Och titeln är ....

... här!  Välkommen dit.
Lägg till som favorit för snart flyttar jag!

Det kan vara ...

Så att vi kanske, möjligen, eventuellt har satt en titel. Kanske.

Fredag:

Det här med deltid. I love it!

Vaknade innan klockorna ringde. Kunde väcka barnen i lugn och ro. Äta frukost med dem i lugn och ro. Lämna dem utan stress och skäll. Till och med när fyraåringen vägrade galonisar och stövlar gick det lugnt och fint och de åkte till sist på.

Kom hem och insåg att de där människorna som bor här som ska ta hand om kaninen som bor här, inte hade skött sitt jobb. Han var utan hö. Inte konstigt att han måste ut och äta på nätterna. Jag fick ta på mig rollen som hjältinna och fylla på. Fast jag är allergisk mot både kanin och hö. Och så försökte han smita. Det var dagens spänningsmoment. Som tur är kunde jag avleda honom med höet, tror inte att jag hade kunnat springa ikapp honom.

Nu lugn stund med en kopp té.

Snart jobblunch med min förläggare. Ehum. Kan liksom inte låta bli att skriva det där.

Några inköp, bl.a. väntar jag på leverans av min nya dator. Mindator så att jag kan skriva på andra ställen än hemma utan att kvadda nacke och rygg.

Och ikväll. Fest.

Om jag bara inte var så förbannat snorig vore allt himla suveränt härligt!

Ha en skön fredag, det ska jag!

Min förläggare var på Morgonpasset idag

Och när hon väl hade slutat tjata om En dag så kom hon till det väsentliga. Lyssna här! Extra noga i mitten.

Här hittar du alla klipp från programmet.
Bild: www.sr.se

The Tiny Wife

På Twitter haussas en bok som heter The Tiny Wife och är skriven av Andrew Kaufman. När jag hade läst klart denna söta lilla bok var jag helt förundrad. Vad var detta och vad gick författaren som skrivit den på? Inte bara jag är förundrad och fascinerad, googla lite så kommer ni att se.

Idag har jag fått veta att min briljanta förläggare Pia Printz har skaffat sig de svenska rättigheterna till The Tiny Wife.

Things are looking better and better! En galet trevlig engelsman (David Nicholls) och en galen kanadensare (Andrew Kaufman) är alltså mina förlagspolare. Fatta vilka trevliga förlagsmiddagar vi ska ha. Undrar om de vill bada bubbelpool hemma hos en alldeles vanlig, halvtråkig svensk tjej?

Lyckos mig!

Vet ni vem det här är?

Det är min förlagskompis. Han har releasepartaj ikväll. Vårt förlag håller i det. Gissa vem som ska dit? Och gissa vem jag tar med mig?

Det är den här lilla okända boken som firas idag. Pocketversionen.

Mitt liv är ganska jobbigt faktiskt. Hoppas bara att det inte regnar ikväll. Då blir jag sur.



David Nicholls snart i Sverige

Om man gärna vill träffa David Nicholls (En dag) och inte är förlagskollega med honom och ändå ska få träffa honom på partaj (ehum) så kan man göra det den 8 juni. Gå in på facebook och gilla Printz Publishing så får du mer info. Eller så kan man gilla Äppelvikens bokhandel och o.s.a. direkt där.

Plötsligt händer det, upplösningen

Ja. Jag svarade förstås ja. Såklart fick hon skicka till lektör. Jag hade fått klart för mig av folk i branschen att det där med lektör - det är bra.

Och sedan blev det tyst. Och så var det ett tag. Och jag fattar ju att det tar tid att läsa och att det kan finnas andra arbetsuppgifter för folk än att uppdatera mig varje minut om hur det går. Det fattar jag. Men jag ville ju ändå få feedback direkt. Och jag ska inte klaga. Sååå lång tid tog det inte. Max två veckor. Sedan sågs Pia och jag över en god lunch.

Där under lunchen så pratade vi lite om olika saker. Bokrelaterade saker. Förlagsrelaterade saker. Och sådant. Och plötsligt fick jag ett erbjudande. Om bokkontrakt. Mitt under lunchen. På en väldigt speciell dag. Jag gick dit och trodde att Pia skulle uttrycka intresse för boken men att hon skulle villkora på något sätt. Typ "om du jobbar om det här och det här så kan vi ses igen..." Typ. Men istället fick jag alltså ett erbjudande om kontrakt. Så härligt, roligt och märkligt det kan bli.

Så mina vänner, gick det till när jag fick kontrakt med Printz Publishing. Jag mailade in. Fick supersnabb positiv respons. Blev skickad till lektör. Fick ett erbjudande. Fick kontrakt ungefär på dagen en månad senare.

