helgen och är nu pigg och glad och kliar inte alls. Alla koppor torra och livet lekte igår.

Stora E vaknade klockan 07 idag. Det var första varningen. Den tjejen går aldrig upp efter 06.
Andra varningen var när hon klagade på halsont i soffan under julkalendern.
Tredje varningen kom när hon tillbringade frukosten med att skrika "AJ, AJ, AJ" eftersom hon är lite dramatiskt lagd.
Mitt i frukosten fick hon springa iväg till toaletten och spy, då var det ingen varning längre.

Stora E är officiellt sjuk. Igen. Försöker nu få tag i Å som ska komma hit på lunch idag. Ingen bra idé längre.

Är det komiskt eller tragiskt att mina barn är som sjukast den månad i mitt liv som jag inte har ett arbete? Vissa skulle nog tycka att det är bra för att jag slipper vabba men nu börjar jag ledsna rejält. När man vabbar delar man på det men när en har jobb och en inte så stannar ju inte den med jobb hemma direkt... Det var precis samma när jag hade tre veckors ledigt mellan mina jobb i september. Då turades de också om att vara sjuka stor del av tiden.

Var finns avdelningen för frustrerade mammor? Har ni en säng åt mig?

söndag 21 december 2008

Pernilla - författaren?

Idag skulle jag shoppa lite i Sickla. Provade lite olika kläder och hade varierande grad av suckar som sällskap i provhytterna. Nu måste denna mage tas bort. Så är det bara. Pust.

Gick vidare mot Akademibokhandeln där jag skulle köpa eh - böcker i julklapp till personer jag inte kan avslöja här... Möttes av en STOR skylt med Denise Rudbergs ansikte på. Och där satt hon och Cecilia Hagen och signerade böcker. Till sin hjälp hade de min granne som tydligen jobbar på Bonniers. Världen är liten.

Denise presenterade mig för Cecilia H:
-Det här är Pernilla och hon skriver böcker.

Hmmm. Om jag hade fått fila lite på den presentationen så hade den varit mer såhär:
-Det här är Pernilla och hon tar hand om sjuka barn mest. Böcker kan hon varken skriva eller läsa.

Biotips

Igår hade vi barnvakt för att gå på bio och för att få sova. Äntligen fick jag se Vicky Cristina Barcelona! En underbar liten film. Dels för att den utspelar sig i Barcelona - min favoritstad i hela världen. (För jag har verkligen varit i alla städer i världen...) Sedan var historien väldigt intressant också.

Två tjejkompisar åker för att tillbringa två månader hos bekanta i Barcelona. De träffar en man som inleder deras bekantskap med att säga att han vill bjuda dem på en weekendresa under vilken han ska visa dem staden Oviedo och de ska äta gott och älska alla tre. Det är så han lägger upp det. Det är början till en rätt trasslig historia. Penélope Cruz är med i filmen och det kan liksom inte bli fel med henne där...

Jag gillade filmen! Se den! Det är den djupa recensionen ni får den här gången. Den var bara bra - okej?

Vill du bli mer jämställd?

DN undrar om du vill bli mer jämställd... Konstigt nog svarar 38% av männen nej och endast 8% av kvinnorna nej. Hmmm. Intressant.

Solen skiner!

Utomhus, here we come!

lördag 20 december 2008

Önskelista

Käre make.
Jag vet att du snart ska ut och göra lite ärenden. Här kommer lite viktig information som kan vara bra för dig att notera.

Dubbla Slag av Malin Persson Giolito.



RX 400h. Lite coolare än min Passat.



Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Shaffer.



Följ den här länken. I want!
Om det känns för dyrt kanske nästa tips är bättre för vår budget:



Ett litet strasskors från MQ och Röda Korset.




Äckelkrämen. Elizabeth Ardens Eight Hour Cream. Min är nästan slut. Den luktar inte gott men det är insidan som räknas. (När jag surfade efter Eight hour cream hamnade jag på maonolo.se och en lång konversation av män, om denna kräm. Det är helt otroligt, inte visste jag att detta kunde engagera så).




Long time no see. Det är liksom dags igen. No crees?


Eller varför inte ett par nätter här...


Och just det. Jag skulle verkligen behöva ett par...

(Ett internskämt. Jag fick sådana här tofflor fast beige, några år i rad). Jag har med glädje noterat att de nu har kommit i olika färger och modeller. Varje gång jag hittar en ny sort får maken ett mms...

Men du vet ju. Egentligen är det enkelt. All I want for Christmas is you.

fredag 19 december 2008

Min dotter är ett språkgeni

Stora E fick filmen "Barbie och Diamantslottet" i födelsedagspresent. En riktig höjdarrulle, jag lovar. Hon älskar den. Nu har hon sett den på svenska ungefär en gång om dagen sedan hon fick den i måndags. Det blir ju max 5 gånger. Igår skulle hon se den på engelska och det tyckte jag var pedagogiskt och bra. Hon fattar ju vissa ord.

Idag vill hon se den på finska. Okej att jag har finskt påbrå men mitt finska vokabulär sträcker sig till max 10 ord. Eller nej, kanske 20. (Jag kan ju räkna till 10 och lite mer). Nu sitter hon och tittar på filmen på finska och jag hör hur de säger kiitos någonting (eller hur man nu stavar det) och hon säger "tack så mycket". Och vad de än säger så kommer det någon liten översättning från unga fröken.

Alltså, är hon inte för duktig min Stora E? Snart tar hon över världen.

Someone please call 911

Vi har pratat om vad man ska göra om det börjar brinna hemma eller om något annat farligt händer. Stora E vet att om det börjar brinna ska hon ta sig ut och springa till grannen som kan ringa 112. Jag har känt mig väldigt nöjd med att hon vet vad hon ska göra... Jag är liksom så himla bra på att uppfostra, instruera och lära ut.

Nyss satt hon och fingrade på telefonen och såg finurlig ut.

-Jag är så sugen på att ringa 112.
-Det får du inte göra om det inte har hänt något jättefarligt.
-Jag VET mamma. Men jag är sugen på det ändå.

Kräksjuka

De säger på radio att vinterkräksjukan är grym i år och att många fler än vanligt har drabbats. Om man absolut inte vill smittas ska man undvika det offentliga rummet...

HA! Jag visste väl att det var någon mening med att isoleras i hemmet på det här viset.

torsdag 18 december 2008

Jodå

Jag lovar! Det passar ihop faktiskt.
I alla fall när man är övertrött och ungarna fortfarande inte sover.

Vård av sjukt barn

...kommer snart leda till en akut inläggning av mig på psykakut eller liknande.

