söndag 31 juli 2011

Har någon numret

Till tandfen?

Frågor om kaninens utrustning:

1) Vad ska ligga på golvet i buren? Hö? Samma sort som de äter?

2) Hö att äta. Timotej eller gräshö står det på mitt papper. Var köps?
Djuraffär? Finns olika märken?

3) Fått olika uppgifter om pellets. Vilka? Vad heter? Måste de stå i min kyl?

4) Grönsaker. Från start?

5) Toaletthörna. Hur utforma och med vad?

6) Sitthyllan. Hur stor/hög? Ska man också ha krypinlåda?

Vi börjar så. Nina och Åsa, please?

Verkstan

Burbygge

Maken och svärfar snickrar loss. Själv funderar jag över det faktum att helgen skulle ha inneburit mindre disk och matlagning om vissa (den med mest datorvana) inte hade googlat fram Frasse och betalat handpenning på honom. Jag är så korkad!

Och på samma sida

Min favvoförfattare. Och boken är suverän.

Ur Lantliv nr 8

Mitt förlag.
Dagens "Jag mötte Lassie."

lördag 30 juli 2011

When in doubt


Jag känner mig lite nervös. Vi ska fan ha ett djur att ta hand om. Och som vanligt när jag är nervös så tar jag till bokstäver. Det finns så många och så bra. Den här boken är sjukt överdriven. Men jag har liksom en glipa i min källkritiska förmåga. Så fort något står skrivet så tror jag att det är det som gäller. Man måste göra exakt som det står. Så nu har jag skrivit en lista. Mitt andra knep vid nervositet. På måndag blir det shoppingtur, för att förbereda för Frasse på bästa sätt.

Vi ska få tillökning!


Av den här herrn. Han ska tydligen heta Frasse. Kanske Brasse i andranamn.

Jag förstår inte riktigt vad som hände. Grannarna åkte bort en vecka och tjejerna var kaninvakter. Nu har grannarna kommit hem och tjejerna har visat på stor mognad och de har varit väldigt ömma och fina med grannkaninen.

Jag är ingen djurmänniska. Jag är allergisk, jag tycker att de är jobbiga, man ska städa, man ska rasta och man ska dona. Och plötsligt är jag helt med på att köpa en kanin. Fast jag kommer inte städa buren. No way José. (Ja. Jag vet hur det kommer att gå. Framförallt vet min man hur det kommer att gå).

Så fort Frasses hus är färdigbyggt får han komma hem.

Nu hoppas vi bara att Frasse och Ludde blir lika bra polare som tjejerna och grannbarnen är.

Ni förstår väl

Varför jag inte har tid att blogga? Den tid som jag vanligtvis lägger på bloggen lägger jag numera på disken. Och imorse när jag vaknade insåg jag att bara för att reparatören kommer på onsdag betyder inte det att maskinen blir fixad på onsdag. Det slog mig först nu. Ibland är jag så väldigt trög. Så väldigt blond. Det kommer komma hit någon, humma lite. Komma fram till att det behövs en reservdel. Den har nog tre veckors leveranstid, i vanliga fall. Nu är det semestertider så vi får nog lägga på en två veckor till. I bästa fall. Och sedan kommer de säga vad det kostar. Eftersom vår reklamationsrätt förmodligen gick ut den 16 juli, exakt två år efter inflytt. Och då kommer det att kosta lika mycket som en halv diskmaskin.

Så blir det nog.

Att göra idag:
Köpa diskställ.

fredag 29 juli 2011

Jag går och diskar

Melodi: Gå och fiska, Gessle & co.

Hårda ord

Från (äldre?) kollega.
Tur att jag gick på LHS när det var lite svårt att komma in. Puh.

Mvh, Skarp hjärna

torsdag 28 juli 2011

Fick göra utryckning

Till affären. Häromdagen köpte jag maskindiskmedel. Det står oöppnat. Och hånler in my face.

Där sprack det

En god vän till mig spelar i ett band. Lite senare i sommar ska de spela på Möja. Jag tänkte att det kunde ju vara trevligt, att åka dit och lyssna. Ta med barnen, köra övernattning och sådär. Surfade in på Möja Värdshus. Läser. Låter bra. Låter bra. Låter inte bra.