Nu vet jag vad ni kommer att fråga. Vad sa lektören då? Under lunchen fick jag veta att det inte var en lektör, det var två. Båda gillade. Jag vet inte i detalj vad de sa men jag vill bestämt minnas att jag hörde orden "en liten pärla" uttalas.

Så håll utkik våren 2012. Då släpps en liten pärla. På Printz Publishing. Förhoppningsvis skriven av mig om jag inte går under av prestationsångest innan.

Plötsligt händer det, del 3

Nä, nu orkar jag inte skriva sådär längre.

När Pia hintade om intresse av att läsa på Facebook mailade jag till henne och beskrev vad boken handlade om. Frågade om det lät intressant. Det gjorde det så när jag hade fått hjälp av två vänner att korrläsa en gång till så skickade jag över alltihop, det var väl ungefär två veckor senare. Och det var som sagt en söndagkväll.

På tisdagen kom det ett mail från Pia som var väldigt positiv och redan hade läst klart. "För jag kunde inte sluta." Och så undrade hon om hon fick skicka till lektör.

Där hade jag väldigt svårt att inte blogga om det. Väldigt svårt.

Plötsligt händer det, del 2

Pernilla kände egentligen inte Pia Printz. De möttes i vimlet på Bok- och Biblioteksmässan, presenterades för varandra av den ansedda Romanceförfattaren Simona Ahrnstedt och så var det inte mer med det. Lite roligt är det att en av denna bloggs fantastiska läsare lyckades förutspå framtiden redan innan det mötet. (Läs kommentaren från M Family goes Västerut). Nästan kusligt faktiskt.

När Pernilla åkte på Readtreat i höstas läste hon boken En dag  av David Nicholls och hörde då talas om Pia Printz som hade varit driftig nog och startat förlag, och dessutom översatt boken själv. "Det var ju hon Pia jag träffade på bokmässan" tänkte hon. "Hon verkar vara en cool tjej." Pernilla skickade ett meddelande på Facebook och talade om för Pia att hon tyckte att Pia var en cool tjej. Pia svarade artigt och tackade för berömmet. Sedan blev de vänner på Facebook.
Och medan Pernilla snickrade vidare på sitt eget manus följde Pia vedermödorna på Facebook.

To be continued. Den här blivande författaren har barn att ta hand om. Äh. Det har jag inte. Den ena är hos sin boyfriend och den andra kollar på film. Men jag ska liksom ut och äta lite med föräldrarådet i mina barns skola som jag så läraraktigt är med i. Roligaste mötet på hela året - när vi går ut och äter, dricker vin och pratar skit.

Plötsligt händer det

Del 1

Sent en söndagkväll i slutet av mars rasslade det till i förläggaren Pia Printz inkorg. Hon hade ett par veckor tidigare läst på Facebook att den där wannaben Pernilla minsann var klar med sitt manus. Det var många som hurrade och ropade tjohoo när Pernilla meddelade detta under sin femtioelfte statusuppdatering det dygnet. Pernilla är vida känd bland sina facebookvänner för att uppdatera lite för ofta. En del har till och med valt att blockera hennes statusuppdateringar, så ofta kommer de. Pia var en av dem som gratulerade till färdigt manus, och hintade att hon gärna tog emot. Pernilla tyckte att det var en trevlig hint, och gjorde så snart hon kunde som hon blivit tillsagd.

To be continued. Fröken måste hinna äta lite under lunchrasten också.

Vad händer nu?

Någon undrade vad boken heter och när den kommer ut.

Planen är att den kommer ut i april 2012.
Romanen har haft ett arbetsnamn som jag inte har varit riktigt nöjd med och min förläggare (HA! Som jag har längtat efter att få skriva det!) håller med. Så titel är under uppförande.

Nu har jag fått i uppgift av min förläggare (Heh - kunde inte låta bli) att göra vissa ändringar till midsommar så det ska jag pyssla med på kvällar och helger nu.

Det känns inte stressigt, jag har tid på mig att finlira. Men nu har skräcken börjat. Tänk om jag inte kan? Tänk om jag inte får ihop det sådär fantastiskt som jag och min förläggare (jag vet, det var en gång för mycket) vill.

Härliga länkar!

Tack för alla fina länkar! Har nog besöksrekord idag tror jag. Eller eh. Vet jag. Jag har ju koll.

Simona.
Susanne Boll.
Johanna Lindbäck.
Tråktanten (som inte alls är tråkig).
Trying to follow my dreams - Anneli
Vägen till utgivning - Annelie

Vem har jag glömt? Ögonen går i kors och jag hoppar i säng!

Uppdatering. De här hade jag visst missat. Förlåt! Och tack!

Multimanus - Johanna Wistrand
Hellberg coaching - Åsa Hellberg
Perny leker vuxen
Jennicas rosa liv
Njuta av livet idag - Mikaela

Denise Rudberg

Tack alla, ni är så goa och snälla!

