Bokmässebonanza

Enligt O har sammankallat ett gäng bloggare till Bokmässebonanza och nu är det min tur!

I år blir det tredje året jag åker till bokmässan. Och första som "en i branschen". Jamen typ i branschen då. Om vi ska vara så noga. Debutant och inte bara wannabe. Det känns fint. 

Första året - 2008: Denise Rudberg bjöd med mig på mitt livs första bokbranschmingel - Bonnier stod som värd. I hissen på väg upp presenterade Denise mig för delar av Sveriges författarelit med "Det här är Pernilla och hon skriver böcker." Ja tjena. Jag hade väl kommit ungefär 100 sidor i mitt manus och där stod bästsäljande författare och log artigt. Jag blev mest generad och var glad att jag hade min lillasyster med mig att luta mig mot. Ibland kan faktiskt storasystrar behöva det. Och ibland kan man behöva en Denise R som öppnar dörrar.

Året därpå, 2009, åkte jag inte. Jag hade nytt jobb och ville inte be om ledigt. Inte ens när Denise (igen, denna generösa kvinna) erbjöd mig plats i hennes dubbelrum så packade jag väskan och drog dit. Och som jag ångrade mig. Det var året som Simona gjorde sitt intåg i bokmässans historia och som hon partajade. Som de alla skickade foton till mig som jag bloggade om. Fast jag helst av allt ville vara där, och vara med. Svor på att åka nästa år.

Så 2010 talade jag om för min arbetsgivare (också detta år en ny arbetsgivare) att det var ledigt under bokmässan som gällde. Och så åkte jag. Och delade rum med Simona. Och minglade med Simona. Och gick på svitfest med Simona. Och insåg att väldigt många kände till min blogg. Att det faktiskt finns folk som läser den här bloggen och kommer ihåg det. Jag kände mig som en äkta bloggare. Det var helt okej.

Och nu är det snart dags för Bok- & Bibliotek 2011. Jag tror att det kommer innehålla en hel del mingel, några seminarier, mycket bubblor och så ska jag terrorisera både Simona och Susanne Boll med mina flipfloppar när jag går upp på natten. He he.


Detta är ett inlägg i en bloggstafett tillägnad Bok- och biblioteksmässan i Göteborg där följande bloggar deltar:

enligt O, Pocketlover, Böcker x 3, Bokmalen, Fiktiviteter, Skrivarmamma, och dagarna går…, Boktok 73, Bokbabbel, Marias Bokliv, Lyrans Noblesser, Bokbaren, the Book Pond, Unga Vuxna, Paperback Lover, Olika sidor, Vägen till utgivning ,  *malins bokblogg*,  Dantes Bibliotek,  En full bokhylla är en rikedom, I min bokhylla, Hannas Hörna, Word up, Anjo, Om böcker som jag hunnit läsa, You’re no different to me

Tyvärr får jag inte länkarna att fungera så här är länken till Enligt O som har koll på allt. Där kan du klicka dig vidare till de andra bloggarna.

Maria Montazami till bokmässan

Jag tror att vi har ett nytt mission, nu när Action Aid gick så bra. Vi ska partaja med Maria Montazami!

Simååååna, Susanne ... ladies - are you on? Can we do it? Åh, vi skulle ha sååå kul. Vi kunde dansa till Boten Anna och dricka champagne. Kanske, kanske, kanske kan jag tänka mig en svitfest i mitt familjerum på Scandic om Maria kommer och tofsar till det lite. Kanske. Bara för Marias skull.

Maria, om du läser det här. Vi är några väldigt partyglada tjejer som inte är så knasiga som vi verkar. Och vi älskar bubblor. Let's party!

För övrigt har jag Maria Montazamis bok "Välkommen hem till Maria Montazami" (Ica Bokförlag).

Den här otroligt vackra boken får mig att vips vilja sätta mig på ett plan och åka hem till Maria. Jag vill sitta med henne i hennes sjukt fina trädgård och sippa på lite iskallt vitt, kaliforniskt vin medan vi väntar på att Kameran ska servera oss sina nygrillade kycklingspett. Som tilltugg till vinet tar vi gärna lite Bruschetta California Style. Till maten kan jag tänka mig en Very Berry Salad och till dessert tackar jag inte nej till Marias Chokladmousse. Mmmmmm. Efter all den där härliga maten tror jag att vi måste ta en lång strandpromenad. Eller dricka lite Berry Champagne.

