Trendiga Malin

Lider med Malin Wollin!

När jag var gravid mådde jag urk i 21 respektive 14 veckor. Andra gången var det så illa att jag fick dropp på gynakuten två gånger... Vidrigt. Å andra sidan gick det över snabbare med nummer två, var helt säker på att jag hade fått missfall eftersom illamåendet plötsligt var borta.

De första härliga veckorna under båda graviditeterna kunde jag inte jobba, inte heller kunde jag gå ut och ta luft som en elak och hurtig sköterska på vårdcentralen sa åt mig att göra. Jag kunde bara gå till toaletten och spy. Den promenaden tog jag massor med gånger om dagen. Under första graviditeten var jag helnöjd när jag framåt eftermiddagen kravlade mig från sovrummet till soffan så jag kunde se tv. Fast när det var reklam fick jag byta kanal, ni kan inte ana hur mycket reklam som innehåller äckliga matbilder. Jag kände på tre kilometers (ja för så stort är vårt hus) avstånd hur illa det luktade när kylen öppnades. Maken fick vid något tillfälle äta sin middag utomhus. Tur att dessa veckor inföll under härliga vårdagar.

Under andra graviditeten var jag glad om jag lyckades krama Stora E utan att spy. Varje dag kom hon in i sovrummet och frågade: Mamma, mårru bättre? Det var riktigt knäckande att alltid säga nej... Jag låg där undanstoppad och hörde på när hon och hennes far levde ett liv. Det var som att jag lyssnade på en radioföljetong.

Och inget hjälpte. Testade åksjukepiller, receptbelagd medicin, åksjukeband på armlederna, akupunktur - you name it. Téer av ingefära och anis och allt vad det var. Det enda som faktiskt hjälpte lite var ingefärskarameller (ni vet såna där gammaldagsa) som finns i en godisaffär vid Hötorget. De hjälpte mot slutet i alla fall.

Så någon tredje, näe, det blir det inte i den här familjen!

Figures

Har tillbringat dagen med att bringa ordning i bokhyllan. Ändrade om och la böckerna liggandes för att få plats. Åkte till förskola och ICA och kom hem. Såg att det såg för taskigt ut... Så nu när barnen hade somnat så ändrade jag om igen. Och det ser ut ungefär som det gjorde innan jag började det hela... Stor idé. Nu är det i alla fall dammfritt ett tag. När vi flyttar (om vi någonsin får tag i en tomt och lyckas bygga ett hus) så ska jag ha inbyggda bokskåp!

I röjartagen

Höll på att få krupp över den eminenta ordningen som råder här i huset... Så imorse fick jag ett ryck och påbörjade operation storstädning av bokhyllan. Lilla E röjde på rätt bra hon också. Och sedan fick jag avbryta mitt i för att åka på jympa. Nu återstår det allra tråkigaste, att få bort allt j-a skräp och sortera en massa "viktiga" papper... Och detta ska ske innan 14.50 då vi senast måste sitta i bilen för att hämta Stora E. Just nu sover Lilla E men strax vaknar hon och behöver käk... Stressigt idag! ;)

Lilla E på framfart. Fråga mig inte vad pottan gör i vardagsrummet....

Halvvägs. Utanför bild är det stora bordet som är belamrat med allt skräp. Testade att lägga böcker för att få plats med fler, har ändå sorterat bort några. Vet inte om jag blev så nöjd. Insåg under resans gång att jag faktiskt har flera böcker som jag inte har läst än. Tur att jag köpte några nya häromdagen då. Jag försöker läsa varje kväll men somnar...

Body Shop och MTV

Snyggt läppbalsam for a good cause. Egentligen blir jag alltid fundersam på om jag verkligen ska "slänga ut" pengar på produkten som säljes, det känns som att pengarna skulle göra mer nytta om jag betalade in hela beloppet direkt till den organisation som får vinsten. Det blir ju mer. Kruxet är ju att jag sällan lyckas att göra slag i saken. Kanske bättre att titta in på Body Shop i slutet av veckan. Jag är ju ceratberoende...

Foto från http://www.damernasvarld.se/

Spindeln i nätet

Stora E kom hem toktrött från förskolan och skulle få se en film.

-Mamma, kan du sätta i filmen?
-Visst. Mamman börjar meckla med dvdn.
-Mamma, kan jag få filt?
-Ja, ta filten du.
-Men jag kan inte, kan du göra?
-Jag kan inte både sätta in filmen och ge dig filten samtidigt.
-Om du hade varit en spindel och haft jättelånga armar så hade du kunnat ge mig filten också.

Ja, kära dotter. Om jag hade varit en spindel.

Magdalena Ribbing

...pratar just nu på Radio Stockholm om att hålla tal. Hon är grym!

En kille mailade och undrade om det är okej att snacka om gamla flickvänner i ett tal på ett bröllop. Han blev lite nypt i örat. Bra!

De som har och inte har

Var inne på Denise Rudbergs blogg och hon länkade till förslaget att dra in barnbidraget för höginkomsttagare. Det är väl inte en så himla dum idé ändå? Jag har länge tyckt att det är lite konstigt att en del bara stoppar in barnens bidrag direkt på banken och en del verkligen inte klarar sig utan. Det känns som att vi kanske kunde få mer nytta för pengarna om endast de som verkligen behövde dem, fick dem. Det finns ju en hel del hål att stoppa i - utbildning, sjukvård, psykvård, insatser för unga på glid osv osv osv.

Det kan ju inte vara så svårt att samköra med vilken inkomst man har. Nackdelen kan ju förstås vara att man ofta ligger något år efter. T.ex. under föräldraledighet känner i alla fall jag att barnbidraget är ett välbehövligt tillskott men då skulle jag ju inte få något eftersom det skulle gå på tidigare inkomstår. Fast det beror ju på var gränsen för höginkomsttagare går.... På något vis brukar jag alltid hamna på gränsen. Jag får betala maxtaxa på dagis men skulle förstås inte få barnbidrag. Men någon måste ju vara på gränsen också...

Hade velat utveckla det här mer men Lilla E står och drar i mitt nattlinne (busted!) och säger Mamma och lägger huvudet i mitt knä... Tror det betyder att bloggtiden är slut...

Senare: Nu har jag slöläst aftonbladet.se och vilka arga reaktioner på förslaget. Jag hade missat att gränsen skulle gå vid 20 000/månad. Det är väl ingen som är höginkomsttagare då...? Löjligt! Jag snackar rejäla löner, där man verkligen inte är i behov av bidraget. Eller - egentligen skapas ju ett behov när man får bidraget. En kommentar till ngn annan blogg klagade "hur ska jag då kunna försörja mig när jag har fyra barn". Eh - lite kanske man måste ta hand om själv...? Jag vet inte jag. Jag tycker att vi ska ha ett välfärdssystem men det ska inte gå till överdrift. Vi har det oerhört bra i Sverige. Jag har varit hemma i ett år och fyra månader med min lilla, ska vara hemma ännu fler månader. För detta får jag betalt! Fascinerande! Dessutom pluggar jag gratis universitetskurser under tiden. Höjer min kompetens helt gratis. Det är ett coolt land det här.

Vardagslunk igen!

Jag tillhör en liten konstig skara som faktiskt gillar vardag. Man har ordning och reda på tillvaron, vet när man ska vara var osv. Härligt.

Har planerat lite mat till veckan och ska strax iväg på utfärd - matshopping och upphämtning av barnens pass.

Ikväll får vi Solgul soppa till middag, har ångest över helgens godis och bullar. Jag åt verkligen inte mycket men hade ändå gått upp ett kilo imorse. SUCK. Jag som var på så bra väg ner. Hoppas att det var fel på vågen, tycker att ett kilo låter mycket på några dagar. Har dessutom tränat två medelpass på Friskis.

Här kommer receptet, har haft det i flera år och vet inte varifrån jag har fått det så jag kan inte ange referens...

Solgul soppa på paprika och morot

Jag brukar variera mängden grönsaker men det här är originalreceptet. Blir lagom för cirka tre personer.

3 potatisar
1 morot
2 vitlöksklyftor
2 gula paprikor
½ chilifrukt
Höns- eller grönsaksbuljong
Ingefära
Lime
Salt
Peppar
Olja
Eventuellt creme fraîche eller matyoghurt


· Skala och hacka potatisen, moroten och vitlöken.
· Skölj, kärna ur och skär paprikorna och chilifrukten i bitar.
· Fräs alltsammans i lite olja, i en lite större kastrull.
· Häll på en liter buljong, koka det hela så det blir mjukt. (Ca 15 minuter).
· Mixa soppan slät. Ibland brukar jag ta bort lite vätska innan jag mixar, och spara så kan man
hälla tillbaka om man behöver spä ut.
· Riv ned en msk färsk infefära, hetta upp soppan igen och smaka av med limejuice, salt och peppar.
· Garnera med finstrimlade limeskal, tunna ringar chilifrukt och kanske en grön kvist av t.ex. koriander.
· Om soppan är för stark, tillsätt en klick creme fraîche eller matyoghurt i tallriken.

Självupptaget

Läste just en intervju med Magdalena Ribbing i senaste Fokus. Magdalena Ribbing är en sådan där cool "tant" som jag avgudar. Hon har alltid klara besked att ge, det gillar jag.

Hon pratar bl.a. om hur hon tycker att självupptagenheten i samhället har ökat och att människor inte ser att de är en del i en gemenskap. Det här är något som jag också har tänkt på, folk är mer ego helt enkelt. Tycker att man ofta hör "det där är inte mitt ansvar" och "jag kan ju inte ta på mig det, det där får hon lösa själv" och liknande fraser. Jag tycker att det är lite skrämmande att "man" inte anser andras problem vara något man kanske kan hjälpa dem med. Generellt är folk snåla med att ge andra av sin tid och av sin uppmärksamhet. Tycker jag. "Min kompis är arbetslös, vad ska jag göra åt det"? "Min kompis har fått tvillingar, he he det är till att ställa till det för sig".