"I anslutning till rummen finns WC. Vi håller alltid med sänglinne och städar när du åker. Tillgång till duschrum finns, men på grund av vattenbrist har vi blivit tvungna att ta betalt för denna tjänst."

Där sprack det. WC i anslutning till rummet och vattenbrist. Två ord som inte fungerar på prinsessan på ärten här.

Kakkalas


Idag blev jag och döttrarna bjudna på både lunch och kakor hos Susanne Boll med döttrar. Maken fick vi också träffa, precis när vi skulle gå.

Allt var så gott och vi hade så trevligt - när jag väl tog mig fram. Susanne bor i en del av staden som jag har väldiga problem med. Förstår inte varför. Jag har egentligen jättebra lokalsinne men just det där hållet fungerar inte. Hade faktiskt garderat med GPS men de där manickerna blir jag bara störd av. Hamnade helt fel. Hatar GPS. Nästa gång kör jag på egen kunskap, måste bli bättre.

Stort tack för idag Susanne!

Morgonprommis

Med anledningen till det tidiga uppvaknandet. Alltid mysigt. Inte så snabbt, men mysigt.

onsdag 27 juli 2011

Rester

Sommarlovsmammans bästa vän. Idag serveras kyckling, tabbouleh, hummus, chilifrästa grönsaker, fiskburgare (men brödet är slut), skinka (för vissa gillar inte sesamfröna på fisken tydligen), potatis och blandade grönsaker.

Sedan blir det disk. Igen.

Gissa om

Jag var ensam eller hade med mig två söta barn med sparkcyklar? Och gissa om en ramlade och skrapade upp knät eller inte?

Barns logik

Jag: Ska vi gå ut och gå en promenad efter frukosten, med sparkcyklarna?
Stora E: Jag känner mig dålig.
Eftersom vi tog fästingspruta nummer två igår är detta inte omöjligt. Efter att ha känt på pannan hämtar jag termometern. 37,2.
Jag: Ingen fara, du kanske bara är lite hungrig. Ska fixa frukost.
Lilla E: Jag känner mig dålig. (Tar sig för pannan). Jag känner på pannan som inte är ett dugg varm.
Jag: Vad synd att ni känner er sjuka för pappa och jag hade tänkt att vi kan åka till stranden i eftermiddag.
Stora E: Jag är nog bara hungrig.
Lilla E: Jag är nog bara lite trött och så.

tisdag 26 juli 2011

P.S.

Bjöd hit svärfar på middag. Han diskade.

Att sätta punkt



Simona har satt punkt i sin blogg. Jag känner att hon satte den så mycket bättre än jag som började klaga på min disk. Men det var mitt sätt att på något vis sluta. Orkar inte älta. Orkar inte läsa mer. Orkar inte ta in mer. Jag tänker på dem hela tiden. Jag kanske inte har bloggat klart om det här men på något vis måste jag sluta begrava mig i skildringar.

Jag försöker göra det jag kan. Inser att teskedsorden är något jag starkt gillar. Och följer. "Alla människor har en tesked och om vi alla tar en tesked med vatten så kan vi faktiskt släcka elden." Ibland måste man våga ta diskussionen. Vara obekväm. Jag var det senast på midsommarafton. Jag sa jag ifrån. Tolererade inte kommentarerna som dök upp. Personen som sa kommentarerna gick hem. Fine by me, bättre hade varit om personen hade kunnat ta en diskussion. Jag använde min tesked.


Mitt i allt det här är jag glad över att jag har världens viktigaste jobb. Ett jobb med möjlighet att påverka.

Hur som helst. Läs Simonas inlägg. Fundera över hur du själv kan göra skillnad i vardagen när du möter vilsna själar som mest av allt behöver kärlek. Fundera över vad du säger när t.ex. en granne pratar om hur "de" kommer och tar våra jobb.