Ikväll har jag nattat mina barn med att skrika på dem. För att jag inte orkar mer just nu och det är helt rätt att rikta min frustration på dem då. För att jag behöver göra tusen saker men inte ens kan gå in på ICA och handla ens en endaste liter mjölk. Livet är lite jobbigt hos oss nu så då belönar jag mina barn med en skrikig harang om hur trött jag är och hur jobbiga de är. Det känns verkligen helt otroligt bra. Idag blev jag anställd pedagog i en kommun. Hoppas att du inte har ditt barn i den skolan, jag känner mig verkligen proffsig just nu...

Först blev jag uppsagd. Två dagar senare fick Stora E vattkoppor och jag blev inlåst en vecka. Det var ju inte så att jag hade ett jobb att gå till så att begära att maken skulle vabba hade ju varit rätt befängt.

Under tiden skrev jag ansökningar och rände sedan på intervjuer i två veckor. Så blev det klart med jobb och jag kunde andas ut. Och i måndags smidde jag planer för min lediga vecka innan jullovet för barnen startar.

I måndags kväll fick Lilla E vattkoppor. Så nu är jag inlåst igen.

Idag har det varit helt hysteriskt med Lilla E. Hon har jätteont, det är verkligen synd om henne och allt det där men jag börjar känna mig matt. Hon hänger på mig konstant, och drar i mina örsnibbar för det är så hon gosar. Släpper jag ner henne blir hon ledsen och gråter otröstligt.

Vi får inte sova på nätterna för det kliar på henne och hon är ledsen och kan inte sova. Vi är maktlösa, vi kan inte göra något. När vi väl har somnat vaknar Stora E och blir sur när hon inte får göra som hon vill klockan 5 och väcka oss alla andra. I snitt har vi väl sovit 2-3 timmar per natt sedan i måndags natt.

Min man sliter med sitt jobb och sitter uppe till 01 på nätterna och jobbar ikapp. Sedan springer han mellan vårt och barnens sovrum och lugnar Stora E som drömmer mardrömmar och ropar på PAPPA. Sedan rusar han hem mellan möten för att ta hand om Lilla E medan jag går på nytt jobb och skriver på papper och går på luciatåg med Stora E. Sedan hjälper han sin far och min far för de behöver också honom.

Under tiden jag har skrivit det här har jag ränt in i barnens rum ungefär åtta gånger för att klia på Lilla E som konstant skriker AJ och kliar på sina koppor. Även för att fylla på vatten och höja och sänka Amy Diamond som i alla fall ger mina barn lite skönsång på kvällskvisten.

Nu ska jag fixa presenter till dagisfröknarna imorgon. Jag har sååå stor lust.

Fast nu skriker Lilla E igen. Jag orkar inte ens resa mig upp.

Låg aktivitet

På den här bloggen idag förklaras med följande bild:



onsdag 17 december 2008

Riktiga mamas

Ett mycket nyttigt och bra inlägg om dagens föräldrar från min goda vän Millimu. (Ja, hon heter ju inte så på riktigt men ni vet). Dessutom en väldigt tänkvärd kommentar från en läsare som bor i U.S.A. Jag kände mig rejält träffad.

1+1=1 eller 2?

He he. It could have been me. Matte och jag hänger inte alltid ihop.

Man försöker

Man får med sig den ovilliga, prickiga, kliiga tvååringen till hennes säng.
Man får ner henne i sängen.
Man sitter bredvid och sjunger "Lille katt" på beställning.
Man klappar på huvudet och blir klappad på armen och dragen i örsnibbarna.
Man finner sig i tvååringens sätt att tanka trygghet.
Man sjunger alla verser i "Lille katt".
Man gungar samtidigt huvudkudden så att det känns mysigt och ombonat för tvååringen.
Man ser efter en lång stund hur tvååringen har slappnat av och verkar befinna sig i sovande tillstånd till slut.
Man hummar "Lille katt" en liten stund till, för säkerhets skull.
Man reser sig från golvet försiktigt försiktigt.
Man slår knät i docksängen som slår i elementet och allting låter.
Man ser hur tvååringen inte längre sover utan istället tittar upp och börjar klia sig i huvudet igen.
Man börjar om.


tisdag 16 december 2008

Din film?

Min syster jobbar ju med film. Häromdagen samåkte hon med andra filmarbetare från Göteborg till Stockholm. De erkände för varandra vilka deras riktiga favoritfilmer är. Jag ska inte avslöja dem här men det är inte så djupt som man kanske kan förvänta sig av folk som lever, andas och skapar film.

Nu börjar
Titanic på TV3. Det är en av mina filmer. Jag älskade Titanic, hade tur att vara i U.S.A. när den nyss hade haft premiär så jag slapp vänta ända tills den kom hem till Sverige. Det jag gillar mest med filmen är att de har kopierat allt i detalj. Jag har alltid haft ett stort intresse för Titanic, som liten bokmal hittade jag ner till bibliotekets tidningsarkiv i källaren och läste om förlisningen i äkta tidningar från 1912. Bara det var mäktigt. (I'm a nerd).

Boken "
I died on the Titanic" kombinerar två saker som fascinerar mig. Titanic och reinkarnation. Eftersom min födelsedag är den 14 april och Titanic förliste den 15 april så har jag minsann klart för mig hur mina intressen hänger ihop... I must have died on the Titanic.

Nu är det Kate och Leo ikväll! Så länge jag orkar...

Så vilken är din film? Min andra är
Pretty Woman.

Pricken, del två

Japp. Nu är nästa prickig. Så nu är det isolering igen. Jag som igår vågade mig på att göra planer för min lediga vecka innan tjejerna gick på jullov. Jag skulle:

-Träna dagtid tre gånger den här veckan. Sista chansen liksom. Hade kollat ut pass och allt.
-Ta en dag och skriva på boken.
-Ta ner mina fyra flyttlådor med lärargrejor och kolla igenom och sortera ut vad jag vill ta med mig till nya jobbet.
-Åka till mina två gamla jobb och lämna datorer och telefon.

Problem som uppstår i och med prickarna:
-Stora E:s luciatåg imorgon. Måste hitta barnvakt som ej räds vattkoppor och som är tillgänglig klockan 15.
-På torsdag ska jag skriva på papper på nya jobbet och sättas in i saker och ting. Mitt på dagen. Make måste nog vabba.

Problem som inte kommer att uppkomma tack vare prickarna:
-Julen är räddad. Hon är frisk då.
-Nyår med vänner med nyfödd bebis hotas inte av prickar i alla fall.
-Vi slipper vabba i framtiden för att hon inte har haft.

Nu väntar jag med spänning på att se om jag drabbas. Borde ske när som helst nu, om det sker.

Vaken

-Mina ögon är inte vakna fast jag är vaken.

Kära dotter. Jag känner precis likadant!

måndag 15 december 2008

Måste komma ihåg!

BVC imorgon klockan 8.
BVC imorgon klockan 8.
BVC imorgon klockan 8.
BVC imorgon klockan 8.

Tack, men nej tack.