Varför är alltid JAG, JAG, JAG viktigast? Och framförallt, varför har vi så dålig förståelse för när någon annan har det jobbigt? I dagens samhälle är det ju enklare än någonsin att visa att vi bryr oss, vi kan pipa iväg ett sms, skicka ett blombud eller ett kort utan att ens resa oss ur jobbstolen.

Magdalena Ribbing har en teori. Hon menar att självupptagenheten är en motreaktion mot kollektivismen som fanns förut. Kanske har hon rätt. Men måste det alltid vara så extremt?

Men vem är väl jag att klaga på det här? Egentligen är väl denna blogg ett riktigt bra exempel på självupptagenhet... He he.

Ny dag

Tänk vad en lugn kväll och en god natt kan göra. Idag känns livet lättare. Vi såg den danska filmen "Älskar dig för evigt" igår. Det var ju inte direkt slötittande, en jobbig film! Men bra! Dogma är lite jobbigt i början tycker jag, lite skakigt. Men man vänjer sig allt eftersom man sugs in i handlingen.

Ibland

...är det bara lite förtvivlat jobbigt att vara. Utmattande jobbigt att finnas till. Att vara mamma, fru, vän, osv. Och plugga tre kurser. Och vilja fylla tiden med fotoalbumsfix och läsning. Att ha planer för livet. Ibland vill man bara vara ifred och finnas.

Ikväll (när barnen äntligen har somnat, disken är undanplockad, de flesta leksaker bortskyfflade och tvätten hängd), då ska vi dö en stund i soffan. Ligga där som små grisar och se en film och bara vara.

Ikväll

...har jag bakat knäckebröd! Det var premiär för mig och det är tveksamt om det sker fler gånger... Att kavla sådär tunt, det känns inte som min grej... Tålamod är inte min starkaste sida, i alla fall när det gäller bakning... Jag har blivit helt galen i knäckebrödet från "enskedebageriet" men 15 kronor för en liten kaka känns lite dyrt, om man vill äta många... Så hittade jag ett recept som såg lite snarlikt ut men det var det inte. Köket blev grymt stökigt men det har min älskade make just fixat. Jag gick in när jag hörde dammsugaren, då kändes det som att det var safe...

Annars höll jag idag på att få ett utbrott över oredan i huset. Det är ingen ordning någonstans och jag har inte pluggat på flera dagar. Känner en liten stress inombords. Det är verkligen stökigt överallt. I alla rum, i bokhyllan i arbetshörna osv osv. Blir tokig av sånt!

Här är middagen vi åt ikväll. Mumsigt värre! Limekyckling med sötpotatis och en röra med papaya, jordgubbar och koriander. Ur Klaras goda GI-dagar. Mumsigt, tyckte Lilla E, maken och jag. Stora E gillar bara köttbullar och pannkakor.

Vårfix i trädgården

...var planen för påsken. Man kan säga att det frös inne...

Idag har vi haft en vintrig dag med utelek och promenad i vintersolen. Under denna promenad förde min äldsta en filosofisk monolog:

-Om jag var ett filmjölkspaket och någon slängde mig. Då när jag var tom så bara slängde någon mig. Saker får man slänga. Inte en hon eller han.

Ingen Hank ikväll

Ingen Californication idag. I alla fall inte i min tv-tablå. Voffor gör di på detta viset? Får istället tröstäta chokladtårta med hallontryffel från Gamla Enskede Bageri. Klipper mig precis där nära och brukar slinka in där och handla gott bröd. Idag köpte jag deras suveräna knäckebröd, ett grovt bröd och så en tårtbit. Det var den sista, annars hade det nog blivit två. Men det var nog lika bra det, har på känn att det räcker att dela en.

Stora E var påskärring idag, en mycket söt sådan. När hon fick veta att dagen kallas skärtorsdag undrade hon:

-Vad ska vi skära då?

Foto: Min käre make.

Just hemkommen

från ett möte som gav mig lite att tänka på. Så nu ska jag sätta mig och tänka och äta.

Skapligt enkelt

Cool sida! Fullt med tips på pyssel och spel osv. Hittade ett äggspel under kategorin "matematik" som jag nog ska testa med fyraåringen i helgen. Går ej att länka in till tipsen tyvärr...

Att man aldrig lär sig

Igår frågade min svärmor mig hur nätterna är nu.
"Jag vågar knappt säga det men den senaste tiden har det fungerat jättebra."
Inom mig tänkte jag att man får ALDRIG säga att nätterna går bra, det är som att beställa trouble. Vis av erfarenhet. Och mycket riktigt. Vad hände i natt?
Vakna barn, vandrande barn och föräldrar, sängbyten och laguppdelning. Tydligen hette makens lag Team A. Jag och Lilla E valde att sova istället för att hitta på lagnamn. När hon hade gråtit klart.

Idag har jag...

...handlat. Det tog bara en och en halv timme. Är i alla fall nöjd med att ha köpt all mat till och med måndag. Sedan gick det mesta andra fel. Ända sedan jag skrev att jag är sååå duktig och får allt gjort så är det som att någon straffar mig. Allt går fel. Nu överdriver jag lite men det känns så, just precis nu. Men allt är ju relativt, se mitt tidigare inlägg idag.

Vidrigt!

Jag vet inte ens vad jag ska skriva. Det är bara så sjukt och vidrigt! Hörde just på Radio Sthlm att mamman överlever. Kan inte ens tänka mig hur det skulle kännas att ha överlevt knivdådet och veta att ens barn höggs ihjäl. Av pappan. Fy fan!

Igår på skrivarkursen fick vi en uppgift som går ut på att något väldigt hemskt ska ha hänt, men berättelsen utspelas i en varm och vardaglig miljö. Känns ju som att man bara behöver öppna tidningen så får man uppslag på vidriga, hemska saker...

Tillägg den 20 mars: Idag har pappan frikänts och en annan man är anhållen i sin frånvaro. Fortfarande ett hemskt dåd men jag är rätt "glad" att höra att det INTE var pappan. Fy vilken mardröm han måste ha befunnit sig i de senaste dagarna. Inte nog med att hans barn är mördade, han fick dessutom skulden.

Funderingar efter en resa

Varför finns det inget vettigt att äta längs med E4? När man är på väg vill man åka kortast möjliga tid ( i alla fall vi med huliganer i baksätet). Vi orkar inte åka kringelkrokvägar för att leta efter något som eventuellt möjligen finns. Vi har i vårt tidigare liv försökt (läs innan barn) och det gav sällan resultat. Nu finns alltså McDonald’s eller sunkiga vägrestauranger. Jag tar gärna emot tips på bra ställen att stanna på längs de större vägarna i Sverige för det är lika sorgligt överallt.

Jag började fila på en restaurangkedja med fräsch, nyttig och ekologisk snabbmat men jag orkar inte genomföra fler projekt nu. Jag ger bort idén här och nu. Please någon, hoppa på! Det måste vara barnvänligt - jag tror det blir succé!

Vi stannade således på Donken både på väg ner och upp. Trist. På den första (utanför Norrköping) var det svinkallt! Jag hade två tröjor, fleeceväst och ytterjacka och frös ändå. När jag gick på toaletten så hade den minsann kollats både 06, 06.30 och 06.45. Det måste vara väldigt sviniga människor som går på toa på McDonald´s på morgonen. Det lustiga var att sedan hade det inte kollats där inne något mer och vi var där vid 12. Och det var skitigt! Vad innebär det när personen som är anställd på McDonald’s sätter sin kråka på ett papper på dörren? Behöver de göra något mer än just det? Man undrar. Det var mer skitigt där än vad det blir hemma på ett år. Minst.

Sedan vill jag gratulera de boende i Halmstad till ett underbart bibliotek! Jag tillbringade en rätt schizofren lördag där. Först var jag där vid öppning och letade upp ett tyst studierum. Jag var student och slutförde en inlämningsuppgift som skulle in på söndagen. Sedan letade jag mig upp till det ljusa, fräscha fiket och satt och drack te och läste mina kurskamraters alster inför skrivarkursen. Filade lite på min egen text och kände mig lite som Denise R som jobbar sig runt Stockholms fik. Jag fick faktiskt lite karaktärsinspiration av några bordsgrannar som jag störde mig rejält på. De kommer att dyka upp, någonstans, någon gång. Annars är jag nog för lättstörd för att arbeta på fik. Jag trivs bäst här, i min röriga lilla hörna i vardagsrummet. Efter författandet besökte jag en konstutställning som bibblan hade. Sedan blev jag mamma igen, då kom familjen och jag och stora E gick på sagostund som hölls av en underbar dam!

För övrigt vill jag meddela att jag har tagit på mig lite för mycket. Jag går just nu tre kurser. Men idag ska jag leka hemmafru och städa, storhandla, hämta barnens pass inför spanienresan och hämta tidigt på dagis och vara värdinna åt eftermiddagslek. Ikväll blir det plugga av!

Foto: Thure Gunnarsson, från www.halmstad.se

«Pernilla, better than sex.»

Ehum. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka hur Sloganizer menar när de slumpar fram denna slogan för mig... Läste om det här. Så, vilken slogan får du?

Hemma!

Har varit i Halmstad sedan i torsdags, längre rapport kommer. Ville bara dela med mig av hur elaka föräldrar vi är...

I bilen, på E4 i eftermiddags, lite efter lunchen på McDonald's och föräldrarna mumsar mörk choklad i framsätet, i smyg.
Stora E: Vad luktar 're?
Pappan: Det är mitt kaffe.
Stora E: Det luktar nästan som choklad.
Mamman: Ja, Mc Donald's har kaffe som luktar nästan som choklad.
Stora E nöjer sig med detta svar och fortsätter leka med sina barbiesar. Mamman och pappan skäms lite. Men mumsar vidare.

Rapport från melodifestivalen

En fyraårings betraktelse:
-Varför blåser det i Globen?

Vår natt

Stora E hostattack till 00.45.
Sedan sov vi. Ända till 04:58 då Stora E ville väcka tokmoster.
När hon inte fick väcka tokmoster låg hon och tjatade tills hon fick. Ungefär vid 7.
Snälla, snälla får jag väcka henne. För min skull.
Ja, för vems annan skull skulle det vara? Tokmoster vill nog hellre leka lite senare än vid 05...