Om du är lärare eller möter ungdomar i ditt jobb - kanske kan den här boken vara något? Jag ska kolla upp den, har inte läst den. Och den här sajten.

Och när någon är störig och allmänt jävla jobbig. Eller motsatsen. Inbunden. Lite konstig. Titta lite längre. Fundera på om det är något du kan göra då. Det hjälper mer än alla tända ljus på Facebook.

Kul med sommarlov

Snart middag!

Kul med sommarlov

Efter lunchen.

Kul med sommarlov

Lunch.

Kul med sommarlov

Frukost.

Dalarnatips

Har ju helt glömt bort att blogga om vår vistelse i Dalarna. Eller glömt och glömt, har inte hunnit. Vi var där i ett par dagar själva, då jobbade jag järnet med utkast två och maken och barnen roade sig på egen hand. Sedan kom min kompis Kim. Som lyckades med bedriften att landa 17:30 på Arlanda och hinna med sista tåget till Dalarna 18:08. När man hade behövt en SJ-försening kom den såklart inte. Hon klarade att ta ut väskorna, komma igenom tullen, hitta tågstationen och köpa biljett och hade en minuts marginal innan tåget gick. Puh. Plan B var att jag skulle hämta henne i Gävle, en bilresa på två timmar enkel väg. Glad att jag slapp. Hur som helst.

I Siljansnäs finns en stugby vid berget Björkberget. Där kan man rida ponnyridning mellan 10-11 nästan varje lördag i sommar. Detta drivs av en mycket ung och driftig dam vid namn Clara. Våra tjejer fick rida och när vi småpratade med Clara om att tjejerna är lite sugna på att börja rida så blev vi hembjudna och tjejerna fick hjälpa till med hästen och rida på bana, hemma hos Clara. Mycket trevligt och mobilnumret till Clara har verkligen sparats.




I Rättvik finns den här härliga piren. En låååång promenad och det finns små badbryggor längs hela piren. Så mysigt. Längst ut finns ett litet fik, det testade vi inte eftersom vi just hade tryckt i oss Rättviksglass på torget. Hur god glass som helst.




Med Kim testade vi också att åka båten Gustaf Wasa. Vi har tänkt göra det i flera år men det har liksom inte blivit av. Nu gjorde vi slag i saken och vi blev positivt överraskade. Vi hade nog tänkt att det var en liten turistfälla men maten var god, turen var informativ och allt kändes fint.




I Mora besökte vi Zornmuséet och gick på visning på Zorngården. Anders och Emma Zorn var spännande, moderna människor. Har varit på visning förut men det är alltid lika kul, ofta lär man sig något nytt. Som bonus har Zornmuséet en "Barnverkstad" där barnen får pyssla med superpedagog under tiden föräldrarna går på visning. Alla var nöjda och glada.




Veckans höjdpunkt för barnen. Poolen vid hotellet i Siljansnäs. Familjekort kostar 250 kronor för en vecka. Som hittat. Poolen är uppvärmd, baren har goda mackor och god dricka om man önskar sådan. Poolen är lite sliten men den duger fint. Och utsikten ... Vi undrade flera gånger varför vi la ner en massa pengar på att åka till ett regnigt Italien när vi bara kunde ha åkt hit.



Och ja. Det bästa med Dalarna är nog allt vackert. Jag älskar att gå morgonpromenad och titta ut över Siljan. Svettas upp till Björkberget och titta ut över bergen, skogarna och vattnet. Det är så underbart. Kanske ska ta med mig barnen och åka upp en sväng till medan maken jobbar. Dismaskinen här hemma är ju ändå trasig, kan lika gärna handdiska där som här.

Mums!

Mycket god smoothie. Minus mynta (hade ingen) och plus lite vaniljyoghurt.

Ur "Råsmart familj" av Ulrika Hoffer.

Fixar frulle

Mumsig smoothie med jordgubb, hallon och vattenmelon.

måndag 25 juli 2011

Det här hushållet

Har inte ens ett diskställ...

Har ingen blogglust idag heller

Men läs den här kvinnans blogginlägg.