Idag har fina Frida fått nej från förlaget som var så på. Det är så himla tråkigt och väldigt oväntat. Förläggaren var så himla positiv så det här trodde man verkligen inte.

Agnes diskuterar i ett inlägg om Fridas nej bl.a. bokbranschen och deras sätt att låta folk arbeta gratis och känna sig glada över det.

Jag tycker att Agnes har en bra poäng och för mig känns det som att förlag, filmbolag etc etc etc är som storbankerna. Helt ovilliga att själva stå någon som helst risk. Nu överdriver jag kanske men det känns lite så.

Författaren Per Hagman kläckte en bra idé i en intervju i Skrivarkalendern 2008:
"Tänk om Bonniers vågade testa ett experiment, avlöna mig med femtiotusen i månaden under ett år och se vad det skulle bli av det, säger han , men tvivlar på att de skulle gilla idén."

Tänk om. Fan vad coolt det skulle kunna bli. Om de gjorde det med mig alltså.

Letar i min ficka


Och hittar Lilla E istället för lypsyl o bilnyckel.. Känns fint m hälsning mitt på dagen.

Jobbsmart, klimatsmart och barnsmart!

Jag har under helgen kontemplerat lite. Jag känner att jag gjorde ett bra val av jobbställe. (Jag hoppas nu att rektorn inte blåser mig och att vi verkligen skriver på den här veckan... Hu, hemska tanke!)

Genom att välja den här arbetsplatsen får jag 5 kilometer till jobbet bilvägen, istället för 30 som det är till det andra jobbet. Om man räknar tio kronor per liter bensin och att bilen drar en liter per mil så betyder detta att jag varje dag tjänar 50 kronor på att jobba nära hemmet. I min plånbok blir det 50 kronor mer om dagen än om jag hade valt jobbet längre bort. Det blir 1100 kronor i skillnad per månad. Och tänk vad klimatet och världen tjänar på det! Och om jag lyckas motivera mig till att cykla till och från jobbet så tjänar både jag och klimatet ännu mer. I tid blir det också en vinst, en timmes mindre åkande per dag! Tid som jag får med mina barn.

Nu hoppas jag bara att jobbet blir bra också... :)

En historisk dag

Idag är en historisk dag!

Inte bara för att vår förstfödda fyller 5 år idag. Nej, det är en historisk dag för att hon dessutom fick bli väckt. Det har inte hänt många gånger under hennes liv... Jag vaknade 06:07 och skyndade mig att väcka maken och min syster som var här på besök. Vi hann! Hon sov!

Det var underbart att få traska in med presenter och tända ljus och sjunga. Och ingen vaknade. Vi sjöng och sjöng. Till slut fick vi liv i Stora E. Hon gnuggade sig i ögonen och vaknade fort, slet upp paketen med väldig fart. Lilla E fick vi bryskt lyfta upp, inget väckte henne...

En historisk dag. För fem år sedan var jag nybliven mamma som fumlade med första blöjbytet. Nu har jag en Pippi Långstrump som springer omkring på sin förskola. Coolt.

söndag 14 december 2008

Pippitårta

Fem timmar innan Stora E:s födelsedagskalas för familjen idag önskade hon sig en Pippitårta. Hmmm. Jag är ingen tårtfantast, ej heller en superpysslig sådan. Jag visste dock att dagen redan hade pippitema, jag hade koll på vad hon skulle få av morfar och farmor & farfar. (Pippidräkt och pippiperuk). Därför var det lite roligt att Stora E gärna ville ha en Pippitårta.... En snabb googling ledde mig till inspiration.

Hittade en underbar tårta hos
Familjen Bernfalk. Den var väldigt ambitiöst gjord, även lite mer planerad än vår Pippitårta... Hittade även en tråd hos Familjeliv där jag fick lite idéer. Fort fort iväg till Ica och så var tårtmakeriet igång. Maken fick rita huvudmall och skära ut, sådant klarar inte jag. Jag är en inspirationskälla, en projektstartare, ja en bra arbetsledare helt enkelt...





Botten är vanlig rulltårta, vi fyllde med marsansås, jordgubbar och jordgubbssylt (önskemål från födelsedagsbarnet). Håret flätades av godissnören. Mun, näsa och ögon gjordes av pyntgelé på tub och fräknarna är ju helt enkelt strössel...
Lilla E såg att det var "Pippi Lååhstump" så jag blev nöjd. :)

Att uträtta sina behov på autobahn

Försökte gå på toaletten imorse. Hade just stängt dörren och satt mig ner. Glömde att låsa. Det var inte helt lyckat. Inte för att det hjälper att låsa, då får man ju hjärtattack kombinerad med akut hjärnstress av alla bankningar på dörren. (Ursäkta om mina medicinska termer haltar något).

Sitter där och tror att jag ska få en minut ifred. Fel.

Dörren öppnas. In kommer Lilla E.
-Hej mamma!
-Hej. Jag försöker låta lite kall och avvisande men det är svårt när det kommer in en glad rufsig tvååring. Hon lämnar dörren öppen och det blir kallt. Jag ber henne stänga.
-M mm! Säger hon glatt och går ut och går därifrån. Utan att stänga. Jag sträcker mig allt jag kan och får igen dörren. Tänker att nu så kan jag väl ändå uträtta det jag kom hit för att göra.

Det dröjer tre sekunder. In kommer Lilla E igen.
-Vagnen osså.

Den förbannade födelsedagspresenten som en öm moder köpte för ungefär tio dagar sedan. Den har blivit så populär att Lilla E inte kan gå en meter utan vagnen. Att vårt hus är litet och trångt och har många avlånga rum gör inte att hon låter bli vagnen. Nej, istället kämpas det med att vända vagnen och köra den överallt.

Nu rullar hon in den i badrummet. Vårt badrum är trångt och hon rullar den över mina tår.
Nåväl. Nu har hon rullat in den och står och kämpar i andra änden med att vända vagnen och bädda om dockan och allt vad det är.

Jag ignorerar sällskapet och försöker uträtta mitt behov. Då öppnas dörren. In kommer Stora E.
-Mamma, fort! Jag är bajsnödig!

Vad är väl en bal på slottet? Eller ens tre sekunder ifred på toan?

lördag 13 december 2008

Kalasförberedelser

-Mamma, ska du klä ut dig till en prinsessa?

Hmm. Tydligen. Gräver fram en kjol ifrån garderobens inre. Den är svart och fin. Jag tycker jag är prinsessig nog i min kjoloutfit.

-Mamma, ska du ha det där? Du ser ut som en häxa. Du kan vara Mara, jag hämtar en häxhatt åt dig.

fredag 12 december 2008

Mammut

Moodyssons Mammut tävlar i Berlin. Tävlingen är mellan den 5-15 februari 2009. Eftersom min syster fyllde 30 den 13 februari 2008 när hon var i NYC och jobbade med den här filmen så tycker jag att det här är ett tecken på att Mammut vinner. Datumen alltså. Hängde ni med i min logik? Filmen vinner! För att syrran fyller år då.