Om jag inte kan flyga över till Maria så blir jag ändå sugen på att bjuda hit mina trettio närmaste vänner på brunch. Jag som knappt lagar mat. Det är inspirerande bilder och magen kurrar fast jag nyss åt middag.

Det här måste bli årets julklappsbok! Måste!

Hurra hurra hurraaa

Till Simona på din dag!

På bokis poppar vi några korkar IRL, ok? Susanne Boll bjuder! ;)

Simona och Action Aid

Vi gjorde det! Jag vet ju att flera som följer Simonas blogg, också följer min. Och flera av er har bidragit. TACK! Vi kom över 20 000! Härligt!

Sista dagen!

Simonas insamling till Action Aid - sista dagen idag! Det är inte försent än.

Igår, ikväll och idag

I vanlig ordning har Simona satt så bra ord på det vi har varit på. Och så har hon som vanligt bättre bilder än jag. Även om hälften av mina bilder kommer från Simona. Hon tar kort och jag säger "skicka". Sedan bloggar jag. Vi har ett väloljat teamwork vi två.

Läs om vår gårdag. Nu ska jag sminka mig och byta om. Igen. Jag är helt slut men jag initierade för några veckor sedan en middag med gamla klasskompisar. Det är idag. Och eftersom jag var den pådrivande kanske det är dumt om jag hoppar av? Plus att jag väldigt gärna vill träffa dem.

Mvh,
/Partypingla

P.S. Det blev shopping, spontanlunch med annan fredagsledig kollega som råkade vara i samma centrum och shoppa. Och bredvid oss på restauarangen fanns en annan bekant så jag slog två flugor i en smäll. Härligt! Sedan hämtade vi Stora E och drog och badade. Nu är jag slut.

Mvh,
/Deltidsjobbande småbarnsmamma

Fem dagar kvar!

Skynda skänk innan Simonas insamling är avslutad. 13 500 kronor just nu. Ska vi falla på målsnöret? Jag har inte råd att sätta in sådär många tusenlappar själv. (Kan inte räkna ut hur många som saknas, därför skriver jag så).  Snälla, häng på! Vi vill få ihop 20 000 innan den 4 september. Till Action Aid.

Jag ser att flera av mina trevliga bloggläsare redan har skänkt. Härligt, tack för det söta snälla ni!

Bilder från releasen för Djävulens tonsteg av Hans-Olov Öberg

Skugge & Co stod som värd och hade fixat ett superfint event på NK bokhandel för Djävulens tonsteg av Hans-Olov Öberg. (Kalla Kulor förlag). Skön miljö, sköna människor. Bara att gå därifrån och genom ett öde varuhus var ett äventyr, och gav upphov till olika känslor. Vissa blev sugna på att "shoppa" lite. Vissa blev rädda att inte hitta ut. Vissa bara fnissade. Och vissa fotade hysteriskt.

Hur som helst. Skugge & Co fotade också lite, men inte så mycket öde varuhus utan folk. Längst ner i Skugges bildserie, som du hittar här, finns VIP-folk. Det var det Simona sa för att få med oss på bild. Och så hamnade vi längst ner! Simona sa ju uttryckligen att Vi är very important people så det är bäst att du fotar.

Hjälp till här nu va!

Imorgon är du kung, kung, kung i baren. (Eller inte). Själv är jag kommunalanställd och får vänta några dagar till på att det ska säga katching. Men när du nu får din lön och står där med alla pengar och funderar på vad du ska hitta på för kul den här månaden (ehum) så kan du ju minnas Simonas insamling till det arbete Action Aid utför.

En kollega till mig sa idag: "Jag såg en bild på en mamma med ett utmärglat barn, två barn hade dött på väg till lägret. Och nu frågar de mig om jag är nöjd med mitt klassrum. Det känns inte som att jag bryr mig vilket klassrum jag har."

Som sagt. Nu gör vi en stor bäck. Tänk teskedsmetoden. Alla kan hjälpa till lite i alla fall. Målet är 20 000 innan den 4 september. 11 500 kronor just nu.

Simona i italienska Elle

Slatan i gatan vad kul! Simona, you rock!
Puss!

Och ni kommer väl ihåg att bidra till Simonas insamling. The star, the legend. Simona.

11 500

Hittills har det kommit in 11 500 till Simonas insamling till Action Aid.  Målet är 20 000 innan den 4 september. Hänger du på?

Jag är girlfriend hos Action Aid sedan länge, att stötta fattiga flickor och kvinnor känns väldigt viktigt.