Om vi ska snacka lite värdsliga saker så är jag sur över att vår diskmaskin la av idag. Just när maken har börjat jobba och jag och tjejerna ska vara hemma och inte har planerat ngt speciellt. Det betyder frukost, lunch, mellis och middag. Som ska diskas.

Imorgon går jag och köper papperstallrikar! Idag planerade jag nämligen veckans mat och var och handlade i en och en halv timme. Kylen är full så uteätning är inte direkt att rekommendera.

För övrigt undrar jag varför allt pajar på direkten? Vad är det för skit de tillverkar nuförtiden?
Vår bubbelpool pajade när den var ett år gammal.
Våra takpannor har gått sönder båda vintrarna vi har bott här.
Jag har tre trasiga mikrofibermoppar från Wileda. (Heter de så?)
Och idag pajade diskmaskinen.

Så. Men det är bara värdsliga saker.

söndag 24 juli 2011

Har inget ...

 ... att skriva idag. Försöker tänka på annat men det går inte. Tankarna vandrar hela tiden tillbaka till denna fruktansvärt overkliga händelse. Tankarna vandrar till alla familjer som aldrig mer får träffa sina barn eller syskon. Alla vänner som har förlorat sina vänner.

Och så funderar jag på hur det blir så här. Hur kan en människa bli så fanatisk? Hur kan man tänka att det är så här man måste göra? Hur fan fungerar det? Var går det fel? Jag kan inte släppa det. Var går det fel?

lördag 23 juli 2011

Något att glädjas åt

är att Debutantbloggen är utnämnd till veckans blogg. Grattis!

Barn är smartare än vuxna

Som synes i det här blogginlägget.

Ett gripande blogginlägg

Jag kunde inte sluta gråta när jag läste den här redogörelsen för hur bloggskriverskan överlevde. Jag grips av skräcken, hur den förbannade mördaren jagade folk, som en spårhund. Mitt hjärta brast när jag läste om hur hon kontaktade sina nära och berättade att de kanske aldrig ses igen. Det samtalet som man aldrig vill få. Men om alternativet är att inte hinna få samtalet så vill man ju, för att hinna säga det man kanske inte har sagt tillräckligt. Jag fascineras också över hur stark människans överlevnadsinstinkt är.

Läs.

Vaknar

Och läser på Twitter att han sköt ihjäl minst 80 personer på ön. 80 ungdomar dog på ön igår. I skräck. 80 ungdomars familjer har förlorat en nära anhörig. 80 ungdomars föräldrar var oroliga när deras son/dotter skulle åka på läger. De var oroliga för att ungen inte skulle smörja sig med solkräm / inte ringa hem / dyka på dumt ställe / kanske dricka något han eller hon inte borde dricka / inte äta ordentligt. Sådana saker.

Inte fan var de oroliga för att en 32-årig galning skulle komma dit och skjuta hej vilt.

Jag känner mig så tom. Och så arg. Och frustrerad.
Jag jobbar i skola. Vad gör vi för fel när folk växer upp och blir så här? Vad måste vi bli bättre på? I samhället? Som föräldrar? Som förebilder? Som lärare?

Allt känns så futtigt. Minst 87 personer dog i Oslo igår. Helt i jävla onödan.

fredag 22 juli 2011

Konsten att tala med en änkling


Jag läste ut den idag. Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper (Gilla Böcker). Var alldeles uppfylld av hur bra den var, skulle suga på karamellen och sedan blogga om den. Och så började det rapporteras om bomber och skjutningar och allt kändes meningslöst.

Det känns liksom så futtigt att skriva om hur bra en bok är när massor av folk har förlorat nära anhöriga och ett land har upplevt den värsta dagen på väldigt länge. Att läsa uppdateringar på twitter från folk som låg och gömde sig bland klippor ger perspektiv på tillvaron.

Ändå. När livet är jobbigt och tungt behöver vi hjälp. Här finns den.

