fredag 6 mars 2009

Hallongrottor

Igen har jag gjort det. Fast jag borde veta bättre. Jag har bakat med mina barn. Fast jag vet hur det brukar gå. Det var till och med min idé.


Hallongrottor, gör såhär:

Sätt ugnen på 200°. Rör smör, socker och vaniljsocker poröst. Tillsätt mjölet blandat med bakpulver och kanel. Arbeta ihop till en deg. Rulla ut degen till en längd och dela den i 30 bitar. Rulla dem till kulor och lägg i småbrödsformar. Gör en fördjupning i varje kaka och lägg i en klick sylt. Grädda i mitten av ugnen ca 12 min. Tips Hallonsylten kan bytas ut mot lingonsylt. Recept från Arla.

Eller så gör man såhär:

Femåringen mäter upp socker och "råkkar" hälla över halva golvet. Knaster knaster. Så rör vi smör, socker och vaniljsocker till fina (kanske porösa i ett annat liv) klumpar. Tillsammans. Och så tillsätter vi mjölet medan tvååringen skriker "jag, jag, jag, jag". Tvååringen får egen bunke. Där hälls inget i, bara utanför.


Den lilla fördjupningen man ska göra liknar mer förarbetet inför en asfaltering. Sylten ska portioneras ut och tvååringen gallskriker för hon "vill osså ha sylt". Hon får sylt. När hon inte får påfyllning blir hon suuur. Springer iväg över knastriga golvet med mjöliga kläder och surar.




Grottorna åker in i ugnen och jag överges. Som tur är har jag lite sällskap:



Et voilà. Very stylish. Men very yummish.

5 kommentarer:

Tina sa...

Okej, du har gjort ditt och jag mitt... Var nämeligen på IKEA idag.
Jag och en kompis tog våra 5 åriga grabbar och tänkte bara mysa runt lite. Öööhh, mös...gjorde vi när vi kom hem! :P
Ha en härlig helg med dina hallongrottsbagarinnor!
Kramkram :)

Simona sa...

Åh, mums. Ska oxå baka såna. Själv. Utan barn. Bara jag.

Baka med barn är sjukt överskattat.

Kram
Simona

Perny sa...

För min del brukar det gå ganska bra att baka med barnen men jag har lärt mig den hårda vägen hur man ska göra. Jag kör tv-kocken och förbereder. Innan barnen får komma i närheten har jag mätt upp rätt mängd av allt och hällt i små plastmuggar. Det barnen får vara med på ( i alla fall fyraåringen) är att tömma den lilla plastmuggen ner i den stora bunken, missar nästan aldrig. Lite mycket förarbete men såååå värt det efteråt.

Pernilla sa...

Tina, Ikea är nästan snäppet värre. :)

Simona, bra beslut!

Perny darling! Jag skulle också helst göra sådär, det ligger liksom i min natur att förbereda MEN den där ena dottern jag har är lite på samma linje själv. Jag hinner liksom inte förrän hon är där och lägger sig i. Stora alltså. :)

talludden sa...

Men tänk vad smidigt det blir med smulmonstret i nya huset. Inget mer knaster på golvet!