Våra barn älskar julpynt. De verkligen älskar, älskar, älskar. De delar inte min "Less is more" filosofi.
Igår när vi åkte hem från dagis och skolan åkte vi förbi ett hus i grannskapet som är helt GALET pyntat. Helt galet. Jag är övertygad om att det bor en amerikan där. Det finns vissa ledtrådar som tyder på det. Eller är det LEDtrådar?
Hur som helst. Barnen tyckte då att det var ORÄTTVIST att de hade så mycket pynt, vi har alldeles för lite. Då hade deras far dagen innan klätt in vår farstutrapp med fejkig ljusslingegirland och jag tyckte att vi hade mycket bling bling på huset, trodde de skulle vara nöjda då.
Jag förklarade då att när man har sådär många lampor runt om sitt hus så slösar man väldigt mycket på naturen, miljön, och man får väldigt dyra elräkningar och måste betala mycket pengar.
Idag åkte jag hem med Lilla E. Vid galenpynthuset utbrast hon "De slösar på naturen!"
Maken åkte hem med Stora E. Vid galenpynthyset utbrast hon "Det är väldigt fint det där men de slösar väldigt mycket på miljön."
Än så länge lyssnar de alltså på kloka mamma.
Fem nostalgiska träningslåtar
1 timme sedan
3 kommentarer:
Bra jobbat, man får ligga i, men visst är det underbart hur de försöker få rätsida på att ditt 'obegripliga' beteende. Sötsvampar!
//niklas
>LEDtrådar
hahahahaaaaaaaa
:)
Skicka en kommentar