Jonathan Tropper har skrivit en mycket bra bok om ett tungt ämne. Han lyckas skriva om det så att man oftast sitter och ler. Ibland skrattar man högt. Ibland får man ett iskallt tag om hjärtat. Visst, det fanns några scener jag tyckte var gäsp gäsp. (Gillar inte slagsmål vare sig på riktigt, på film eller i böcker). Det fanns vissa saker som var lite för skruvade (en scen på en herrtoalett). I övrigt har jag inga  klagomål. Jo, det fanns några stycken som jag tyckte var fel indelade men vad vet jag - det kan lika gärna vara jag som har fel styckeindelning. (Får se vad min redaktör har att säga om utkast två, jag har rört om styckena där lite nämligen).

Hur som helst. Konsten att tala med en änkling är en sådan konstig sak som en feel-good bok trots att den faktiskt handlar om död och sorg. Läs!

Så overkligt

Medan Oslo bombas begär mina barn fredagsmys och proppar sig mätta med tacos. Medan fjortonåringar beskjuts på ungdomsläger på ön Utöya och skickar sms hem till sina till förtvivlan oroliga föräldrar med meddelandet "ring mig inte, jag gömmer mig" bråkar mina barn om snäckor som de har en varsin hink full av.

Medan mina barn är som barn är inser jag igen hur viktigt det är att vi tar tillvara på varenda stund.

Allt känns absurt, galet och så jävla onödigt. Och det som är så sjukt är att så fort katastroferna är nära oss känns de mycket mer.

Shoppingtur

Med Stora E. Alltid lika mysigt!

torsdag 21 juli 2011

Hello Africa

Jag skickade iväg ett sms tidigare idag. Jag satt bekvämt i min soffa efter en god lunch och pep iväg några hundringar till Afrika. Till de som inte har det som vi.

Åsa Hellberg har startat en utmaning. Är du med? Skänk pengar till Afrika, det behövs. Nu. Helst förra veckan. Simona har hakat på.

Du och jag kan skänka 10, 50 eller 200 kronor till Rädda Barnens arbete genom att skicka:


10KATASTROF till 72950 (du ger 10 kronor)

KATASTROF till 72950(50 kronor)

BARN till 72950 (200 kronor).

Post- och bankgiro 902003-3

Läser

Nobody puts baby in a corner

Överenskommelser var placerad längst ner i stället i hörnan på en Statoil längs E4. (kommer inte ihåg var vi var). Jag fixade lite och stoppade in där det var tomt. Much better. Tror Damms marknadsavdelning får börja avlöna mig snart.

Favvomärket

Hos mig heter Day. Så i Köpenhamn skulle jag gå till den stora butiken. Som var stängd. Öppnar nyrenoverad 1 aug. Så länge fick man gå till liten "outlet" på hörnan. Där hittade jag en fin sak. En enda. En blus jag redan har.

Sparade i alla fall lite pengar.

Åt fyra sånahär

I Köpenhamn. De var så små så jag tog två till varje frukost. Nu har jag gått i 45 minuter. Tror inte det hjälper.

Sitter och funderar

på om jag ska ta en lunktur. Det kan behövas nu när Kim har åkt. Kim har åkt. Hon har lämnat mig igen. Den här gången fick vi fler dagar än förra året, härligt! Dock vet man ju aldrig när vi ses igen, det är alltid lite frustrerande. Tittar in i gästrummet som är tomt. Fast där i hörnet ligger det kvar ett långt hårstrå. Hon lämnar sådana efter sig.

Lunktur ja. Det enda vi har gjort är att äta, dricka och prata. Näe. Vi var i Dalarna också. Och en sväng till Köpenhamn. Där glömde jag sladden till att föra över bilder med. Hade ju lite bilder att visa upp. Maken har uppdrag att skaffa en ny. Tills dess är vi bildlösa.

Lunk/jogga eller inte. Det är frågan. Verkar så skönt att sitta kvar här och häcka. Har ju inte kollat vare sig twitter eller facebook på en lång stund heller.

Och så måste jag fixa en liten bokning till takvandring som jag och syrran gav vår pappa i födelsedagspresent i december. Börjar bli dags att utföra den.

