fredag 11 mars 2011

Skriv för livet - vad sa förlaget då?

Wahlström & Widstrand hade två representanter på plats i måndags. (Måndags?! Vart tog veckan vägen?!) Det var förläggaren Calle Marthin och redaktören Katarina Ehnmark Lundquist som kom och gav sin syn på saken.

För att sammanfatta:

Skicka in! Alla förlag vill hitta nya, bra manus. Dock! Arbeta igenom manuset så mycket du bara kan.

De räknar iskallt med att författarna skickar sina manus till flera förlag, det är inget konstigt.
Calle uttryckte faktiskt att han gillar det tävlingsmomentet.

De berättade också om hur det går till när de tar emot manus:
Redaktionsassistenten tar emot posten, sprättar brev och för in författarens namn, datum och manusets titel. De har manusmöte varje vecka. Det kommer in ungefär 15-20 manus per vecka. Manus läses av minst två personer. Om förlaget tycker att ett manus har något så skickas det till en extern lektör för en grundlig analys.

En sak som jag gillade att höra extra mycket var att de söker genomförare. De antar ett författarskap, och tittar på om författaren kan utvecklas, det behöver alltså inte vara perfekt från början.

Kanske tolkade jag deras ord som jag ville höra dem - he he. Jag tyckte det lät bra. Jag är en genomförare. (Okej, inte när det gäller tråkiga hemmaprojekt, erkänner) och jag kan lätt tänka mig att skriva fler än en bok. Som sagt förlagen, ring mig!

Början är viktig. De läser alla manus och alla får minst 20 sidor på sig. Minst.

Calle menade att man ska tänka på vilket förlag man skulle vilja komma ut på, att det är viktigt att vända sig till ett förlag som passar ens manus.

Följebrev då? Jodå. Ett följebrev är jättebra om det är med men det ska inte vara för ingående. Det ska inte innehålla något om ens familj, inte om ens arbete utan texten ska vara det viktiga.

Vad letar de efter? Personlig stil. Något eget. Magkänslan ska kännas bra.

De tryckte också på det här att det ska kännas. När man läser. När man skriver.

Enligt Calle finns det två sorters berättelser.
1) Hur ska det gå? -berättelser. Dessa är ofta bladvändare och behöver spänning och nerv.
2) Varför är det så? -berättelser. I dessa är det mer fokus på t.ex. språk.

Till sist. Ett gott råd från förläggaren:
Folk som skriver en halv roman och avslutar med "Om du vill veta hur det går får du börja betala." har inte så stor chans. He he.

2 kommentarer:

Annika, Bokplantan sa...

Schysst förlag som läser minst 2o sidor. Jag såg att Pirat bara läser 10! :-)

Angående slutet, finns det folk som verkligen gör sådär? Alltså vissa har sånt självförtroende ...

Men mig gör det glad för jag hoppas att dessa oseriösa förslag också räknas när de får fram statistiken av två promille antas. Det gör att vi som är seriösa hoppar upp lite grand.

Kram!

Pernilla sa...

Ja, W&W verkade vara ett riktigt schysst förlag faktiskt.