Inlägg
Jaha. Det var det. Fyra veckor har maken varit ledig och hur fort flög inte de förbi? Galet fort! Vi tycker inte att vi har hunnit någonting men vi har i alla fall:
Åkt på Sverigeturné i en vecka.
Haft flera möten angående att bygga hus.
Fixat en massa hemma. (Målat, planterat, sorterat, piffat osv).
Träffat många lediga vänner.
Varit på Åland.
Druckit mycket vin.
Varit och badat.
Jag har dock inte skrivit. Det stör mig. Det ligger och gnager. Och irriterar. Som ett skavsår på stortån.
Jag har heller inte tränat som jag hade tänkt. Det stör mig också.
Vi har inte känt oss så jättelediga heller. Även det stör mig.
Speciellt eftersom jag inte längre kommer att ha 12 veckors ledigt per år. Buhu.
Såg fram emot att ha min sista mammalediga vecka med världens finaste tjejer men nu blir den lite upphackad. Min farmor gick bort för en vecka sedan och begravs på onsdag i Helsingfors, hon kom därifrån. Maken och tjejerna stannar hemma och jag åker med pappa och syrran till begravningen med båten på tisdag-torsdag.
Det blir sällan som man har tänkt sig. Saker händer och folk försvinner.
Fem nyare träningslåtar
3 timmar sedan
.gif)
6 kommentarer:
Hinner man någonsin med alla sina ambitioner på semestern? Känner igen mig själv i din lista, men jag tycker det låter som om du gjort en massa kul ändå och skriva kan du ju göra året runt. Även om det är lite trixigare utan ledighet. Man skriver kanske till och med lite bättre när det inte är en stor sol ute som frestar och drar i kroppen :-)
Beklagar för din farmor.
Försök att inte tänka på allt du INTE gjort och tänk istället på alla fina stunder du fått med din familj! Det hjälper inte att tänka på att du BORDE ha gjort si och så... lätt att säga, jag vet, men jag tycker att det hjälper om man lyckas låta bli att sätta för stor press på sig!
KRAM
Tack Olivia.
Och hmmm. Problemet är att det inte känns som att jag har fått många stunder med familjen heller. Vi har mest fixat hemma. Tror jag. Vet itne vart tiden tog vägen...!
Frida, skönt att jag inte är ensam och du har säkert rätt, med vardagens rutiner går det nog lättare. Eller... :)
Så tråkigt med din farmor! Kram!
från Pia som varit en repa till västkusten och sedan varit sjuk varav det inte blivit mkt bloggat på sistone
Jag beklagar också att din farmor gått bort, det är aldrig roligt.
Men jag säger som Olivia, se de bra sakerna med semestern! Tjejerna har säkert njutit, Ålandsresan verkade ju toppen, ni har fått massor gjort vad gäller husplanerna osv osv.
Själv skulle jag kunna göra kilometerlånga listor på vad som inte blir gjort när jag är hemma med Gabriel nu, men man kan ju också se det som att en timme med en sovande bebis på magen är en mystimme investerad i hans trygghetskänsla och att det är därför man får vara föräldraledig. Inte för att städa, eller renovera, eller packa inför semestern (just packa och plocka undan är dagens plan. Nu är klockan halv två och jag har inte gjort nåt på den fronten, men jag har fått i mig lunch i alla fall...).
Tack tjejer. Det känns ok med farmor, hon hade inte så kul liv på slutet. Men konstigt är det, någon som alltid har funnits är borta och hon var den sista av mina far- och morföräldrar. Nu är den äldsta generationen mina föräldrar och det är läskigt.
Pia, hoppas Västkusten var bra och att du mår bättre nu!
Catharina - precis. Det är därför man är föräldraledig. För att gosa. Inte för att göra nytta. Kanske är man föräldraledig för att blogga...? Det tror jag. ;)
Skicka en kommentar