Och så kanske jag ska kika på resor till Åland? Behöver göra lite research där, Åland finns med i min bok. Fick ett råd av Katarina Wennstam en gång "När du har skrivit klart boken, åk tillbaka till alla platser och sug in miljön en gång till." Det är inte ett exakt citat för det är nog ett år eller två sedan hon sa det. Minns mest innebörden. Tycker det var ett bra råd. Måste nog boka en kortresa till Åland innan sommaren är slut.

Äh va fan. Nu stänger jag av. Och tar på mig linserna. Och sportbh:n. Och tröjan. Och byxorna. Och lurarna. Och telefonen. Och springer på toa innan jag bara snörar på mig skorna och ger mig ut. Det är ju så enkelt.

onsdag 20 juli 2011

Försäkringsbolag

Jag är jättebesviken på mitt försäkringsbolag. De har en riktigt skrattretande slogan som mest känns som ett slag i ansiktet just nu.

Jag ska flytta på alla våra försäkringar, utom just mig själv. För om något händer mig på ett nytt försäkringsbolag så kommer de såklart hävda att det hör ihop med min tidigare olycka. Det verkar vara så försäkringsbolag fungerar.

Så nu grunnar jag på vilka jag ska välja. Vilka bolag ska få försäkra mina barn, min man, vårt hus och så vidare? Har frågat på facebook. Fyra kompisar rekommenderar samma. Så kommer en femte kompis och totaldissar det bolaget.

Egentligen känns det inte som att det är idé att byta, det är samma skräp överallt. Idag fick jag höra av mitt bolags representant att hon "hör vad jag säger" och att hon "respekterar hur jag känner det". Fast i allt de gör visar de motsatsen. Hon drog också till med att de har 75% nöjda kunder. Jaha. Och? Det betyder att 25% inte är nöjda. Det är jävligt mycket det- för ett stort bolag. Om 25% av mina elever är missnöjda med mitt jobb skulle jag vara riktigt orolig. Det blir 35,5 personer. Det betyder på min skola nästan två hela klasser. Hemsk tanke, det skulle vara katastrof. (Nu hävdar jag inte att alla mina elever älskar mig men jag tror inte att det är totalt missnöjda i alla fall).

Det enda företag förstår är siffror. Svarta och röda. Jag flyttar min business och då förstår mitt bolag att de har förlorat runt 24 000 per år. Verkligen inga pengar för dem men ändå. Kanske går budskapet in.

Dopade författare

DN skriver idag om kopplingen mellan droger och konst. Tydligen är det allmänt känt, och inte helt ovanligt,  att författare använder droger för att skapa. Jag som trodde att författare mest joggade. Måste känna fel gäng.

Reagerar lite på uttalandet från Carl-Michael Edenborg som i texten säger:  "I vår tid är erfarenheten av starka rus ganska självklar, i alla fall för dem under 50 år. Det uppfattas som en naturlig del av vuxenheten."

Eh? Jag är under 50 och nä. Det är inte naturligt för mig att knarka. Eller förresten. Jag vet inte. Jag har aldrig provat. Jag erkänner. Jag är totalt oerfaren inom området. Jag lyckades till och med med konststycket att befinna mig i USA ett helt år i min ungdom och inte prova på minsta gräsfyllda cigg.

Vi får väl se när min förläggare kommer med underlaget inför utkast tre, då kanske jag behöver lite doping som gör att jag "bryter givna mönster". Då får jag väl göra en bubbeldrink för det blir inte starkare än så hos mig.

måndag 18 juli 2011

Medan jag blogglovar

Kan ni tänka upplyftande tankar.

söndag 17 juli 2011

Vi åt

På Vapiano vid Stureplan i fredags. Glömde blogga om det. Såhär såg det ut på alla bord. Vi var flera som gick och sa till personalen. (finns inga brickställ så folk kan inte duka av ens om de vill). Jag fick veta att folk var på semester.

Inte konstigt att ungdomar idag inte får sommarjobb. När jag var ung jobbade jag istället för vissa som hade semester. Det var ett bra system.

Vapiano är inte ensamma, SJ ställde in 30 avgångar härom veckan. Någon hade missat att semesterplanera.