The Vanish Incident…

Ni vet ju hur jag mästrar med att jag är en sådan effektiv liten arbetsmyra som minsann får gjort allt jag har planerat.

14.10 – Jag pratar med Stora Es kompis pappa (hänger ni med?) och bestämmer träff för att se en film på bibblan klockan 16. Han säger: Vi ses där lite innan fyra då. Jag säger: Det gäller nog att vara i tid, ibland är det så mycket folk. Kom ett tag innan. (Jag är sådär jobbig).

14.20 var jag nöjd med att Lilla E hade vaknat i tid och i lugn och ro ätit sin sena lunch. Jag skulle lugnt hinna duscha innan vi skulle hämta stora E. (Var på jympa innan, annars brukar jag faktiskt ha duschat lite tidigare än så på dagarna).

Heh. Avlägsnade Lilla Es alla kläder eftersom hon hade spillt på precis allting. Tänkte vara sådär effektiv som jag alltid är och bara slänga på lite Vanish och så in med allt i maskinen. Fixade ett plagg och la in det i maskinen. Då tultade såklart den där halvmetersmänniskan dit för att undersöka. Jag kastade mig så jag hann före och avstyrde hennes operation. Bara det att på vägen dit droppade det Vanish från mina händer på golvet och vid närmare koll, även på Lilla E. Hela hennes lilla mage och små pluttarmar hade massor av Vanish på sig. Fattar inte hur det kunde bli så mycket. Slet av henne blöjan och mig kläderna och in med oss i duschen. Var fortfarande rätt lugn, fick bort allt på henne och hon var nöjd och glad över att få duscha bara sådär.

När vi kom ut ur duschen insåg jag att slagfältet fortfarande fanns att åtgärda. Med galen ettåring som vägrar stå still. Med vatten droppandes från mig och henne, balanserade jag unga fröken på höften (tur man är kurvig) och torkade golvet från vatten och Vanish (ingen bra blandning om man vill ha ett golv som är säkert att gå på)… Till slut skulle jag bara klä på henne. Det var hon inte så sugen på. Värre än någonsin vred hon sig, reste sig, flyttade på sig. Till på köpte hade jag valt ut vidriga hängselbyxor som har de värsta knapparna jag vet. Och vart hon sträckte sig fanns det något som hade Vanish på sig på bänken. Till slut var hon i alla fall övermannad och påklädd. Jag hade fortfarande 15 minuter till godo innan jag skulle hämta på förskolan. Det borde gå!

Jag klädde på mig, fick på mascara och hann faktiskt fixa håret lite. Trippar ut i hallen och ska bara ta på lillan hennes ytterkläder. Känner en väldigt suspekt lukt från hennes behind. Men då börjar vi väl om då! Brottningsmatch, rengöring, brottningsmatch, påklädning. Ska bara slänga den äckliga blöjan. Råkar ta på fel ställe. En hel massa äckel i min hand. Är till slut ren, dyngsvettig och så är vi klara.

15.15 stolpar jag in på förskolan och fröken ser direkt att någon har stressat. Får med mig Stora E hyfsat fort men tvingar henne att gå och kissa innan vi ska gå. Vi ska ju på bio. Hon bestämmer sig för att inte bara kissa. Sedan ska hon bara prata med några kompisar, visa lite teckningar och få utbrott för att hon har tappat bort sin ring. Mamma hittar ringen och allt är lugnt. Vi måste bara hem och hämta vatten och bananer som jag glömde. Dessutom detoxar jag just nu och är konstant kissnödig. In, hämta saker, kissa, rivstart iväg.

15.50 kliver vi så in på biblioteket där vårt sällskap står och väntar. Vissa är mer toleranta än andra och ger inte andra vad de egentligen hade förtjänat.

Tillägg till inlägget: Hade problem vid postning, allt försvann. Postade då utkastet till texten och orkade inte vid denna timme kolla allt så noga. Ber om ursäkt för eventuella konstigheter textmässigt. Typ tempusbyten osv...

Varför vi kanske inte ska bygga nytt hus ändå

Hela familjen är ändå alltid på 2-4 kvadratmeter samtidigt. Onödigt att betala några miljoner för utrymme vi ändå inte kommer att nyttja.

När man vaknar för trettielfte gången på en natt av att något barn hojtar, då är det ju bra att de trängs i samma rum så att man inte behöver tveka på vart man ska gå.

Eftersom vi inte ”hinner” städa de 90 kvadrat vi har idag så kan man ju undra varför vi tror att vi kommer att ha tid att städa 90 till?

I ett större hus tar det längre tid att leta efter nycklar, mobiltelefoner, trådlös telefon när den ringer och andra viktiga saker. Det finns också fler ställen att lägga mina oändliga pappershögar på.

Eftersom vårt nuvarande hus är gammalt och lite dragigt så kanske vi får astma om vi hamnar i ett välisolerat, varmt hus.

Sedan vet man ju hur det är med de där husbyggena, alltid drar de ut på tiden och inget blir rätt.

Eller kanske är den enkla anledningen att tomten vi suktar efter verkar gå oss ur händerna. We’re stuck.

Bild från www.icakuriren.se

Mammor som bloggar

Ooops. Någon har tröttnat på mammor som bloggar. Vi mammor borde istället för att blogga ta hand om hushållet. Eller i alla fall inte klaga på hur jobbigt det är att ta hand om barn och hem. Tur att luften är fri!

Flygande start

Vaknar av att Stora E kommer inhoppandes och säger:
"Hela världen flyger mamma och pappa!"
Vi var ute i trädgården igår efter dagis, kan hon ha hittat några olämpliga svampar under alla löv tro?

Det går ju så bra!

För Andersson och Pettersson och Lundström och jag!

Har idag insett att jag totalt har missuppfattat både skrivarkursuppgiften OCH inlämningsuppgiften i mediekursen. Skrivarkursuppgiften har jag åtgärdat men den andra insåg jag just att jag nog har missförstått men innan jag ger upp hoppet och måste börja om så inväntar jag svar från läraren... Hoppas han inte dröjer alltför länge, jag har inte tiiiid! Hur var det nu, good enough och det där blajet jag skrev om tidigare idag.

Jag är där jag är och det är bra

Lyssnade just på veckans coach Annika Borg på Radio Stockholm. Ämnet var stress. Hon pratade om att idealbilden av människan stressar upp oss, vi ska vara snygga, vi ska vara framgångsrika och vi ska vara superföräldrar och vårt hem ska vara tip top. Dessutom skyler folk ofta över sådant som är dåligt.

Jag känner igen mig i båda, såklart vill jag ha hela det snygga paketet men jag känner också igen det där med att skyla över. Man tokstädar innan någon kommer på besök osv. Dock har jag alltid stört mig på folk som hävdar att allt går så bra och ett halvår senare får man höra att ungen aldrig sov och de hade superproblem med amningen plus att gubben nästan fick sparken. Vad är syftet? Varför kan man inte istället försöka få stöd hos sin omgivning, istället för att bara låtsas att allt är sååå bra? (De som känner mig vet att jag eh... knappast låtsas åt det hållet, jag kanske borde hålla igen lite istället).

Annika Borg menade att vi borde ha som utgångspunkt att livet inte går ihop, och det är okej. Det tycker jag är sunt. Man kan faktiskt inte få till alla bitar samtidigt, hela tiden. Det är omöjligt.

Hon citerade några rader ur en dikt av Tomas Tranströmer:
”Du blir aldrig färdig och det är som det skall”.

Tycker att det här var bra ord för mig idag, har två deadlines i veckan och lite körigt av privata skäl så jag känner en liten liten kniv på strupen. Men nu ska jag bara vara en good enough student, mamma, författare och människa helt enkelt. Och bloggare såklart! (Författare? Ja, jag har bestämt att så mycket som jag skriver gör att jag är författare. Jag är bara inte publicerad. Än).

Min dag idag:

Går snitslad bana runt leksaker, köksredskap, dammsugare, tidningar, kläder och annat som har spritts ut av de yngre medlemmarna i familjen.
Lyfter runt högar bestående av både ut- och ingående post, tidningar, teckningar, viktiga papper, kvitton och annat som kan vara bra att ha. I en annan livstid.
Hittar ett brev som jag trodde att jag hade skickat. Inget viktigt, bara en please may I have some more föräldratjänstledighetslapp till jobbet…

Gör en djupdykning i den rena tvätthögen för att eventuellt möjligen kanske hitta ett par strumpor. Misslyckas med uppdraget – går i varma tofflor istället.
Känner gruset under tofflorna, gruset som en gång fanns i hallen men nu har spritt sig till de mest svårtillgängliga platser i huset. Häromkvällen hittade vi grus i sängen.

Pysslar påskkort med Stora E, som fort tröttnar. Lilla E inte nöjd med den penna och det papper hon har tilldelats, hon vill ha samma roliga, farliga saker som stora E. Till slut är vi klara och plockar undan. Strax därefter vill Stora E göra påskägg och jag uppmanar inte hennes kreativa ådra, om vi säger så. Hon gör "påskägg" ändå, se bild.

Nu ska familjen handla och jag ska plugga. Mina principer har tydligen ”försvinnit”…
A woman’s gotta do what a woman’s gotta do.

Arrrgh!

Det här med att skriva, det är inte lätt! Uppgiften till nästa gång är att skriva en berättelse med tre scener som inte kommer i kronologisk ordning. Jag tycker att hur jag än gör så kommer de i kronologisk ordning. Och så har jag stora problem med att smidigt glida över från berättande till dialog och sedan tillbaka. Vill bara skippa all dialog men se det får man inte heller göra. Suck suck suck. I better not quit my day job om man säger så...

Och snart kommer världens underbaraste make och barn hem men jag är inte riktigt redo för det än. Janet fick stängas av för jag ville bara skutta omkring och sjunga "let me take you on an escapade, let's go!" och minnas mina ungdomsdagar hela tiden.

Mammalyx på internationella kvinnodagen.