Idolgråt

Jag tittar inte på Idol. Men ikväll sitter min käre make och tillbringar fredagen med att jobba och medan jag väntade på bättre tider flippade jag runt och råkade fastna på det allra sista på Idol. Finalen. Och själva röstningen var just avslutad.

Jag är en sån som läser. All text jag råkar få ögonen på läser jag. Så jag har såklart hört talas om Kevin och hans döda mamma och hur kär han är i sin tjej där uppe i Arvidsjaur... Däremot har jag inget hört om Alice. Det var ju rätt givet vem som skulle vinna.

Och så får de beskedet. Alice står och ser bortkommen ut. Kevin hoppar av obeskrivlig lycka.

Och jag bölar. För att det är synd om Alice och för att Kevin är så glad.

Jag tittar inte ens på Idol. Men jag bölar.

Skål då


Nu har den väntat länge nog i kylen.

Kasta tärning...

För en vecka sedan höll en skola på och valde mellan mig och en annan tjej. Rektorn uttryckte det som att "det var som att kasta tärning"... Vad hon försökte säga var att vi båda var lika bra. Inte riktigt tydligen, för de valde den andra. Fick jag veta i tisdags. Jag blev sur och ledsen men ryckte upp mig och skickade ut flera ansökningar. Jag höll nästan på att tacka ja till en 60%-tjänst jag inte alls ville ha av flera olika anledningar.

I onsdags fick jag två napp på andra jobb. Var på intervju på det ena och bestämde tid för intervju idag med det andra. Fick be väldigt snällt om mer betänketid på det andra jobbet. De gav mig motvilligt till idag lunch på mig. Tyvärr fick de ångra sig och jag kände mig väldigt väldigt elak för det. Det blir inget moderskepp.

Idag var det nämligen jag som fick "kasta tärning" och jag tackade ja till tjänsten jag var på intervju på idag.

Jag var där i två timmar och allt kändes jättebra. Lite större klasser än den andra skolan men mycket, mycket kortare resväg (samma kommun jag bor i, jag kan cykla!) Rektorn hade många vettiga tankar och personalen var glad och trevlig och hälsade glatt vart vi gick. Skolan är liten och fin. Jag fick en väldigt bra känsla. Dessutom fick jag det jag ville ha i lön. Det var en bonus!

Ikväll blir det Champagne. För jobb, för bygglov och för livet. Det gäller att passa på när det känns bra. Carpe diem ju.

torsdag 11 december 2008

Carpe diem

En lite sliten fras men det är verkligen sant.

Jag åt just middag (jag leker att jag är i Spanien där man äter sent) och hade morgonens DN till sällskap. Läste om en kvinna som har dött, 35 år gammal. Hon efterlämnar två barn, man, familj och en massa fina vänner. Det ska inte vara så.

Den senaste tiden har jag av förklarliga skäl tänkt en hel del på det här med att allt kan ändras på en kort stund.
En morgon går du till jobbet och allt är som vanligt. På eftermiddagen har du inget jobb kvar och inget är som vanligt. Ena dagen är du frisk och sliter på med livets alla måsten, nästa dag får du ett sjukdomsbesked som ändrar allt. Ena dagen har du ett barn och nästa dag kidnappas hon av en äcklig människa och mördas.

Ni fattar vart jag vill komma va?
Fånga dagen och försök njuta. Trots alla sorger och besvär. Eller just därför. Och krama någon som behöver det.

Fina mamma

Skickade egensydda fina grytlappar. Jag vill knappt använda dem.

Rosa tyllkjolar


Check! Jag vill osså vara liten.

Önskelista

Stora E fyller 5 på måndag. Vid frukosten nyss avlevererades en önskelista:

Hund som hoppar upp och ner.

Kalender med lappar på så man kan dra.

Bollar som är glittriga. (Hon pekade på julgranskulor på en bild i en tidning).

Pippi utklädning.

Rosa klackskor med rosetter på.
Lilla E replikerade snabbt:
Osså klack kor mamma.

En låtsasko som vi ska ställa i hallen så tjuvarna skriker hjälp och springer fort härifrån.
Hmmm. Tror ni att min inbrottsnoja har smittat av sig eller...?

En robot som städar så jag slipper att städa.
Inte alls påverkad av årets julkalender...

Idag tar jag i alla fall tag i listan. Ska hänga på låsen klockan 10 så jag hinner allt...

Sämsta mamman (och pappan).

Familjen vinkades av, allt var frid och fröjd.
Tio minuter senare ringde maken.
"Har du hört att de ska ha luciakläder idag?"
"Det var ju imorgon!"
"Nej. Idag".

Jag fick panikstryka lucianattlinnet som är för kort från förra årets uppläggning då de hade utelucia. I år ska de vara inne och jag hade tänkt fälla ner fållen och stryka fint. Som tur är köpte jag glitter och rött band igår. Luciakronan fungerade med ett snabbt batteribyte. Maken kom hem och hämtade och är nu och levererar allt. De skulle vara ombytta senast 8:30 för att lussa för småbarnen idag. Nästa vecka ska de lussa för oss föräldrar.

Min dotter fick komma till dagis och se alla andra ombytta och inte ha med sig saker. Usch. Vill inte vara sån mamma.

onsdag 10 december 2008

Tacktal från Jean-Marie Le Clézio

Inte konstigt att han fick nobelpriset i litteratur!

"Literature is about exchange".

Så sant. Det behövs inte sägas mer än så. Fast det gjorde han. På svenska också. Jag är imponerad.

Jag skulle vilja byta...


Kropp med Tiffani Amber Thiessen. Ni vet Valerie i Beverly Hills.

Jobb med vilken framgångsrik författare som helst. I alla fall en som är så pass framgångsrik att han eller hon kan lägga all sin tid på att skriva, i den takt han eller hon trivs bäst. Hur många sådana finns det tror ni? (Bilden visar Margaret Atwood).

Plånbok med Madonna. Hon borde ha tillräckligt för mina behov.

Hus med....? Mig själv om ett halvår. Fast det fungerar ju inte, då hamnar jag ju här igen. Hmmm. Men ni fattar. Annars gillar jag det här huset, lite för långt till familj, vänner, jobb och förskola bara...

Häng på nu! Vem vill du byta med?

Moderskeppet kallar

Att göra listan går åt fanders. Jag fick ett trevligt telefonsamtal imorse från en biträdande rektor på en skola som jag sökte jobb på igår. (Skickade in ansökningarna då).

-Hej, du har sökt jobb här!
-Eh, ja. Igår.
-Bra. Jag har ju redan pratat med XX (min gamla rektor på förra lärarjobbet) ja, vi känner ju varandra. Och du är en pärla så dig ska vi ha.
-Eh. Jaha vad trevligt.
-Så när kan du komma hit?

