Sent igår

när gästerna nyss hade gått hem, när disken var borta och jag bara skulle ta en dusch kom jag på det. Jag kom på värsta bästa ungdomsboksidén. Ut ur duschen, fram med anteckningsboken som ligger vid sängen och klotter, klotter, klotter.

Klockan var 23:29 och jag ville bara gå upp och skriva, skriva, skriva.

Men. Efter att ha varit i farten sedan 5:50 var det liksom dags att sova. Idag ska jag till frisören. Undrar om man kan skriva istället för att läsa, när man har slinggrejset i håret?

Nu är det bara en sak... Jag har ju en annan bok att göra klart. Jag har ungefär 10-15 timmars jobb kvar på den, sedan ska den iväg. Snart jullov, då ska den färdigställas.

Men ungdomsboken pockar på, den känns precis som en nyfunnen kärlek - jag vill ringa återbud till alla mina kompisar och bara hänga med min nya kille. Vara en sån tjej.

Men i verkligheten är jag inte en sån tjej. I verkligheten är jag en lojal brud och jag kan inte överge min stackars Caroline. Så heter huvudpersonen i boken och hon måste liksom få closure innan jag kastar mig in i någon ny förälskelse. Jag är dessutom en hårt arbetande, gift, tvåbarnsmor. Jag har att göra. Jag kan inte ringa återbud till jobb, ungar och barnkalas som jag själv är värdinna till. Kan man banta sömnbehovet lite till tro?

Men snart är det jullov. Snart. Snart. Intet är som väntans tider...