Egentligen

... vill jag sitta och läsa alla kommentarer och bara mysa. Och svara på dem. Allihopa. Och egentligen vill jag berätta hur allt gick till.

Men nu är det såhär - min familj har flytt huset ett par timmar och jag har numera både förläggare, deadline och förskott att leva upp till så jag måste "tyvärr" skriva lite. På riktigt. För såklart köpte förlaget inte manuset som det var, rakt av. Nix. Det behöver jobbas om. Har ni hört den förut?

Under tiden kan ni ju läsa in er lite på förlaget med bästa smaken. Printz Publishing. Som även finns på Facebook. Och när ni har gjort det kan ni ju klicka hem lite böcker. Från ett förlag med bästa smaken. Jag tror jag älskar dig till exempel. Eller En dag. Mina förlagskompisar liksom. Om man föredrar pocket kan man vänta lite med En dag. Kommer snart i det formatet. Snart.

Jag lovar att jag ska berätta mer, en annan dag. Nu är det skriv skriv skriv som gäller.

Vet inte. Det här  borde räknas som ett bokbloggsinlägg. Eller hur?

Jag tror jag älskar dig

Allison Pearsons nya roman Jag tror jag älskar dig (Printz Publishing) handlar om Petra från Wales.

Kan man säga. Den handlar också om hur det är att vara tonåring, hur tonåriga tjejer behandlar varandra och hur svårt det är att balansera på linan mellan lojalitet och populäritet. Den handlar också om att ha en annorlunda mamma. Men mest handlar den om hur Petra från Wales dyrkar David Cassidy. Petra, hennes vänner och några till. Ganska många till.

Själv dyrkade jag Per Gessle. Pussade hans affisch varje kväll och frågade mamma hur gammal han skulle vara när jag skulle vara 13. Jag tyckte att 13 var en lagom ålder att bli ihop med Per Gessle.

Något år senare dyrkade jag Herreys. Jag var nog aldrig kär i någon av dem men nog f-n klippte jag ut varenda bild jag kunde hitta.

Ytterligare några år senare hittade jag så rätt. Ian Haugland i Europe. Trummis. Cool, lite spexig. Otroligt snygg. Speciellt med sin pudelfrisyr. Jag hade en Europe-pärm. Det fanns en bild i OKEJ på Ian och hans flickvän. Jag rev loss henne. Väck bara. Tur att inte internet fanns då. Kan tänka mig att stalking på hög nivå hade skett.

Från Ian blev det ... Christer Sandelin. Ett ganska ologiskt hopp, kan man tycka.

För Petra i Jag tror jag älskar dig var det bara David Cassidy. Del ett av boken handlar om Petra som tonåring, när hon fullkomligt dyrkar honom. Allting kretsar kring honom och det som står i The Essential David Cassidy Magazine. Det var Petras, och hennes vänners, bibel. Jag kände igen mig i väldigt många saker när jag läste del ett. Skrattade till. Generades. Tänkte att jag inte var så unik som jag trodde då. Tänk att halva världen har haft någon de har drömt om, pussat godnatt och fantiserat fram hela liv med. Petra och David. Jag och Ian. Eller jag och Christer.

Hur som helst. Jag växte upp. Hittade tonårskillar i min närhet att stalka istället. Petra i boken växte också upp. Gifte sig. Med en fantastisk man. Som inte uppskattade henne. När Petra är nyskild dör hennes mor och bland moderns saker hittar Petra ett brev som nästan vänder upp och ner på hennes tillvaro. Vill inte avslöja mer om handlingen, det är roligare att läsa själv. Jag fullkomligt älskade del två av boken. Sträckläste. Första delen var inte dålig, det är inte det jag säger, men andra delen hittade verkligen hem hos mig. Det finns något fint i att få följa det som kunde ha blivit och hur allt blev istället. Ett tema jag gillar.

Jag gillar också hur Pearson byter perspektiv. Petra. Bill som skriver i The Essential David Cassidy Magazine. Och hur de sedan sammanflätas. Äldre. Mognare. Bättre (?) människor.

Så. För att sammanfatta. Om du någonsin har varit kär i en ouppnåelig typ, om du har haft tonårstjejer till vänner, om du själv har varit en tonårstjej och om du har haft någon slags komplicerad relation till din mamma - då tror jag att du gillar den här boken. Man behöver inte uppfylla alla kriterier för att kunna njuta av den.

Och sådärja. Nu var jag en bokblogg igen. Nominera din favoritbokblogg innan den 15 maj. Go go go!

Läser

Men borde sova middag. Men jag har ansvar för två barn. Vakna, pigga barn. Dumt att sova då.
En intensiv dag idag, just nu har vi en paus.
Boken: Jag tror jag älskar dig av Allison Pearson. (Printz Publishing). Just börjat.