Detta var 9:15 imorse. Och jag var hos henne 10.30. Nu har jag ett jobberbjudande på 100%, i samma kommun som jag jobbade i innan, vikariat med goda chanser till förlängning/fast. Vi är inte överens om min lön (de vill också pruta) men jag är glad att smarta människor har hittat mig. Jag har inte tackat ja än. Vi ska sova på saken. Jag har några saker jag tvekar inför även om jag fick ett bra intryck av hela paketet.

Jag har också ett annat spår som jag ska kolla upp under dagen men vi bara ringer om varanda hon och jag.

Jag som igår kväll hade bestämt mig för att tacka ja till 60% för att åtminstone ha något. Hörde för mycket mörka nyheter på radion nämligen. Kände att jag inte vågar vara så isig i magen som jag skulle önska.

Min att fixa lista idag:

Ringa två viktiga samtal som inte har med varandra att göra.
Skicka iväg två jobbansökningar. Fick bara iväg två igår.

Åka till stan.
Köpa rosa tyllkjol.
Fixa godispåsar till barnkalaset på Panduro.
Äta lunch.
Fixa innehåll till godispåsar, inte på Panduro.
Handla klart Stora E:s födelsedagspresenter.
Kanske handla julklappar till barnen.

Planera kalasen till helgen. Hur ska alla barn få plats och hur ska de sysselsättas? Vad ska de få att äta? Vad ska medföljande föräldrar få att äta?

Tänka ut och handla middagsmat.
Hämta barn.
Laga mat.
Köra kvällsrace med fröknarna E.
Flukta lite på nobelfesten på TV.

Sjunka ner i soffan klockan 21 för veckans höjdpunkt. Grey's.

Mitt liv är så spännande...


tisdag 9 december 2008

Tomorrow is another day

Och då ska jag glömma sorger och besvär och åka in till stan och köpa rosa tyllkjol till Stora E. Hon har önskat sig en. Hon har den senaste tiden önskat sig allt hon har sett...

Kanske får hon den i födelsedagspresent, kanske i julklapp. Har inte bestämt än. Jag hade köpt en röd radiostyrd bil till henne i födelsedagspresent men den underkändes av maken. Hon hade önskat sig en röd radiostyrd bil och när jag hittade just en röd radiostyrd bil blev jag jätteglad och trodde att maken skulle bli lika glad. Men det var fel på den där bilen tydligen. Inte tillräckligt cool. Så nu har jag delegerat det inköpet. Och returen av den ocoola.

Så imorgon Stockholm, då kommer förortsmamman in på äventyr.

Dubbel jobbångest

Jag ringde just till jobbet jag ville ha.

-Åh, jag skulle ha ringt dig men nu är jag mitt i ett elevärende. Men du får ett svar. Vi valde XX för arbetslaget tyckte att hon passade bättre in i ålder och kunskap.
-Kunskap?
-Nej, ni har samma kunskap men hon passade bättre in. Det har varit så svårt. Vi fick nästan kasta tärning. Du har jättebra referenser. Men jag kommer att ha en tjänst till hösten där du skulle passa jättebra in, får jag behålla ditt namn?

Visst, gör det och se hur intresserad jag är då.

Is i magen känns inte lika lätt nu.

Skuldbeläggning hos rätt don

-Mamma! Mina gröna favorittrosor är dumma mot mig!!!! De skojar med mig att de är för små. De gör sig för små varje gång jag vill ha dem på.

Konstigt. Min dotter upplever samma sak som jag med mina jeans.

måndag 8 december 2008

Jobbproblem

Jag har blivit erbjuden ett av jobben jag har sökt. Jag borde ju bli glad men det är fel jobb såklart.

Det andra jobbet har inte hört av sig fast de skulle bestämma sig så fort. I fredags när jag ringde upp hade de just gjort klart referenstagningen och de står och väger mellan mig och en nyexad brutta. Jag undrar ju i mitt stilla sinne varför de ens behöver fundera... Jag kostar mer pengar, det är min enda nackdel... (Usch vad det låter men de sa själva att vi är sååå bra och har sååå bra referenser båda två). Jag är säker på att de idag har ringt henne och erbjudit henne tjänsten och att hon nu har betänketid. Imorgon ringer de och tackar nej till mig. Om hon tackar ja förstås.

Jobbet jag har erbjudits idag känns helt fel. Flera nackdelar och den enda fördelen är: Det är ett jobb. Jag har begärt betänketid till imorgon.

Hittade två andra jobb jag kan söka, idag på ams.se.

Så... Ska man ha is i magen och tacka nej? Det är bara ett vikariat på en termin och på endast 60%. Dessutom vill de ge mig 1000 kronor mindre i lön än vad jag har begärt. (Begärde bara den lön jag hade på min senaste lärartjänst så jag har inte på något sätt tagit i). Lite jobbigt om jag inte kan få ett enda annat jobb och hade chans att ändå få 60% lön...

Nähä. Jag behöver att någon god fé ringer och erbjuder mig ett tiptoppjobb så jag inte behöver fundera. ;)

Bok blir film

Hmmm. Om jag var man och kunde arabiska så skulle jag söka det här jobbet. Snabba Cash blir film och nu kan man bli utvald...

Omslag

Men herregud vad roligt! Bloggen Katastrofala omslag. Ja. De är verkligen katastrofala.

Min favorit är omslaget till albumet "Unchained" med Thor och där står en fastkedjad man. (Thor himself I presume). Jag vet inte, jag kanske är för insnöad med alla mina poäng i engelska men unchained betyder inte kedjad faktiskt.

Driftiga företagare

Jag hänger lite inne på driftig.nu ibland och där hittar man alla möjliga roliga företagare.

T.ex. företaget
mammacoaching. Vilken superbra idé! Det vet vi väl att varje mamma skulle behöva...

Hittade också nätbutiken
tefrossa. Mums!

Framtidens mat leverar veckans matkasse hem till dig. Alla företag som gör sådana saker tycker jag är supersmarta. Det är verkligen jobbigt att tänka ut mat för hela veckan, det är ännu jobbigare att panikhandla innan dagis eller ännu värre, efter hämtning med två trötta barn. Fram för fler matleverantörer!

Nu är bara frågan.... Vilket företag ska jag hitta på och driva? Har en affärsidé som inte alls vill släppa mig men den är jättekomplicerad... Måste grunna på hur jag tar den vidare och om den går att tjäna pengar på... För pengar vore ju lite trevligt...

söndag 7 december 2008

Skrivarmamma 1 år!

Idag har det gått ett år sedan jag startade bloggen!

Det hela började med att jag kände att jag trakasserade min omgivning med mail om mina barns bravader. Jag letade efter ett forum som intresserade själva kunde söka upp. Man kan tycka att jag borde ha börjat blogga långt tidigare men jag hade ett litet motstånd. Jag led nog lite av det där som bloggkritiker brukar komma dragandes med... "vem bryr sig om din strumpsamling?" Typ.