Egentligen skulle jag gått men barnen ... Barnen älskar Vapiano. Det var bara att skyffla fram ett bord och glatt ränna runt och köpa allt. Skulle bett dem dra av 10% i serviceavgift.

P.S. Maten var god.

lördag 16 juli 2011

Har inte tid med det här bloggandet

Jobbar hårt på viktuppgång och leverförstöring. Hårt liv att underhålla fin vän. Idag middag med fler vänner.

Snart ska maken börja jobba (Iaf på kontoret) och då får det bli lite ordning igen.

fredag 15 juli 2011

Att våga visa

Häromdagen diskuterade vi här i bloggen det här med att det är läskigt att släppa en bok eftersom alla då kan tycka och tänka om boken. Grunden till det inlägget kom från Kajsa Ingemarssons inlägg om hur det känns att släppa en bok.

För ett tag sedan skrev både Simona Ahrnstedt och Amanda Hellberg i sina bloggar om boken "The 38 most common fiction writing mistakes (and how to avoid them) av Jack M. Bickham. Jag blev minsann nyfiken och läser den jag också.

Igår kom jag till nummer 27:

27: Don't Criticize Yourself to Death
"When you write fiction, whether you realize it or not (and at some level you probably do), you are risking revelation of you dreams and deepest emotions. It's frightening to reveal yourself this way, even indirectly."

Japp Mr Bickham. Det där är nog ganska rakt på spiken. Även underbara Barbara Voors var inne på detta under skrivarkurshelgen i april, hon sa så här:

"Det är svårt att skriva utan att visa vem man är. Det är svårt att skriva utan att veta vem man är."

Dessutom är det som så att när journalister intervjuar författare eller när författare möter sina läsare så är den vanligaste frågan (har jag förstått, rätta mig ni etablerade om jag har helt fel) alltid någon variant på "Är historien självupplevd?" Jag kommer definitivt få den frågan många gånger pga vilka personer som finns med i boken. (Och nej, den är inte självupplevd men det finns saker jag har varit med om i den).

Bickham har dock lösningen på problemet. Han menar att det är ganska bra att vara en sådan som oroar sig för om texten är bra eller dålig när folk ska läsa den. Motsatsen är nämligen mycket värre.  De som inte tar emot kritik och är noll självkritiska. De anser att deras texter är perfekta och det gör per automatik att det inte blir bra texter. Så Bickham menar att den här oron som jag, och många med mig, har - egentligen är nyttig, det utvecklar våra texter.

Dock tycker han att man ska sluta hålla på och oroa sig så. Han säger som sista ord. "So stop it".

Okejrå. Jag petar, jag donar, min förläggare petar och donar ännu mer. Jag har jobbat ordentligt med texten och om folk tycker att det är skräp så får de väl tycka det då. Kan inte behaga alla. Jag tycker att den är rätt bra, ibland riktigt bra och vissa partier ska jag fila lite till på.

torsdag 14 juli 2011

Cava på altanen

Arirang vet hur!

I fönstret hos en skräddare

Eh? Trodde att det var själva affärsidén hos en skräddare att måttsy och sånt. Trodde jag.

Yeah baby

Arirang. Barnen älskar taket!

Ha ha!

Hittade bättre utrustat badrum. I den tysta avdelningen. Undrar vad det betyder?!

Jaha

Nu är jag avslappnad. Nu då?

Finn ett fel!

Kära Yasuragi,
Det kan vara fel på mig men när jag har badrock och baddräkt under så måste jag ta av badrocken för att få av baddräkten för att kunna nyttja det här rummet på det sätt det är tänkt. Då känns det lite dumt att lägga rocken på golvet. Kan vara fel på mig.

Upptagen

Med att slöa. På Yasuragi idag.

onsdag 13 juli 2011

Sommarenkät

Stötte på den här trevliga lilla enkäten i Dantes bibliotek och var tvungen att haka på. Du också kanske?



1. Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?
Vibeke Olsson har skrivit en serie om livet i romarriket. Där skulle jag vilja vara med ett tag. Se hur det verkligen var. Första delen heter Hedningarnas förgård och kom ut 1982. Har alltid varit fascinerad av romarriket och speciellt efter resan till Pompeji och Herculaneum.

Skulle också kunna tänka mig att vara i The Great Gatsby av F Scott Fitzgerald. Hade så gärna varit med på de festerna, sett hans hus, sett folket. Sett Daisy. Framförallt - bara få uppleva den tiden som är väldigt speciell i USA:s historia. (Är inte alla tider väldigt speciella överallt?)



2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jellicoe Road av Melina Marchetta. Efter att den har hypats på Twitter måste jag också läsa.



 
 

3. Hur får du oftast boktips?
Twitter, bloggar, kompisar. En annan sak som får mig att läsa är när jag blir nyfiken på någon författare som jag har träffat. Måste då läsa för att kolla in vad de skriver.



4. Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?
1. Deckare. Läser aldrig om.
2. Kurslitteratur. Läser aldrig om.
3. Min spanska litteratur. Har aldrig riktigt fallit för att läsa på spanska.
4. Typ any other bok. Jag läser nästan aldrig om så egentligen förstår jag inte varför de ska stå där och damma. Förutom för att jag älskar dem. Alla.
 
 
5. Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du . ska vara den bok som sparas och varför?
A-6171 Ett judiskt levnadsöde av Ferenc Göndör. En gång i högstadiet kom han till min skola och berättade om sin tid i förintelseläger. Behövs inte så mycket motivering, det boken berättar om gör att den måste vara kvar.
 
 
6. Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig  själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?
Jag skriver in mig i Sandra Gustafssons Maskrosungen. Är där en kick ass teacher och räddar Sandra.
  
 
 
 
7. Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?
Hey Douglas Kennedy, stop! Will you come to my release party in April? Or, would you like to blurb my book?
 
 

8. Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?
Då skulle jag skriva en bok om hur vi människor sviker varandra. Det skulle finnas glädje, romantik, komplicerad kärlek och lite jobbiga känslor. Om jag skulle skriva en bok alltså. ;)
 
 
9. Vilken typ av böcker behövs det fler av?
Jag gillar sådana som får mig att känna och att minnas. Och sådana som berättar saker jag inte vet. Och sådana som handlar om saker som jag känner igen. Och sådana som får mig att skratta lite. Och sådana som får mig  att gråta lite. Det behövs fler sådana.
 

10. Finaste budskapet från en bok du har läst?
Finaste budskapet? Kanske Tisdagarna med Morrie. Det bara kryllar av fina budskap men det finaste är det mest självklara. Ta hand om, och uppskatta, folk du bryr dig om innan de försvinner.
Innan de försvinner helt eller försvinner och inte är som de var. Gå och hälsa på din gamla farmor. Ta en fika med din kompis. Lyssna när din babbliga svärmor/mamma/pappa/mormor/kompis ringer och pratar om allt och inget. Skit i disken och ta en tidig kväll med maken. (Detta är min alldeles egen tolkning av boken).  

tisdag 12 juli 2011

Utekontorsutsikt

Här skrev jag

Häromdagen. Mitt utekontor, dalarnaavdelningen.

Hej Emma



Från: Pernilla Alm 
Datum: 12 juli 2011 15:57:01 CEST
Ämne:
Hej Emma

Hej,
Jag heter E och är 7 år. Vi har köpt Emma och jag gör frågorna i den.

Djurfrågorna på sid 5 är helt fel i facit. Ni har blandat ihop siffrorna.

Finn fem fel är också fel, det finns 6 st fel.

Jag tycker att ni ska kolla lite bättre till nästa Emma-tidning.

Annars var tidningen bra, med berättelser och att man får lära sig om djur. Fina bilder också.

Mamma tyckte att det var dumma bustips.

Glada hälsningar

Vi har hängt vid poolen

Just varit i Dalarna nästan en vecka.

Gjorde ett klipp och köpte badkort på hotellet i byn. Tjejerna tokbadade. Vädret växlade från jättevarmt till molnigt. Skönt!

Gadgeten innehöll ett fel