Sitter hemma ENSAM och öser på Janet Jacksons samlingscd som kom hem igår. Just nu hörs What have you done for me lately, säkert inte bara inne i mitt hus... Stora E är på teater med sin far, Lilla E ska är med farmor och farfar på solig promenad. Själv ska jag faktiskt plugga trots att solen skiner och skiner. Så ingen mer blogging, bara plugging. Väljer mellan om jag ska börja med skrivarkursuppgiften som denna gång känns rätt svår, eller om jag ska ta kursen som faktiskt genererar lite poäng... Det lutar åt skrivarkursuppgift. Lätt! Nu kör vi!

Rockar vidare med Janet i huset: Who's that in that nasty car? Nasty boys! Nasty boys, don't mean a thing.

Produktionsstress

Läser i senaste DVom Eva Dozzi som har skrivit en roman som heter Jävla John. Den handlar om hur John Lennon får ihop det med en hotellstäderska och de får ett barn.

Hon gjorde research i tre år om Beatles och om Stockholm på 60-talet. Skulle känna mig så stressad! Stressad att någon annan skulle hinna före. Tänker så redan nu, har en rätt klar bild av min roman- vad den ska handla om. Är livrädd för att helt plötsligt snubbla på någon sådan story i en annan roman. Då vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om. Då måste jag ju börja om.

Har fått kontakt med en tjej i bloggvärlden som också filar på sin första roman och vi har kommit på att vi är väldigt lika och nog hamnar i lite samma fack. Vi enades snabbt om att inte yppa för varandra vad våra romaner handlar om för vi ville undvika catfighten innan vi ens känner varandra ordentligt. Kanske bättre att ha den innan iofs? J, är du redo? Möt mig i parken efter tre! ;)

Livet går upp och ner

Den här veckan har av olika anledningar varit rätt jobbig för mig. Men när Stora E lägger sina armar om min hals och pussar mig hårt så känns allt bra igen. Hon vet hur hon ska göra utan att ens veta att det behövs. Eller så vet hon det...?

Igår erkände hon att hennes fyra låtsaskompisar var just på låtsas.
-Mamma jag har bara hittat på V,E,E och E. Nu är dom döda. Dom finns inte längre. Men nu lever dom igen.

Trevlig helg alla goa!

Bloggrundar du också?

Alltså, bloggkoll.com är ju en suverän site! Om du, som jag, följer ett antal bloggar så ta dig några minuter och lägg upp favvobloggarna. Det är så enkelt! T.ex. kan du klicka på ikonen här till höger för att lägga till mig på din bloggrunda. Jag har begärt att få ett mail per dag och då ser jag direkt om det har kommit några nya inlägg i mina favoriter. Suveränt! Annars kan jag gå in på siten och direkt se om det har hänt något nytt.

Nu väntar jag på att Californication ska börja. (tv4 22.40) Inspelningsbara boxerhårddisken är tillbaka från "lagning" så jag borde egentligen spela in men jag litar inte på att de har fixat felet - och Californication vill man inte missa i onödan!

Detox

Det här köpte jag idag. Vet inte om det fungerar men tanken låter god. Rena kroppen och bli av med slaggprodukter. Kanske också något litet kilo? Camilla Läckberg driver en riktig detox men jag tänkte att fuskvarianten nog passar mig bättre. Tror inte jag fick till hennes länk ordentligt, scrolla ner i hennes blogg så kommer det inlägg om detoxen.

För övrigt glömdes nallen på dagis idag igen... Nu har stora E och jag gemensamt bestämt att nallen inte får följa med fler gånger. Undrar om hon kommer att vilja kännas vid den överenskommelsen sedan...?

Gårdagen

Jag måste verkligen öva på att formulera mig kort. Förlåt…

11:00 Är på jympa. Blir först tveksamt, Lilla E blir ledsen när jag ska gå men när jag smygkikar in så har hon fullt upp med att bygga med klossar med en av tanterna. Puh, skönt! Urskönt att träna, har haft uppehåll i två veckor men det går hyfsat bra ändå. Härligt!
12:05 Åker hem och lillan toksomnar i bilen. Lyfter över henne i vagnen och får massor av tid för mig själv. Vid 14 börjar jag bli lite stressad, jag har inte duschat och hon har inte ätit och egentligen ville stora E hämtas 14.
14:20 Jag kastar mig in och ut i duschen. Funderar på att väcka Lilla E.
14:25 Lilla E vaknar. Får mat. Jag tänker att det är lugnt nu, vi hinner.
14:50 Jag har nya rena kläder och är nyduschad. Lilla E har också nya kläder efter lunchen. Hon är nybytt och vi ska just gå. Då kommer örnen. Ni vet. In i badrummet för att byta. Lilla E är snabb med händerna och helt plötsligt finns bajs överallt. På hennes händer, i hennes rumpa, på handfatet. Jag lyckas med någon konstig balansakt och klarar alla kläder och får bort allt från hennes kroppsdelar utan att något hamnar i hennes mun. Vad jag märker i alla fall. Jag måste vara proffs.

15:00 Hämtar på förskolan. Mirakulöst nog precis i tid. Förstår inte hur det gick till.
15:25 Hämtning avklarad, barn fastspända i bilen.

15:30 Ankomst till vår lilla kött+charkaffär för inköp. Stora E kommer på att hon har glömt sin nalle (som hon egentligen inte får ta med) på förskolan. Panik. Gråtattack. Jag lugnar och säger att vi kan åka tillbaka när vi har handlat. Jag suckar inombords. Måste alltså ytterligare en gång spänna loss och ta med in, spänna fast osv. Ni vet.
15:35 Vi går in i affären. Lång kö. Barnen tålmodiga. Tills det blir min tur. Då springer de omkring och jagar varandra och gör små gallskrik som ljudeffekter. Alla andra i affären är pensionärer och en del ser roade ut, andra ser irriterade ut. Jag ser svettig ut.

15:50 Vi lämnar affären. Jag får tag i en dagismamma som inte har hämtat än. Hon lovar att hämta nallen och svänga förbi oss. Tack L! Glömmer i farten att vi hade ärenden på både ICA, post och färgaffär.
16:00 Vi leker i trädgården och allt är lugnt och skönt.
16:10 Vi går in. Barnen galna. Springer och leker och jagar varandra. Ursöta. Men högljudda.
Sedan är det lugnt fram till middagen är klar. De leker fint och har det bra.

17:10 Chili con carne klar. Stora E kommer in i köket och rynkar på näsan. ”Det här har jag ätit på dagis idag och det var mycket godare där”. Vi har ännu inte satt oss för att äta så hon har tagit beslutet på rätt ogrundade former kan man säga.
17:15 Vi äter och Lilla E tokgillar. Stora E smittas och äter av bara farten. ”Det här var också gott!”

Sedan körs kvällsrace med bad (med mammautbrott), sagor, välling för liten och varm mjölk för stor.
18:59 ligger båda vakna i sina sängar efter min kvällssång och jag är beredd på lång nattning men inte en gång blir jag inropad för encore. De somnar på stört. Jag städar inboxen (kunde inte slöa nej) och underhåller lite kontakter.
20:00 bänkar mig framför tvn.
20:15 ringer maken som är ute med vänner och säger att han är på väg hem. Så bra är det när de bestämmer sig för att inte dricka öl… Nöjd.

Pust!

Kan säga såhär... Om man skriver att man är superbra på att planera och hinner massor av saker och inte förstår att andra inget hinner... Om man skriver det, då får man igen. Ska berätta om min dag - en annan dag. När jag har energi. Nu är jag lycklig över att jag klockan 18.59 hade fått ner båda vilddjuren i sängen med bara ett litet utbrott efter badet. (Det var alltså jag som stod för utbrottet)...

Ska nu koka té och inta soffläge! Ikväll är det tv-kväll, först Men in Trees på trean, sedan Grey's på femman. Vet inte riktigt vad jag ska göra fram tills dess bara...? Kanske ska ta Annikas tips och bara ha tråkigt.

The moment I wake up

Klockan 07.30 i ett stort, modernt och praktiskt hus, någonstans i stockholmstrakten.
Mamman och pappan sover. Mamman sträcker på sig och börjar vakna. Hon lägger sig på pappans, dvs hennes makes, arm. Han vaknar och de tittar varandra djupt i ögonen.

-Jag är så glad att få vakna bredvid dig.
-Jag är så glad att få dela mitt liv med dig.
De kysser varandra ömt och länge.
-Vad skönt, nu är klockan 7.30, precis lagom med tid för oss att göra oss iordning.
-Jag går och väcker barnen.
Sedan intar hela familjen en näringsriktig frukost i lugn och ro. Barnen äter med glatt humör och deras ögon glittrar.

Ridå.

Eller:

Klockan 05:58 i ett litet, slitet och överbelamrat hus, någonstans i stockholmstrakten.
Ena barnet kommer in till mamman och pappans sovrum. Mamman och pappan sover.
Barnet trycker ner sig mellan mamman och pappan. Kalla fötter trycks mot varma ben.

-Mamma jag är hyyyyngrig. Jag vill ha frokost.
Mamman ligger med ryggen mot barnet och försöker ignorera och känner sig som en dålig mamma.
-Mamma, jag är hyyyngrig.
-Tyst nu, det är natt!
-Jag har sovit klart.
-Men det har inte jag. Mamman suckar djupt och försöker somna om.
-Pappa, jag är hyyngrig.
Pappan sover. Han låtsas inte, han sover verkligen.

Barnet tänder en ficklampa och leker med den i taket. Är nöjd en stund.
-Mamma, jag är hyyyngrig.
Mamman:
-Det är väl fan att man aldrig ska få sova i det här huset!
Att mamman satt uppe till 23.30 för att se den eminenta serien Brothers&Sisters, det har hon glömt. Nu är hon bara arg och trött. Barnet börjar gråta, högt och genomträngande. Barnets lillasyster vaknar och gråter hon också. Även pappan vaknar, han vill nästan också gråta men gör det inte.
Dagen har börjat.

Ridå.

Rapport från en skrivarverkstad

Igår var jag ju på skrivarkursen. Flera var sjuka så vi hann med allas alster väl, det var skönt. Min text kom sist så jag hann bli lite nervös...

