Dagens utflykt

Idag hade Skrivarakademin Kreativ lördag. Insåg jag lite sent. Läste facebook i sängen imorse och såg att Christina skulle vara där. Hade jag varit lite tidigare ute hade jag definitivt varit med på skrivarverkstad klockan 11 och lite annat smått och gott men oh well. Jag fick med mig min mamma som är på besök från Halmstad och så fick vi oss en litterär timme.

Vi fick först höra Beata Lyth berätta om sina tankar bakom sin bok Att vara Flisan. Den handlar om Flisan som är väldigt lång och hur jobbigt det är för Flisan att vara lång, stor och lite klumpig. Men egentligen handlar den om att känna sig utanför och att man sällan är ensam om den känslan. Den köpte jag till barnen. Det var också intressant att höra Beata berätta om hur boken växte fram, samarbetet mellan henne och illustratören.

Efter Beata var det dags för Carolina Johansson att berätta om sin bok Bråkdelen av en sekund. Den är självbiografisk och handlar om hur hon, frilansjournalisten med ekonomi som specialitet, plötsligt hittade gud. Hon hade tidigare nästan hånat religiösa och hon började undra om hon hade blivit komplett galen. Carolina berättade om startskottet till boken och tog upp frågor som hon hade ställt sig medan hon skrev; Är det här för privat? Ska jag verkligen prata om det här? Hon började skriva ur en sorg, hennes mamma gick bort och jag förstår att hon funderade på de här självutlämnande bitarna. Helt underbart är att Eva Brunne har sett till att Carolinas bok numera tillhör kurslitteratur för blivande präster.

Till sist blev det Christinas tur. Christina berättade medryckande och livligt om hur det gick till när hon bestämde sig för att skriva en bok. "Jag ska skriva en bok." Sedan funderade hon på vad man behöver veta för att skriva en bok. Googlade. Hittade Skrivarakademin. Anmälde sig trots att hon egentligen tyckte att hon nog kunde det där för hur svårt kan det egentligen vara att skriva en bok? Insåg efter en eller två gånger att hmmm.... Man lär sig ju en del bra verktyg på de där kurserna. Trots allt... Efter fjärde (eller var det femte?) kursen kickade hennes lärare ut henne. "Hem och skriv din bok nu". Christina skrev. Kontaktade en förläggare. Förläggaren fick manus, läste och bjöd in till möte. Christina var säker på att kontraktet var nära. Förläggaren sa: Gör om, gör rätt. Låt mig läsa igen. Sedan blev det bok. Som en askungesaga, minst!

Några tips som Christina fick på vägen, av bl.a. Lina Forss:
-Skriv om något som gör ont, som känns och som är jobbigt.
-Det som inte driver historien framåt ska bort.
-Karaktärerna måste beröra.

De här tre författarna har en sak gemensam. De har alla gått kurser på Skrivarakademin. Precis som jag. ;) Träffade faktiskt min lärare och hon var i alla fall artig och låtsades att hon kom ihåg mig.

Och snart ska jag blogga om Christinas braiga bok Jag älskar dig inte. Snart. Jag läste ut den innan London och sedan vabbade jag och sedan var jag sjuk...