Författarmöte

Idag var författaren Björn Hellberg på en ICA Maxi som vi råkade befinna oss på för att handla lite. Det stod stora skyltar vid entrén och jag tänkte att jag måste gå och nosa lite där. Så handlade vi och helt plötsligt hade vi gått förbi, de hade placerat honom lite tokigt så han knappt syntes och så var det INGEN som stod hos honom.

Mitt hjärta gjorde ont. Där har han offrat en härlig söndag för att sitta på en sketen ICA Maxi och ingen ville få en bok signerad. Jag hade redan gått förbi när jag insåg att jag hade gått förbi (hoppas ni förstår hur jag menar att den där meningen ska tydas) och jag gick och tyckte synd om. Han hade ju välstruken skjorta och fick bara sitta där. Han har jobbat hårt med sina böcker och ingen visade uppskattning. Och sådär gick jag på. Till slut fick maken nog och sa åt mig att gå dit och köpa en bok. Vilket jag gjorde.

Till min glädje stod några runt omkring bordet och pratade och fick böcker signerade. När det blev min tur fick jag mig en trevlig pratstund jag också och fick av någon pladdrig orsak även ur mig att jag minsann också ska skriva en bok. Någon gång, när jag kommer till skott och inte bara bloggar om hur jag ska bli författare.... Han tyckte det var så trevligt och hoppades verkligen att han pratade med en framtida kollega. Hur söt får man bli!? Han gav goda råd och sa som alla andra författare; man ska inte vänta på inspiration. Bara skriv!

Så fick jag en bok signerad. Efter mig kom det fler. Jag är nöjd.

Men när jag blir författare åker jag nog inte till ICA Maxi på signeringsrunda. Kanske ingen signeringsrunda alls, vad hemskt att sitta på display och ingen kommer...