Jag fick veta att min text var "tematiskt intressant", alltså att det den handlade om var intressant att jag utforskade. Jag hade också experimenterat lite med att utelämna namn och det fungerade, de förstod absolut hur jag hade menat. Det var superkul att höra de olika tolkningarna av karaktärerna och storyn, det var inte bara sådant jag själv hade menat som kom fram. Asballt att höra hur något jag har skrivit har väckt olika känslor och tankar hos någon annan.

Det "negativa" som kom fram var att jag fastnade lite i klichéer i några formuleringar och det hade jag faktiskt själv kommit på efter att jag hade lämnat in texten. Bra att få det klart för sig, för det är ju inte kul att läsa en bok full med klichéer....

Sedan tog läraren också upp en sak som jag själv tycker är supersvårt och förmodligen därför inte är så bra på. Jag ska försöka att beskriva känslor istället för att skriva dem rakt upp och ner. Jag tycker det är lite svårt, jag är en enkel kvinna. :)

Uppmärksamma bloggläsare kanske har sett att jag har tagit bort "skriva fem sidor roman i veckan" under mina mål. Har nämligen beslutat mig för att inte skriva roman förrän kursen är över. Jag lär mig så mycket och ska lägga krut på att skriva övningstexter och sedan skriva boken. Det är planen. Vi får väl se.

Alltid lika inspirerande att vara där, synd bara att jag inte hinner skriva idag. (Appropå att jag minsann hinner allt jag tänker mig he he).

Nr 3000?

Är DU den 3000:e besökaren? Om ett besök är det nämligen så! Kika till vänster och titta vad det står. Är du nr 3000 så lämna gärna en kommentar!

Hur länge?

...ska man spara en sån här?

Rätt äckligt egentligen... Den här stickan visade oss i april 2006 att Lilla E låg på lur. Hittade (den trasiga) påsen längst bak i badrumsskåpet och gjorde en snabbinventering. Gissa hur mycket som var värt att behålla...?

Att hinna, eller inte hinna.

Annika-mammamaraton-uppmanar oss mammor att coola ner och öva på att ha tråkigt. Jag förstår inte uppmaningen. Jag förstår verkligen inte vitsen av att leva livet genom att ha tråkigt. Ta det lugnt – ja, till viss mån. Ha tråkigt? Njae? Jag förstår resonemanget, mina barn måste få skrutta runt och ha det lite tråkigt, för då blir de kreativa och initiativrika tror jag. Men när det gäller mig så ruttnar jag på tråkigheten.

En nära vän har beskrivit mig för andra med orden ”hon måste ha ADHD”. Efter att ha hört detta blev jag lätt förvirrad och frågande och gick därför hem och läste på om symptom för adhd. Jag har inte adhd men det hon var ute efter var min energi. Folk brukar fråga mig hur jag hinner allt. Jag undrar då, hur hinner du inte allt? Jag menar, dygnet har en hel del timmar och om man bara planerar rätt så hinner man.

Flera föräldralediga jag har pratat med ”har problem att hinna äta på dagarna.” Jag förstår faktiskt inte. När jag skriver detta är klockan 9.22 och jag har idag gått upp 07.00 och sedan dess hunnit vara hos sjukgymnasten, duschat, ätit frukost, planerat veckans mat, skrivit shoppinglista, bloggat en gång plus den här. Så fort jag har postat detta ska jag fixa till skrivaruppgiften till ikväll. Jag har dessutom hunnit gosa med båda barnen och hängt en tvätt. Och druckit té i lugn och ro.

Folk hinner inte med på jobbet. Varför inte? Var går det fel? Utnyttjar du tiden maximalt eller sitter du och slösurfar alternativt småpratar med kollegorna lite för mycket? Hur mycket tid går bort i värdelösa möten? Har man ens en förutsättning att klara sina uppgifter på den tid som är avsatt? Om inte så måste arbetsgivaren ta sitt ansvar. Och det måste man hjälpa arbetsgivaren med, annars förstår inte arbetsgivaren att situationen inte håller...

Hemmens projektledare runt om i landet klagar på att de måste göra allt där hemma. Varför? Hur kan den man lever med tycka att det är okej att man inte delar lika eller hjälper varandra? Jag förstår inte.

Som tur är förstår inte heller min man hur man inte hinner. Vi är lika energiska båda två. Men igår helgade vi vilodagen och gjorde en utflykt till Kulturhuset med barnen, åt där och så blev det varmkorv till middag. På kvällen när de sov såg vi en film. Den var långtråkig trots kul tema och bra skådespelarinsatser (The Hoax med Richard Gere) och jag hade hellre bloggat… Eller skrivit på boken. Eller gjort egen müsli. Eller gjort tjejernas fotoalbum. Men jag hade absolut inte hellre vikt tvätt, diskat eller städat kylen. Sånt rationaliserar jag gärna bort… Jag kan koppla av, jag kan bara inte ha tråkigt.

Kanske har jag adhd ändå, då har man dålig impulskontroll och kan ha svårt att vara lagom aktiv...

Ny vecka

Ikväll är det skrivarkurs och feedback från delar av mitt första kapitel - såååå läskigt! Men samtidigt lite skräckblandat, jag längtar för tänk om de gillar...

Har abstinens, nu har det gått två veckor sedan jag tränade sist. Detta pga dalarnaresa och sjukdom. Hoppas vara fit for fight på onsdag så jag kan lämna in Lilla E hos de barnpassande söta tanterna och skutta in på ett baspass.

Har nyss varit hos sjukgymnasten så nu är det frukostdags för mig.

Trött

...efter en relaxeftermiddag med efterföljande middag med mycket gott vin och härligt tjejsnack. Vi hade en urmysig eftermiddag & kväll.

Tyvärr inte alls imponerad av Clarion Signs spa-avdelning, Selma Lagerlöf City Spa. Tvärtom faktiskt. Dyrt, dåligt genomtänkt, inga relaxstolar, tafflig personal. (Bl.a. försökte de ta betalt för badrock som enligt deras hemsida och en liten skrift bredvid kassapparaten skulle ingå i de härliga 495:- man betalade för kalaset). Jag gjorde ingen behandling, jag hoppas att de i alla fall är bra. Snygg avdelning var det dock och säkert är det superhärligt att hänga där på taket en solig dag.

03:05 inatt skrek Lilla E till och jag insåg att jag inte var helt med på banan när jag mumlade: Vad händer? Hon kan väl inte skrika när det är natt?! Eh.....?

Loggar ut

och drar hit.
Ha en trevlig kväll!

Humlebacken

...har nyligen hittat en ny "bygga hus blogg" och jag älskar deras hus! Det blir så fint! Är så glad att jag hittade Viveka på Humlebacken. Man hör ju bara på namnet hur fint det är. När jag är söderut så bara måste jag åka förbi och ta en tjuvkik!

Webbtips

Kolla in den här siten varifrån jag har lånat den här bilden...

Annars känns ju budskapet på etiketten lite... eh... inte helt enligt mina åsikter rätt men det känns ganska med verkligheten överensstämmande.

Äntligen fredag!

Maken är pappaledig och har lite uppgifter där hemma. Själv har jag förflyttat mig till annan ort för att plugga... Så jag kanske borde ta och öppna böckerna och få till den där inlämningsuppgiften som ska vara klar på söndag...? Har som princip att aldrig plugga eller jobba på helger. Har tyvärr ingen princip som gör att jag håller mig ifrån nätet...

Om du är nytillkommen läsare på denna blogg så vill jag först hälsa dig varmt välkommen och sedan rekommendera följande gamla inlägg som är lite mer representativa för hur jag brukar skriva på bloggen... (Nä, jag känner ingen press över att Denise R länkar till mig alls...)
T.ex. det här om Lilla E
Eller den här där jag klagar på hur folk på Friskis klär sig.
Eller varför inte när jag berättar hur töntig jag är på jympan.
Eller om hur man borde veta bättre...
Eller helt enkelt hur man kan uppleva livet innan och efter man får barn.

Nu tror jag att jag har slösat bort lagom med tid. Back to the books!

Ombyggnad pågår

Hmmm. Hela kvällen har det hållits på och donats med denna blogg. Nu kan jag inte hitta vilka färger jag ska ha, blir aldrig nöjd! Ger upp för idag och fortsätter glatt imorgon. Om jag får en chans att smita från mitt pluggande... Sov gott alla bloglovers!

Han är inte bara farfar

Min mamma har en karl. (Är osäker på korrekt term när det gäller 50+ som har ett förhållande men ej bor ihop, därför väljer jag ordet karl). Han är bonde till yrket och blev farfar för några dagar sedan och när Stora E fick höra det så begrundade hon det hela och sa:

Hur kan han vara farfar, han var ju bonde förut!

Råd till nyblivna mödrar

Eftersom det finns så få råd i ämnet så tänkte jag att jag skulle bidra lite...

Om du ska iväg någonstans, inse att du kommer att komma försent. Hur mycket du än förbereder eller fixar, hur bra organisatoriska kunskaper du än besitter - du kommer att komma försent. Så vilket är mitt råd? Genom att anse dig besegrad redan innan kampen så kommer du att vara en mycket lugnare person. Qué sera sera liksom. (Reservation för stavning).

Om en halvtimme ska jag ha bytt blöja på Lilla E, klätt på oss förbenade ytterkläder, ha med en välpackad skötväska, handla middagsmat, hämta på förskola och åka till en kompis. Jag har gett upp redan från start eftersom jag sitter här och skriver till er istället. Har ingen energi att stressa. Fast nu måste jag nog pallra mig iväg.

Och vad du gör, skaffa ingen blogg eller ett internetberoende... Då kommer du komma ännu mer sent. Läs min istället. ;)

Skrattar hela vägen till banken

Fick igår en liten glimt av amerikanske författaren Richard Ford som intervjuades i tv och fick frågan hur han kände inför det faktum att en av hans böcker skulle bli tv-serie. Han menade att han var jätteglad för han fick feta checkar på kontot och det var inte mer med det. Hollywood hade lovat att de skulle vara boken trogen men då hade han sagt:
Don’t be faithful to my book, you bought it, do whatever you want with it… (Med reservation för felcitering, kommer kanske inte ihåg exakt rätt ord).
Så skön inställning! Så ska jag också vara när jag är en eftertraktad författare och filmbolagen står i kö. Heh.