Och så insamlingen då

9 000 kronor!
Det fattas 11 000 till målet som är (trumvirvel) 20 000 kronor på en månad. Fram till den 4 september gäller det. Har du möjlighet att bidra? Gå in på Simonas blogg och se hur du gör för att skicka in ditt bidrag. Hon glömde att skriva att det är bra att du märker din instättning med "insamling och det namn du vill att hon publicerar".

Och insamlingen till Action Aid

Den har du väl inte glömt va? 7 000 har kommit in! 13 000 kvar till målet. Som då är 20 000 kronor. Jag är så bra på att räkna! Man kan inte tro att jag hade en tvåa i slutbetyg i matte va?

In i Simonas blogg och donera lite nu med dig!

Ni kommer väl ihåg?

Simonas insamling?

Och kom ihåg insamlingen.

Jag har fört över stålars. Har du?

Simonas insamling till Action Aid.

Häng med på det här!

Sedan flera år är jag månadsgivare hos Action Aid. Det som tilltalade mig från början var att de satsar på kvinnor och flickor. Jag är en av deras girlfriends.

Nu har Simona dragit igång en insamling till dem. Tillsammans ska vi göra en stor bäck. Häng med du med!

Från Simonas inlägg:
Sätt in VALFRI summa (minst 25:- dock) på bankgiro: 5903-6772 (OBS: det är ett bg-nr, inte ett kontonummer!)Inget OCR-nummer.
Skriv istället för ocr-nummer antingen ditt fullständiga namn eller dina initialer eller ditt förnamn eller bara anonym. (Skriv också ”Insamling”, så behöver inte min revisor bryta ihop.)

Och du Simona,

Jag duschade inte inatt. Jag hade ju rört Calle Norlén.

Att sätta punkt

Simona har satt punkt i sin blogg. Jag känner att hon satte den så mycket bättre än jag som började klaga på min disk. Men det var mitt sätt att på något vis sluta. Orkar inte älta. Orkar inte läsa mer. Orkar inte ta in mer. Jag tänker på dem hela tiden. Jag kanske inte har bloggat klart om det här men på något vis måste jag sluta begrava mig i skildringar.

Jag försöker göra det jag kan. Inser att teskedsorden är något jag starkt gillar. Och följer. "Alla människor har en tesked och om vi alla tar en tesked med vatten så kan vi faktiskt släcka elden." Ibland måste man våga ta diskussionen. Vara obekväm. Jag var det senast på midsommarafton. Jag sa jag ifrån. Tolererade inte kommentarerna som dök upp. Personen som sa kommentarerna gick hem. Fine by me, bättre hade varit om personen hade kunnat ta en diskussion. Jag använde min tesked.


Mitt i allt det här är jag glad över att jag har världens viktigaste jobb. Ett jobb med möjlighet att påverka.

Hur som helst. Läs Simonas inlägg. Fundera över hur du själv kan göra skillnad i vardagen när du möter vilsna själar som mest av allt behöver kärlek. Fundera över vad du säger när t.ex. en granne pratar om hur "de" kommer och tar våra jobb.

Om du är lärare eller möter ungdomar i ditt jobb - kanske kan den här boken vara något? Jag ska kolla upp den, har inte läst den. Och den här sajten.

Och när någon är störig och allmänt jävla jobbig. Eller motsatsen. Inbunden. Lite konstig. Titta lite längre. Fundera på om det är något du kan göra då. Det hjälper mer än alla tända ljus på Facebook.

Igår

... hade jag en sådan trevlig kväll!
Det var Simona Ahrnstedt , Sandra Gustafsson, Susanne Boll och jag som åt en riktigt trevlig middag ihop. Lite senare anslöt Åsa Hellberg och allt blev ännu trevligare.

Vi var på La Cucina och förutom att maten var supergod så fick vi kanonservice av en jättetrevlig och kunnig kille som rekommenderade bubbel och vin. Han tog inte mitt nej till dessertvin utan bjöd oss på både smakprov och en kort föreläsning om Amaronen han ville att vi skulle prova. Och visst hade han rätt. Det var super.

Lite senare gick vissa som orkar mer än andra vidare och tog ett glas vin till. På Urban Deli hängde Sandra, Susanne och jag till sena timmen.

En lovely kväll. Och Sandra och jag gjorde vår grej. Vinnarna i tävlingen avslöjas snart i nytt inlägg.

Man ringer en kompis

Och kompisen är lite stressad.
Kompisen ringer tillbaka och man hämtar på dagis.
Man ringer tillbaka till kompisen och tror att nu, nu ska vi lyckas.
Kompisen ger en fyra minuter. För sedan börjar Top Model.