Det visade sig att en hel del bryr sig. Och det visade sig att jag gillar att blogga. Och det visade sig att bloggosfären är en riktigt rolig plats för oss som har vett att uppskatta den.

Jag satt där den 7 december förra året och försökte komma på ett namn. Tänkte och tänkte och kände mig så glad när jag väl hade kommit på det. Skrivarmamma! Det var ju perfekt! Registrerade och kom igång och postade järnet. Sedan gjorde jag min bloggrunda. Som innehöll Läckbergs blogg. Som hon ju kallar Deckarmamma. Man behöver inte riktigt fundera på hur jag fick inspiration. Men men. Så fick det vara. Läckberg får helt enkelt ta det som en komplimang. Eh...

Jag har försökt komma på ett sätt att fira ettårsdagen men min kreativitet är rätt låg för tillfället. Lite för mycket annat som pågår. Jag får helt enkelt fira med att ta det lite lugnt och äta dotterns tvåårstårta.

Tack mina trogna besökare för att ni gillar att hänga här med mig. Jag gillar er!

På Ica

Vi står sida vid sida och packar ner våra varor i våra kassar. Vi känner inte varandra. Kanske kommer vi aldrig någonsin att mötas igen.

Han verkar helt omedveten om att jag står där. Han packar sina tre kräftpaket, fem påsar Euroshopper Pommes Chateau, tre olika påsar med ostbågar och två stora Coca-Cola flaskor.

Jag packar mina ekologiska varor och godispåsen med geléhallon till barnen. Jag tittar på hans tjocka mage och tänker att han säkert ska klämma i sig allt fettigt och äckligt själv. Men tre lådor kräftor kan väl inte en ensam människa äta upp helt själv? Jag försöker tänka ut om han ska ha fest eller om han helt enkelt storhandlar och inte har så varierad kost.

Han packar i godan ro. Vet inte att han nyss seglade in i mitt persongalleri. Det som jag kommer att plocka fram någon gång när jag behöver det. Där många olika personer möts, blandas ihop och stöps om. Kanske till oigenkännlighet.

lördag 6 december 2008

Bonnierförfattare signerar

I DN idag annonserar Bonnierförlagen om signeringar i helgen.

Idag kan man få en bok nedklottrad av Denise Rudberg i Akademibokhandeln i Täby klockan 13.30-14.30 och i Sickla klockan 15.30-16.30. Imorgon är hon i Klackenberg Vällingby klockan 13.30-14.30 och i Farsta Bokhandel klockan 12-12.45. Hälsa från mig!

Andra författare som signerar i helgen är Maria Ernestam, Jacob Wismar, Leif GW Persson, Dogulas Foley och Simon Korkis. Orkar dock inte skriva alla tider här. Finns på sid. 3 i DN Kultur.

Grattis incognito

Grattisannons ur dagens DN:

Grattis våra fina tjejer på födelsedagarna 6 och 15 december! Puss mamma och pappa


Om du läser den annonsen och undrar vilken idiot det är som har skickat in en fullständigt anonym annons så behöver du inte undra längre.

Duh. Man undrar vad som hände liksom...

fredag 5 december 2008

Go Terri!

Terri ger sig in i debatten om man ska få vara ledig eller inte när det inte är lov i skolan. Jag måste säga att jag håller med henne. Klart man kan lära sig saker på andra ställen. Jag tror till och med att man kan lära sig mer om livet och annat än man gör i skolan under en vecka eller två. Detta trots att jag har 4,5 års lärarutbildning i bagaget. Eller kanske just därför?

Jag och min syster åkte Halmstad-Stockholm hur mycket som helst under vår skoltid. Ingen av våra lärare vågade ifrågasätta att vi skulle vara lediga. Det hade ju betytt att de hade nekat oss tid med vår andra förälder och vårt syskon. (Vi växte upp med varsin förälder). Det ville de nog inte ha på sitt ansvar.

DOCK. Vi var noga med våra läxor. Vi gjorde alltid det vi skulle. (I alla fall jag, har ingen aning om hur Lilla P skötte det där när jag tänker efter).

Som lärare vet jag att det inte är alltid thailandresenärer tycker att det där skolarbetet bör prioriteras. Och det är då det blir problem. Då ställer semesterfirarna till det för den som är där och försöker sköta sitt jobb.

Fortsätt ge elever ledigt när det inte är lov men om du är förälder och tar ledigt åt ditt barn, se för bövelen till att de gör rätt för sig. Lätt som en plätt.

Sedan tycker jag att lärare kan anpassa uppgifterna lite till resorna. Man kanske inte måste göra precis samma saker som de gör i skolan. Som språklärare är jag dock bortskämd, ofta åker de till spansk/engelsktalande länder så det är urlätt för mig att hitta på kreativa övningar som de ska utföra när de är lediga.

Yes! De försvinner!

De förbannade Bratz-dockorna försvinner. Hoppas de tar bort Bratz Babies också, de är riktigt vidriga.

Jag mailade en gång någon ansvarig för BR-leksaker som ju säljer Bratz Babies och ifrågasatte syftet med att sälja små pedofildockor. Det hjälpte föga. Fick goddag yxskaft svar och blev bara argare.

Nu så. Bort med er. Tyvärr försvinner de endast av affärsmässiga skäl, kanske kommer de till och med tillbaka fast med ny tillverkare. Men ändå. Jag ska njuta så länge det varar.

Det kan finnas en golare i huset

Häromdagen anförtrodde jag Stora E att vi nog skulle köpa en dockvagn till Lilla E i födelsedagspresent. Hon fick verkligen klart för sig att det var hemligt och att man inte ska berätta i förväg.

Igår började Lilla E oförklarligt säga saker som"Mamma köpa vagn mig" och
"Min vagn."

Först kände jag mig så nöjd över att jag hade träffat så rätt i hennes innersta önskningar. Jag kände mig som en god mor som känner mitt barn. Så började jag tänka lite. Och lite till. Och så kom jag på det.

Halmstad, februari, cirka 1982. Lillasyster P fick låtsas se jätteglad ut då hon öppnade sitt paket med en bandspelare i på födelsedagen. Hon hade så att säga fått lite förhandsinfo. Hon var ungefär lika bra som Lilla E på att hålla masken, hon började nämligen jubla över bandspelaren långt innan man kunde se vad som fanns i paketet. "Åh, en bandspelare! Åh vad jag blir glad! En bandspelare! Tack! Tack! Åh tack!"

Hon jobbar i filmbranschen idag. Vad ska det bli av Lilla E månne? Imorgon fyller hon i alla fall två och hon har helt rätt. Mamma har köpt en vagn till henne. Nu ska mamma slå in den. Utan tejp för den är tydligen slut.

Ring jävla telefon, ring.