Varför jag ÄLSKAR

Denise Rudberg....
Har hela dagen undrat varför min blogg var så populär idag, besöksstatistiken bara tickade och tickade... Surfade sedan in på Denises blogg som jag ofta gör, och fick min förklaring.
Puss till Denise som sliter som ett djur! Det låter verkligen glamoröst det där att vara författare... Om du inte har tid så kan jag rycka in och spökskriva lite. He he.

Nu väntar megadisken efter kvällens middag och sedan hoppas jag att få se på tv ostört (hör ni det barn?) mellan 20-22. (Men in Trees och Grey's Anatomy).

Dagens

Lägsta: Imorse när jag vaknade med feber och väl utvecklad förkylning och insåg att jag idag ska både lämna och hämta på förskolan, samt vara själv hela kvällen för maken jobbar från tidig morgon till sen kväll. (I normala fall lämnar han och så hämtar jag).

Omtanke: A som messade och undrade om jag behövde något nu när vi inte fick ses på lunch. Tack.

Gos: När Lilla E var nyvaken och ville sitta i famnen och överösa mamma P med massor av pussar.

Lunch: Äggröra med skinka utan tillsatser (har äntligen hittat en utan E621, inte det lättaste) samt 400 gram grönsaker. Lilla E fick gårdagens pastalåda som hon trycker i sig med hela ansiktet.

Spänning: När ett av äggröreäggen började rulla på diskbänken mot golvet men jag hann fånga upp det! Livet var väldigt spännande där, för en tja, åttondelssekund eller något.

Pärs: Alldeles strax när jag ska handla och hämta fyraåring på förskolan. Man vet aldrig vilket humör unga fröken är på. Vi brukar inte direkt vara synkade i våra humör och hur vi mår...

Middag: ??? Finns det någon liten energi kvar till att laga middag? Lutar åt gröt åt tjejerna och kanske en whiskey åt mig? Not. Läs mitt personlighetstest nedan så inser du att det där inte ens var i närheten av att vara sant.

Pik?

Idag fick jag den här länken mailad till mig. Undrar om det var en pik?

Gjorde ett test på Facebook eftersom jag inte har något annat att pyssla med (se mina mål till höger):

I scored 38 on Dr. Phil's personality test
Others see you as sensible, cautious, careful and practical. They see you as clever, gifted, or talented, but modest. Not a person who makes friends too quickly or easily, but someone who's extremely loyal to friends you do make and who expect the same loyalty in return. Those who really get to know you realize it takes a lot to shake your trust in your friends, but equally that it takes you a long time to get over it if that trust is ever broken.

Jag kan ju inte hålla med om vad testet säger att ANDRA tycker om mig men jag tycker jag känner igen mig i beskrivningen, särskilt klok, försiktig och praktisk. Men jag tycker nog att jag blir vän med folk rätt fort. Dock håller jag helt med om lojaliteten - jag är rejält lojal och kräver rätt mycket tillbaka. Det är jobbigt för jag blir ofta besviken... Och det sista stämmer verkligen!

Kommentarer

Jag har märkt att det är problem med kommentarerna. När jag ska skriva en kommentar själv så måste jag logga in, varje gång....? Hörde av några vänner att de inte kunde kommentera. Ni som läser som har google-konton, har ni råkat ut för samma sak? Är det ngt jag kan justera i ngn inställning eller vad kan det vara?

Charlotte Perelli bakar

Alltså. Charlotte Perelli är det synd om. Imorse satt jag i bilen 7.20, på väg till sjukgymnasten. Då var Charlotte redan i studion på Mix Megapol med Adam&Gry och intervjuades. Fint så. Men vad tror ni den stackars människan hade gjort? Jo, hon hade tagit med sig hembakta brownies. Varma. Okej, hon kan ha fuskat, hon kan ha bakat (el. köpt) dem igår och värmt dem men vilken normal människa, dessutom småbarnsmamma, ställer sig och bjuder på hembakt 7.20 på morgonen? Dessutom när HON är gäst, det var inte så att de var på besök hos henne direkt...

Jag tycker att det är galet och jag tycker att det är oerhört synd om henne, vad är det hos henne som gör att hon känner att hon måste göra så? Och vad är det hos mig som gör att jag reagerar så?

Godmorgon!

Vill bjuda er på hemgjord müsli och nypressad apelsinjuice.

Vill samtidigt hylla alla småbarnsföräldrar. Jag förstår faktiskt inte hur vi orkar!
Natt efter natt utan sömn. Dag efter dag med en logistik och ett pussel som kräver sina villiga medarbetare. Trotsiga barn. Kräksjukor. Förkylningar. You know the drill.

Tänker på oss och skickar kramar! (Nu kan ni nog lätt räkna ut hur natten i vårt lilla hus var....)

PS. Jag vet hur vi orkar. De är ju så söta och goa. Särskilt när de klättrar på en så man inte kan skriva minsta lilla inlägg...

Projektledning

Var inne på "Familjens projektledare säger upp sigs blogg" och såg att hon hade refererat till min blogg och det här inlägget. Skoj. Dock hade hon glömt att länka. Darn! :)

Är du meningsfull, lilla vän?

För mig är det ett måste att känna att jag gör något meningsfullt på jobbet men vad som är meningsfullt för mig är kanske inte meningsfullt för dig. Det här är något som jag funderar mycket på just nu.

Häromdagen var jag i stan och uträttade lite ärenden. Gick bl.a. in på Åhléns City och det var tidig vardagsförmiddag. Jag slogs av sysslolösheten. Vid alla olika sminkmärken stod en välsminkad, oklanderligt klädd (oftast) kvinna och bara stod. Någon plockade med några kartonger i sin disk, men de flesta bara stod. De stod där och skulle säkert så göra sina åtta timmar på jobbet. Någon fick säkert stå längre eftersom någon kollega var sjuk eller vabbade. Just i det ögonblicket kändes det som ett sådant resursslöseri. Här står fullt med folk som är kompetenta människor, och bara står. Känns det meningsfullt att vara på jobbet då? Självklart kommer det under dagen in diverse kunder och så vidare men så värst stressigt kan det väl inte vara efter jul och alla hjärtans dag…?

I närheten av min skrivarkurs finns en väsk/plånboks/handskaffär. (Vad heter sådana?) Varje gång jag går förbi sitter kvinnan i affären på en pall. Och bara sitter. Jag har aldrig sett någon kund komma vare sig in, eller ut. Inte heller har jag sett någon annan än kvinnan därinne. Hur går affären runt? När är kunderna där? Hur känns det för henne att sitta på den där pallen hela dagen? Jag får bilden av att hon hela dagen har gått runt och småstädat lite, flyttat en plånbok en liten bit, lagt några handskar lite annorlunda, och sedan sitter hon bara där och väntar på att klockan ska slå stängning. Så hon får gå hem och börja leva.

I helgen var vi som sagt i Dalarna, i en mindre ort men med ”liv”. BRUKAR jag tycka. I fredags såg vi anslag i skidbacken och i lilla affären om After Ski på hotellet. Musik, bra priser och film för barnen utlovades. Vi käkade middag hemma och tog sedan promenaden upp till hotellet. Som var helt tomt. Mitt hjärta gråter och gör ont. De hade bjudit till, försökt göra något trevligt och ingen kommer. Kan inte folk som bor i byn gå och ta en öl en fredagskväll? När man bor lite avsides är det väl trevligt att kunna utnyttja närheten för en gångs skull? Nej, då sitter de hellre hemma och glor på Let’s Dance eller något annat jättetrevligt program. Säkert kom ingen på lördagen heller, då var det ju Melodiverstiskval.

Vi bänkade oss dock framför den härliga brasan och lät oss glatt serveras, de två servitriserna var så nöjda att få besökare. ”Ja, det är ju inte så mycket turister än” sa den ena urskuldrande. De hade höga förväntningar inför nästa vecka då det ju är sportlov för Stockholm. Jag hoppas att det ger klirr i deras kassa. Läste för övrigt att stockholmare spenderar mer i afterskibaren än göteborgare. Jag drack en god cider, maken tog en starköl. Döttrarna fick juice och de gav till och med Lilla E juicen i hennes nappflaska. (Stora E hade vid denna ålder ej ens fått smaka juice, se hur man slappnar av med nummer två)… Jag bad om lite nötter och de kom in med tre stora skålar snacks och en skål geléhallon till Stora E. De bar ut en leklåda till barnen och tyckte att barnen var så fina och duktiga. Vi hade full uppassning. När vi skulle gå köpte jag även en badolja och hela notan slutade på, håll i er nu! 158 kronor…. För juicen tog de 10 kronor och för snacksen – ingenting. Jag tycker att de förtjänar fler besökare! Det är ju det där med att få känna sig meningsfull.

Hemma igen

Vi har varit i Dalarna i några dagar, i svärföräldrarnas hus där. Skönt men det är mycket meck för lite ledigt. Den packning som en barnfamilj kräver, den är inte att leka med. Stora E gjorde slalompremiär och var riktigt duktig! Hon har här ovan illustrerat sin premiär som cool skidtjej.

Orkar inte skriva så mkt just nu, ville bara tipsa om en site jag har hittat: Ekovaruhuset. Verkar finnas mycket gott och nyttigt.

Nu ska jag slänga mig på soffan och kurera min onda hals. Maken säger att jag ska dricka en whiskey men det är ju sååå äckligt. Dricker té och hoppas på det bästa.

Tantratips...

Jag är tidningsknarkare och hoppar alltid på prova-på prenumerationer och av någon anledning fortsätter Må Bra att komma hem till mig. Har bara betalat för tre nummer… Tycker att tidningen är lite tanttöntig sådär… I senaste numret har de ett reportage om Tantra- sex…. Jag asgarvar när jag läser:

”På morgonen – kyss varandra långsamt. Hoppa över duschen och ta ett bad tillsammans istället. Sitt mittemot varandra och kyss varandra lätt och långsamt.”

