Nya tag

Igår grät jag. Igår var jag arg.
Idag är jag lite mindre arg, men fortfarande ledsen och besviken. Över hur allt är. Hur det kanske blir. Ni fattar.

Idag är maken och barnen hemma hos farmor och farfar och snickrar. Varken farmor eller farfar är där just nu men barnen och maken är där och livar upp det lite. Så länge. Farfar kommer snart, farmor tar nog lite längre tid på sig. Lilla E ska få ett sängbord, ett prinsessigt. Farfar har en snickarboa som heter duga.

Själv är jag lämnad ensam. Efter önskemål. Jag behöver vara ensam. Under tiden har jag (trots mitt vinterhat) tagit mig ut på en promenad. Gick min vanliga runda som jag gillar bättre när det är sommar. (Fast just nu är ju orencounterrisken tokminimerad, det gillar jag). Jag andades i halsduken när det blev för kallt. Jag gick fort och blev svettig. Tog i lite extra i uppförsbackarna.
När jag kom hem testade jag att köra lite Zumba. Jag har beställt en zumbaskiva till vår nya Kinect. Jag blev mer svettig.

Sedan läste jag alla fina kommentarer här i bloggen och tittade lite extra på det Ann skrev. Att jag ska ösa ut och behålla känslorna till romanen. Och det Mamma P skrev. Att det är skönt att skriva av sig.

Så nu så. Jag har tränat. Jag har lugn och ro hemma. Jag har ätit lunch. Jag har tagit fram pappershögen.

M. Jag skriver för din skull - du är så jävla tjatig om när boken blir klar så jag kör väl nu så du har något att läsa när du vaknar.