Kära tilltänkta arbetsgivaren.
Hur svårt kan det va?
Vem ska du ha?
Hon eller jag?
Vem vet hur du tänker, inte jag!

Triss

Pernys kommentar till mitt förra inlägg påminde mig om en sak jag hade tänkt blogga om idag. Jag fick se på tv i tre minuter idag, tills Lilla E sa "Inte kolla den" och ville byta kanal.

Vi fick se en äldre herre från Norrland skrapa fram 2 miljoner på Triss. Jag blev så lycklig för hans skull, han har nämligen gått arbetslös sedan i februari i år. Jag älskar när vinsten kommer till personer som verkligen behöver den. Jag var så rädd att han skulle få 50 000, det räcker ju inte jättelångt egentligen. (Nu ska ingen tro att jag skulle förakta en sådan vinst, jag ville bara så gärna att han skulle få mycket pengar). Det var så underbart. Han blev rätt chockad. Och var så söt.

Och Perny. Jag tror att du kan fortsätta önska det. Det är nog inte farligt.

Be careful what you wish for...

För några veckor sedan önskade jag mig mer tid med mina barn. Funderade över det här med heltid och balans i livet. Och sedan gick det som det gick. Först rök jobbet. Sedan kom vattkopporna.

Stora E var hemma fredag-onsdag.
Igår torsdag var både Stora E och Lilla E på förskolan. Jag och maken var hemma med feber. Han värre än jag så jag fick vara den tappraste.
Idag är Lilla E sjuk och hemma. Inga vattkoppor än dock. De dyker väl upp nästa vecka.

Intervju idag igen. Hade hoppats få ringa återbud till den men som det ser ut just nu är det bäst att återigen putsa skorna och locka håret. Skulle även behöva ett spackellager för den här natten var inte fylld av sömn. (Och då är detta sagt ur en småbarnsfamiljs perspektiv så man behöver inte fundera på om natten var fylld med trevligheter istället)...

torsdag 4 december 2008

Treordsmeningar

Lilla E:s språkutveckling har tagit rejäl fart. Idag visade hon prov på nyttiga treordsmeningar:

Pappa inte borsta! (Maken försökte borsta hennes tänder men fick nobben).
Vill inte mamma! (Upprepat fem gånger i följd).
Hade förut E (Stora E:s namn). (Hon hävdar alltså rätten till en sak som hon anser att hon hade förut och Stora E borde bara släppa).
Lisa putta mig. (Byt ut Lisa till vilket namn som helst, alla puttar nämligen Lilla E hela tiden).

Just det. Sa jag att hon fyller två på lördag?

Telenor

Nyss ringde jag kundtjänst istället för att chatta med dem. Fick prata med en väldigt trevlig tjej som visst kunde öppna abonnemanget utan kostnad. Hon förstod att jag hade fått felaktig information och ska nu öppna mitt abonnemang. Konstigt att HON kan när HAN på chatten inte kunde. Kvinnor kan helt enkelt.

Tack Telenor. Kanske får vi nu möjlighet att förlänga vår vänskap.

Tyvärr glömde jag i min glädje att dubbelkolla att hon verkligen menade utan kostnad men det var ju det vi diskuterade. Men med kundtjänster ska man be om fullständigt namn, födelsedata, hemadress och en utskrift på det som har sagts, för att vara säker...

onsdag 3 december 2008

Ivrig elev

Imorse vinkade Lilla E hej då och sa "gå kola". Tycker att hon hade klätt sig väldigt passande...


Intervjuoffer

Idag var jag på intervju. Ett lärarjobb.

Innan jag åkte dit var jag väl förberedd, som jag "brukar" vara när jag går på intervju. (Har inte ränt så värst mycket de senaste åren men några intervjuer har jag ändå gått på). Jag läste in mig på arbetsplatsen, fiffade till naglar med fil och genomskinligt lack, jag förberedde kläder och sminkade mig lagom (till skillnad från det oerhörda spackellager jag brukar ta på mig då). Jag gjorde mig till lite och lockade håret lite. Mest för att jag har feber och ville att de skulle titta på mitt vackra hår istället för mina febriga ögon.

Någon timme innan jag skulle åka putsade jag mina skor noga. De blev rena och fina. Fick syn på mina strumpor och såg att den ena var ut och in. Vände den rätt trots att det inte är så ofta man blir tillsagd att ta av sig skorna på en intervju...

I bilen på väg dit tuggade jag tuggummi. Hade absolut inga planer på att behålla tuggummit i munnen under intervjun och eftersom min hjärna är en fantiserande hjärna fick jag genast illustrerade tvångsaktiga tankar och såg framför mig hur mitt tuggummi skulle trilla ut ur min mun och ramla ner mitt på låret där jag satt och körde. Såg hur det skulle klibba in och hur jag skulle tvingas in på intervju med världens tuggummiklet på låret. Vitt mot svart, fullkomligt synligt. Det där händer ju alltid när man tuggar tuggummi så jag förstår faktiskt min oro.

Eftersom jag i vanlig ordning var alldeles för tidig åkte jag runt i området runt skolan, det är ett område med många nybyggda hus så jag hade mycket att kika på. Det fanns alla varianter.

Till slut parkerade jag och gick in. Och möttes av en stor skylt med överkorsade skor på. Skolan (ett högstadium) tillåter inte uteskor inne! Jag stod och tvekade på om jag skulle ta skoskydd eller gå i strumplästen. Jag hade ju putsat mina skor och med skoskydd skulle ingen se det. I strumplästen skulle de i alla fall se att jag hade fina strumpor. Skoskydd matchade inte riktigt min övriga look kände jag men det fick bli dem ändå.

Hur intervjun gick?
Det står mellan mig och en till och jag tycker såklart att jag är deras solklara val. Inom ett par dagar får jag veta om vi tycker likadant...

Dagens meny

Lilla E berättar numera stolt vad de har ätit i förskolan under dagen. Igår var det fiskpinne och mos. Idag fick hon tydligen makaroooner, käschup och pepparkakssås.

Måste nog kolla lite på menyn, verkar finnas spännande kombinationer där. Kanske något att ta efter här hemma.

Stora E läser högt

Stora E sitter med Barnens Bibel och läser för "barnen som sover på dagis" (gosedjuren är nedbäddade runt om i vardagsrummet).

"Nu ska jag läsa om den magiska staden. Där fanns två rövare som hade rövat bort två får. Nej, sex får. Och det regnade. Och regnade. Och regnade.
Sedan blev det kväll men det var en konstig kväll, det blev aldrig mörkt. Och på kvällen gick de och gick de och gick de. Inte ens solen ville gå och lägga sig".

Vi har inte läst den där boken för henne. Can you tell...?

Dagsform

Stora E: Fortsatt pytteprickig men pigg.
Make: Febrig.
Jag: Febrig.