Eh, det låter ju trevligt och så men ärligt talat. På morgonen? När alla är stressade och trötta och ska iväg? Och förmodligen hellre sover en liten extra timme istället för att ställa klockan på 5 för att ha en timme till 6… (Gammal, jag vet…) Med två barn som skriker mammamamama, papapapapa, jag är bajsnödig och vill in i badrummet….? Inte min grej…

”Under dagen – förbered ett kärleksrum. Rensa bort sådant som stör och distraherar. Häng en duk över tv:n. Tänd ljus och kanske rökelse, sätt på stämningsfull musik”.

Kära Må Bra. Jag är glad om jag lyckas få in alla leksaker i leklådorna till kvällen. Jag kan knappt få ett rent matbord till middagen, hur ska jag lyckas få till ett så kallat kärleksrum?

"På kvällen – sitt eller ligg nakna mittemot varandra, håll varandra i händerna och se på varandra samtidigt som ni andas in varandras utandningsluft och bla bla bla. Förspelet ska vara minst i en halvtimme.”

Vet inte hur det är för er andra men om man vill komma till gäller det väl att skynda sig på innan någon av de yngre medlemmarna i familjen vaknar och hojtar. Tantra i timtals känns inte som småbarnsföräldrarnas grej... Det är väl inte för inte som termen Bolibompasex är välkänd i vissa kretsar....

”För att hålla ett förhållande levande måste man ge den andra frihet. Därför är det bra att sova i separata sovrum.” (Citatet lite förkortat).

Perfekt! Den här punkten uppfyller vi lätt! Jag och maken sover nästan alltid i varsitt sovrum. Med varsitt barn…

Ledsen

Alldeles nyss somnade min mormor in.
Igår fyllde hon 83 år.
Det känns så underligt hur någon bara försvinner,
någon som alltid har funnits.

Vila i frid mormor och tack för allt.

Foto från www.fotoakuten.se

Suck

Hade sådan inspiration att skriva efter kursen igår och ville verkligen skriva något idag. Nu är Stora E "sjuk" och ville absolut vara hemma. Får inte ett s--t gjort. Suck.

Rapport från kvällens skrivarkurs

Egentligen alldeles för trött för att skriva, är dock lite för uppe i varv för att sova. Händer för mycket i livet just nu.

Kanske minns ni texten om Lilla E? Jag lämnade in den på skrivarkursen förra gången, uppgiften var "skriv en varm text". Idag fick jag feedback men tyvärr var hon som skulle "opponera" på mig borta så det blev en allmän runda och så fick jag lärarens feedback.

Fick veta att jag hade en jättebra början, jag "slöt dealen med läsaren" på en gång. Med det menade läraren att jag visar vad det är för en sorts text, både genom att sätta scen och person, men även stil. De tyckte att texten var varm (tur, det var ju uppgiften) och kärleksfull. Några sa att texten var humoristisk men endast de som var mammor kunde se irritationen lysa igenom. Sedan tyckte de att jag gav too much info när jag skrev att hon kom ut med hjälp av mina vrål. De kände det som att texten var så fin och så blev det förlossning mitt i allt. Så hade jag inte sett på det, mycket intressant vinkel.

Sedan tyckte både läraren och några deltagare att den allra sista meningen "Till att älska dem båda så innerligt" var too much, som de uttryckte det. Jag kan nog hålla med men gillar meningen ändå.

Fick även veta att jag var bra på att måla scener och bilder och det är tydligen bra. Kändes som mycket bra feedback, fick både bekräftelse på att en hel del var bra men även saker att tänka på.

Till nästa gång har jag lämnat in de fem första sidorna i min bok. Fast det vet ju inte de andra, det tänker jag inte säga. Tycker det är bra att få se om det är något att ha. Lite irriterande dock, en av tjejerna i gruppen hade skrivit en text till idag, som liknade den jag skrivit. Inte sååå konstigt, det är ett ganska universellt (universalt??? vad f-n heter det?) tema. Men ändå. De kanske tror att jag härmar henne....?

Jag överlevde!

Datorn ominstallerad och nu kör jag tydligen Vista. Vet inte om vi är kompisar än. Går långsamt. Ärenden på stan kallar, och ikväll är det favoritkväll - SKRIVARKURS!

Beroende, jag?

Maken ska ominstallera min dator ikväll. Jag döööör. Bara tanken på att vara avstängd från cyber space gör mig nervös och retlig. Tur att jag ska iväg och jympa, kanske kan jag få utlopp för min ångest där...

Att välja namn…

Alltså. Folk snackar om att det är svårt att hitta rätt namn till sina barn. De skulle bara testa att namnge en hel skock med folk, samtidigt.

Jag har trasslat in mig lite i min roman. Det är en hel del karaktärer som behöver namn. Jag surfar in på svenskanamn.se och försöker hitta lämpliga namn. Eftersom personerna ska vara i ungefär min ålder fungerar ju inte namntoppen för 2007 direkt. Jag surfar lite på måfå, söker på 60+70-tal. Upp kommer massor med förslag på namn. Bara det att till de flesta namnen har jag konnotationer… Inte alltid bra konnotationer. Dessutom kan jag inte med att ta ett namn som någon jag känner bär. Då stryks en hel del av 70-tals namnen kan jag säga…

Det är ju inte bara att ta något namn, det måste ju passa in med karaktären, precis som med bebisar. Om jag hittar ett namn som passar så kan jag ge mig sjutton på att det någonstans i min bekantskapskrets finns någon som heter så. En gammal klasskompis eller någon kompis kompis. Värst av allt, någon kompis jobbiga kompis. Har ju inte direkt lust att ”hedra” någon jobbig människa med ett namn på en fin karaktär. Kanske ska jag uppfinna en massa dåliga karaktärer som kan få namn som folk jag inte gillar har. Men det vet jag inte om jag vill bjussa på. Sedan när jag är känd och ligger på topplistor så ska de inte kunna säga att de är med i min bok…. God, jag har storhetsvansinne!

För att ytterligare komplicera saken så dränks jag i namn på mitt jobb. Det finns alldeles för många namn som jag inte vill föra vidare…

Så, vad göra? Skita i om det finns folk som heter samma? Hitta på alldeles egna, underliga namn? Fortsätta surfa och krysta ut fula namn som ingen har? Skriva en roman med endast en, max två karaktärer? Kalla alla ”han” eller ”hon”? Göra som Martina Haag och utlysa tävlingar i bloggen? Tyvärr kan jag ju inte locka med samma slags priser som hon...

Vad tycker ni?

En fin dag, trots allt.

Bild från http://www.skane.se

Ibland är livet bara fint.

Som när jag står och lagar mat och båda flickorna sitter vid köksbordet och ritar. Stora E ritar gubbar och skriver bokstäver och Lilla E ritar med full fart på både papper och bord. Vi småpratar och jag lagar maten. Sedan vill Stora E hjälpa till med maten och för en gångs skull är det lugnt, trevligt och inte kladdigt.

Livet är också fint när vi vaknar tidigt och Stora E underhåller med sin skönsång. Hela sångboken gås igenom och det sjungs allt från lucialåtar till sommaren är skön… Lilla E tvingas också vakna men stormälskar storasysters underhållning. Att hon inte ens en timme senare är tvärtrött, det är en helt annan historia.

Imorse var livet extra fint. Vi vaknade och visste att vi hade en tung dag framför oss. Vi skulle begrava en kär släkting. Stora E vaknade och deklarerade att hon skulle rita blommor till R. (R som skulle begravas). Hon ritade ”bruna smörblommor” och skrev både sitt och Rs namn på teckningen. Vid avskedet i kapellet ställde vi teckningen vid kistan och det blev jättefint.

Det ömma modershjärtat räddade dock undan teckningen, den fick inte följa med till sista vilan.

There is no such thing as a free lunch…

Jag ger Lilla E frukost och läser i lugn och ro lite DN. Jag tycker att jag håller ett vakande litet öga på henne men efter en lång stund lugn och ro med både DN och bloggläsning så inser jag… Hon har geggat in all yoghurt (mild naturell som tur är) i båda händerna, i håret, på hennes bord som sitter fast i stolen (Ikea ni vet) och på kläderna. Det blir storsanering och jag inser att ska man ha en lugn stund så får man alltid betala på något sätt efteråt.

Samma sak när maken och jag åkte på weekend till Madrid. Vi hade en härlig helg och visste att tjejerna hade det bra hos farmor och farfar. Lite dåligt samvete hade jag för att lilla E var lite för liten och inte gillade flaska lika mycket som hon gillade mig. Men allt gick bra. Tills vi kom hem. Då skulle vi straffas. Stora E skrek: Ni får inte vara mina mamma och pappa! Och skulle flytta hem till sin bästis. Lilla E klängde sig fast i mitt bröst och stannade där minst en vecka.

Eller som när jag försöker få en liten stund till att blogga. Då händer det ibland att jag mutar Lilla E med en vällingflaska (och om Stora E är hemma så får hon se en dvd). En väldigt kort stund efter det att vällingen är urdrucken så är Lilla Es blöja smockfull med illaluktande sörja. Det känns nästan inte värt det. Jag tillhör den lilla skaror mammor som faktiskt har problem med bajsblöjor. Har aldrig förstått det där "men ens egna barn gör inget". Bajs är väl för fan bajs, oavsett vem som har tryckt ut det?

Och tar jag ens en pytteliten bullbit så går jag direkt upp ett kilo. You better start paying – in sweat!

På tal om det där med att gå upp och att svettas… Nu har ju jag planerat och lagat väldigt nyttig mat i flera veckor, tränat som en tok och vågen visar inte direkt det jag ville. Går i alla fall inte upp men det står rätt still... Men maken däremot, han har minsann gått ner fyra kilo. Utan att ens anstränga sig! Blir så trött. Life's a bitch and then you die.

Besviken

Här har jag längtat otåligt i en vecka på att min tv-kväll ska återuppstå.
Jag brukade i höstas titta på Men in Trees och sedan Grey's Anatomy på onsdagar, en helig kväll. Nu tittar jag på Men in Trees och det är verkligen inte bra. Sitter och surfar och bloggar och allt möjligt under tiden. Kanske är det jag som är rastlös idag eller så är det verkligen dåligt...

Var på Friskis på ett kanonpass, det är så intensivt att jag inte fixar att sjunga med, lite knäckande. Stalkern var där, vid flera tillfällen stod vi jättenära varandra. Kanske har vi någon magisk energi mellan oss...? Hon var helt klädd i svart, kanske läser hon min blogg?

Happy birthday to you!

VAD ÄR DET FÖR EN DAG? ÄR DET EN VANLIG DAG?
NEJ DET ÄR INGEN VANLIG DAG, DET ÄR LILLSYRRANS FÖDELSEDAG,
HURRA HURRA HURRA!!!

Min älskade syster fyller 30 år idag! Istället för vanlig uppvaktning får hon slåss mot snön som faller i NYC och mot paparazzi...

Om jag hade kunnat bjuda på tårta idag så hade det blivit den här P, tror du gillar stilen.

Att shoppa lite roligare

Såhär kan man ju också skriva en shoppinglista.... Det är helt groteskt roligt! Om du går in på länken måste du klicka på bilden i blogginlägget för att få upp den stort, annars missar du allt.

Tänk om jag kunde vara så rolig när jag skriver mina listor. Jag är helt enkelt alldeles för välplanerad, organiserad och tråkig. När jag handlar så skriver jag listan enligt kategori och dessutom i vilken ordning i affären kategorin kommer. I vår hemma-Ica blir det såhär:

Frukt och grönt
Mejeri
Övrigt (där ryms de flesta torrvaror, på fackspråk kallat kolonial)
Bröd
Fryst
Ägg + chark (fast jag handlar nästan aldrig sådant på ICA längre, gynnar den lokala lilla kötthandlaren istället).
Övrigt (där det också ryms kolonial, fast mer som toapapper, tvättmedel osv).

Nu hoppas jag att ni har noterat detta ordentligt!

Premiär på ÖF

Bilden lånad från http://www.svenskakyrkan.se/

Idag var det premiär för Lilla E på öppna förskolan. Jag är lika förundrad idag som för tre år sedan, då jag var där sist.

T.ex. över sångstunden. Alla vuxna sjunger glatt och gör rörelser till samma gamla låtar. Jag tittar mig omkring och undrar om det är någon annan som känner sig bara liiiite, liiiite löjlig?

Funderar också över ÖF-fröknarna som är lika entusiastiska som de var för tre år sedan, över samma sånger och samma rörelser. De har till och med samma avslutningslåt, Pippi Långstrump, som de hade då. Har de haft någon annan under tiden eller kör de på med samma koncept?

Jag undrar också hur man orkar jobba på det här sättet, dag ut och dag in? Själv skulle jag inte fixa det, jag är lite imponerad över hur de ser glädjen i jobbet trots bristen på variation. Skön arbetsdag dock, de slutar ju redan 11.30... I could do that.

Lilla E stormtrivs, hoppar, klappar och skrattar högt under sångstunden och efteråt springer hon omkring och testar alla leksaker och "pratar" med alla barn och vuxna. Så härligt att se!
Om hon bara visste att jag har hållit henne ifrån den här guldgruvan såhär länge...

TV2 kl 22.25 ikväll

Ur tv-tablån:
Beckman, Ohlson & Can
Kultursamtal. Vad är en dålig mor?
Från madonnor till lattemammor och supermamas.
Samtal om dagens myter om moderskapet.
Gäster: Ebba Witt-Brattström, Maria Sveland (Bitterfittans författare),
Carina Nunstedt, Elise Claeson.

Ska se om jag orkar hålla mig uppe tills dess, annars är det repris 13 feb. Men jag undrar lite över titeln. Varför måste man diskutera vad en dålig mor är? Varför lägga fokus på det negativa? Jag får väl titta och se anledningen.

Var på Friskis ikväll men har superont i ena stortån, kunde inte göra vissa rörelser. Ska till sjukgymnasten imorgon som tur är. MEN! Stalkern var där, på ett pass som jag aldrig tidigare har gått på. Kanske är hon bara helt träningsfanatisk? Kunde inte sjunga med ett dugg för det var bara okända låtar. Rätt skönt att slippa faktiskt.

Isn't it ironic...

Det är så typiskt.

Vi hyr en film ungefär en gång per halvår. Igår var en av de kvällarna. Jag är i affären och väljer film och bestämmer mig även för att festa loss med lite godis till. I affären möter jag dagispappan som äger ett gym. Jag som inte har köpt godis på flera månader skäms när jag står där med godispåsarna och filmen. Mest för att jag har degmagen kvar, tänker att han tänker att ”det där behöver inte du, tjockis”. Vilket han förstås inte gör. Eller så gör han det och vad ska jag egentligen bry mig om det? Det säger ju i så fall mer om honom än om mig. Eller… ja, ni fattar!

Läggningen av barnen går smidigt och hela kvällen ligger de och sussar sött, vi behöver inte pausa en enda gång. Förrän filmen går sönder. Helt plötsligt vägrar den gå vidare och tekniske maken testar alla möjliga manicker och sätt. Vi konstaterar att filmen är trasig. Han hoppar in i bilen, tillbaka till affären för ett byte. Tjejen i kassan säger ”har ni putsat den?”…..

I alla fall, vi ser klart filmen. (På smällen, vi skrattar på helt olika ställen). Till slut är det vår tur att få gå och sova. Det har blivit lite senare än vi har tänkt oss pga dvdhaveriet men vi är ändå på rätt sida 23.

Och som sagt har barnen hela kvällen sussat sött i sina sängar. De har snusat och legat lugnt och fint. I samma ögonblick som vi lägger oss till rätta på våra kuddar för att också få sussa sött, då vaknar en av dem. Sedan nästa. Och så håller det på sådär i någon timme. Till slut blir det lugnt och vi somnar. Sussar sött. Allt är lugnt och stilla. Tills en av dem vaknar och behöver kissa. Hon somnar om. Vaknar sedan av att hon hostar. Det tar lite längre tid men otroligt nog somnar hon om även då. Natten känns som en enda lång vakenhet. När vi till slut sover gott så är det morgon och Stora E kommer in. När jag vresigt säger till henne att sluta leka med vad det nu är som låter så irriterande så blir hon arg och klampar med bestämda steg in i hennes och syrrans sovrum. Hennes mission är helt klart att väcka lillasyster. Hon lyckas.

Sedan har systrarna en konversation:
Lilla E: BA
Stora E: Vill du ha banan?
Lilla E: BA
Stora E: Pappa, E vill ha banan! Hon sa det. Jag kan hämta.

Där någonstans börjar dagen.

Bilderboksbloggen

Bilderboksbloggen tipsar om bilderböcker, och vänder sig till förskolepersonal, föräldrar och andra intresserade. Bilderboksbloggen drivs av barnbibliotekarier på biblioteken i Enskede, Bagarmossen, Björkhagen och Skarpnäck.

När jag läser Bullerbybarnen

Stora E har börjat gilla "kapitelböcker" och igår kväll ville hon att jag skulle läsa Bullerbybarnen (behöver man ens skriva av Astrid Lindgren?)

Jag läser och det handlar om Lisa och hennes bröder. Citat:

"Det ska Lasse bli, säger han. En snurrerunt-trillebult-ingenjör. Jag vet inte vad det är för något, men Lasse säjer att det är något fint och att man måste kunna sätta upp pappskivor omkring lysknappar om man ska bli det. Bosse ska bli indianhövding. Åtminstone har han alltid sagt det förut. .... Jag vet inte riktigt vad jag ska bli. Kanske en mamma. För jag tycker om små, små barn."

Fan! Inte ens bästa Astrid lyckas! Hon som ändå har gett oss de starka tjejerna Ronja, Madicken, Pippi och Lotta på Bråkmakargatan. Ändå faller hon i genusfällan. Okej, hon skrev ju när genus inte var lika "i ropet" som nu men ändå... Jag läste aldrig det Astrid hade skrivit igår, jag läste:

"Jag vet inte riktigt vad jag ska bli. Kanske doktor. Eller advokat".

Måste bara påminna maken om att läsa samma när det är hans tur...

Bitterfittan

...är utläst!

Hallandsposten skrev om den när den kom ut:
"Det borde vara lag på att alla blivande föräldrar läste den här boken"
Jag håller med. Så mycket tänkvärt, så mycket att uppröras över. Så mycket jag (tyvärr)känner igen.

Den viktigaste frågan som Maria Sveland ställer via sitt berättarjag Sara är:

"Varför är det så svårt att äga sitt liv?"

Tankar om dagen

Idag har jag varit och tränat på Friskis igen.
Knästrumpan var där. Oversized t-shirts var där.
Min stalkare var där. Har nog aldrig berättat om henne.
Jag känner mig stalkad av en tjej som alltid tittar på mig och idag stod hon nästan PÅ mig och tränade. Kanske för att passet var nästan fullt men jag tror att det var för att hon stalkar mig.

Jag var trött och tappade bort mig lite hela tiden.
Såg en annan som också sjöng med. Vi är inte så många faktiskt. Jag sjöng inte med så mycket idag, tycker det ser töntigt ut om man tappar bort sig samtidigt som man sjunger. Det blir lite IQ (kan inte tugga tuggummi och gå på en gång, Magnus Uggla) över det hela då.

Vid ett tillfälle var en av långsidorna fylld med bara svartklädda motionärer. Det var såååå snyggt! Esteten i mig ville genast tvinga Friskis att ha färgteman och nobba folk som har fel färg på kläderna. (Måste vara en kvarleva från när jag hängde på Bröllopstorget och var en bridezilla). Men det var så snyggt.

För övrigt får jag en massa mail från en till mig väldigt kär person som befinner sig på det här stället. Ett av mailen avslutades med "nu kliver jag ut på Manhattan".

Tjena. Själv kliver jag ut i det riskladdiga köket, den grusiga hallen och det av tvätt översvämmade badrummet. Fast här finns något som Manhattan inte har. Världens finaste tjejer som just nu ligger och sover efter att ha väckt varandra ungefär tre gånger var...