Lilla E: Gör studiebesök på dagis i några timmar. Hon får väl vara hemma tillräckligt snart...

tisdag 2 december 2008

Barnsäkerhetstest

Stör mig på allt idag. Jag skulle just gå och sova men råkade hamna på Allt om Barn och ett barnsäkerhetstest.

Så jag klickade i svar på tio frågor och fick "7 av 10, godkänt men du kan bli bättre.".

Eftersom jag gärna ville veta vad jag gjorde fel på tittade jag uppmärksamt på skärmen men fick bara upp "Såhär har andra svarat". Om 97% har svarat en sak betyder ju inte det automatiskt att det är rätt. Pedagogen i mig blir skitirriterad och fräser lite till (redan upparbetat irriterad tack vare Telesnor tidigare ikväll). Så stänger jag testet och kommer till början. "Om du vill veta svaret kan du läsa facit här". Tjena. Varför inte ha facit direkt, så man ser var man gjorde fel.

Nu går tjurpuppan och sover. Imorgon är en ny härlig dag med nya motgångar.

Telesnor

Denise Rudberg hade i höstas (minns inte exakt när det var) problem med sitt Telenorabonnemang och kallade dem Telesnor. Det var ett väldigt bra namn tycker jag så jag snor det rakt av, ok D? Jag har nämligen också problem med Telesnor. Till Denise ringde en proffsig kvinna och redde upp allt. Det lär inte hända här.

När jag började på det stora IT-bolaget fick jag en mobil. Då satte jag mitt abonnemang som vilande eftersom jag gärna ville spara mitt nummer ifall jag inte skulle få / vilja jobba kvar. Det SKULLE INTE KOSTA ETT DUGG enligt dem jag pratade med på Telesnor.

Nyss chattade jag med Telesnors kundtjänst.

12/02/2008 07:35:33PM
Kundservice: “Ok, det är inga problem att öppna upp det. Men eftersom det inte varit vilande mer än tre månader så kommer du få betala för de månader som gått medans det var vilande.”

Jag blir så jävla trött. Ingen jävel behöver någonsin göra sitt jobb rätt. Vissa av oss får inte ens en chans att försöka göra ett jobb rätt - vi åker ut innan vi ens har fått testa vad vi går för. Och nu ska jag betala fast det minsann var heeeelt gratis. Nu tjatar Telesnor om att det har stått i någon bekräftelse men att jag frågade flera gånger (pratade med tre olika om att lägga vilande) så fick jag ingen info om detta. Jag är helt säker. Jag tyckte nämligen att Telesnor var ett hyvens bolag då min kollega som hade abonnemang hos Tele 2 fick betala för att lägga sitt vilande. Visar sig att jag får betala dubbelt så mycket som hon.

Tack Telesnor. Kommer inte att fortsätta vara kund. Det var en lång och trevlig vänskap fram till idag.

Stavningskontroll

Idag i bilen höll Stora E på och skulle "lära sig stava". Jag erbjöd mina tjänster men "Jag kan själv faktiskt!" Jag är en god pedagog så jag lät henne hållas. Om man inte är mottaglig för hjälp så är man inte, ingen idé att ödsla energi där inte.

Jag hör henne i baksätet:

-Jag ska säga ett ord som börjar på S....
-Hare! Nej, det var fel!
-Hmmm. På S.
-Varför finns det inga ord på S....?
-Ja! Lastbil! Nej! Det var fel!
-Mamma! Nu vet jag!

-Vad har du kommit på för ord på S?
-CECILIA!

Husbygget

Bygglov beviljat! Till en helt sjukt hög kostnad. Jag börjar ledsna nu. Jag orkar inte fler motgångar just precis nu. Öppnade bygglovsbrevet glad i hågen och fick först skrämselhicka över en konstig formulering (språkfröken fixar inte konstiga formuleringar som menar något annat än de säger) och sedan fick jag se summan. Då fick jag inte skrämselhicka, då fick jag nästan psykbryt. Vad det nu betyder. På tal om formuleringar...

Glömsk

Igår glömde jag att Stora E skulle vara på femårskontroll på BVC. I och med nya jobbet (numera gamla jobbet) har jag gått över till kalender i Outlook och i telefonen. Det fungerar ju bra när man är på jobbet. Inte när man är hemma och har telefonen på ljudlös eftersom dagen inte riktigt börjar lika tidigt som när man ska jobba.

9:45 igår tittade jag på min telefon och då var vi två timmar försenade till BVC. Kastade mig på luren och förklarade dels vattkopps- och jobbsituationen och BVC-sköterskan sa lugnt "Jag förstod att något hade hänt, det är inte likt dig".

Idag ska jag köpa en kalender för 2009. Outlook sucks.

måndag 1 december 2008

Gotland

Kanske är det lite opassande att tänka såhär men den här artikeln får mig direkt i Mari Jungstedt mood. Gotland, mord, poliser och avspärrningar... Det är hemskt det som har hänt men det fick boknörden i mig att vakna lite.

Varning för deltid!

Jag är ju ingen vän av deltidsarbete då jag anser att det här drabbar oss kvinnor i förlängningen OCH jag tycker att arbetstiderna egentligen borde anpassas till verkligheten, inte verkligheten till arbetet. Men dit har vi ju långt.

Idag ringde jag till a-kassan för att kolla upp hur man gör när man blir arbetslös. Risken finns ju att jag är utan jobb i januari. Inte min plan men risken är onekligen hög eftersom jag är uppsagd...

Fick då veta att jag kommer att få problem med min ersättning (i alla fall uträkningen av den) då jag har varit föräldraledig och under vissa perioder fått lön från skolan. Det räknas som att jag har jobbat och då får man inte räkna bort dessa månader. Alla lärare har ju rätt att få ut lön under vissa lov, detta är oftast injobbat och borde ju egentligen ses som intjänad semester. Istället ser a-kassan på det som att vi har jobbat. Och det ställer tydligen till det.

Jag fattade egentligen inte alla turer men det jag förstår är att:

1) Om du blir arbetslös är det bäst för dig om du inte har jobbat deltid.
2) Familjer som väljer att jobba några dagar var för att alla i familjen ska må bra, de får det absolut sämst vid arbetslöshet.
3) Jag ska ha ett nytt jobb. FORT.

The Coca-Cola Company

Jag är hemskt ledsen över att sätta er i den här situationen. Jag vet att det är tuffa tider och att vi konsumenter borde göra allt för att hålla uppe er försäljning. Nu har jag inte druckit Coca-Cola light på två veckor och jag är lite orolig. Har ni noterat nedgången? Har ni varslat personal än?

Måndagen har börjat

Och vi har varken toalettpapper eller lunch hemma. Jag måste släpa med mig den smittsamma Pricken till affären. Beware Monday shoppers! Fast vi slöar en stund till. Njuter av att vi kan. Pricken har gjort någon slags bioinstallation.

Gadgeten innehöll ett fel