Misslyckat vabbpyssel

Det är bara att konstatera. Jag kan inte baka bullar. Jag har alltid velat komma hem till ett hus med nybakta bullar, det är den ultimata trygghetsgrejen för mig. Om någon kommer med nybakta bullar så finns det inte en chans att jag tackar nej. Inte en endaste chans. Och idag fick jag för mig att jag och mina barn skulle vabmysa med nybakta goda kanelbullar.

Tjena. Jodå. Det doftar kanel i hela huset och det är ju trevligt men bullarna är pyttesmå, för de jäste aldrig. De är degiga, för de jäste aldrig. De är hårda, för de jäste aldrig? Jag fattar inte vad som gick fel för 1) Jag är läskunnig. 2) Jag läste receptet noga. 3) Jag följde receptet. 4) Jag är fan inte helt korkad.

Råkade skriva på facebook att jag inte är någon äkta mamma eftersom jag inte kan baka bullar och då fick jag kommentarer om att man inte alls ska ha dåligt samvete om man inte kan baka bullar. Så menade jag inte. Jag menade att för mig är det en mammaegenskap, att kunna baka bullar. Min mamma kan, andras mammor kan, mina vänner som är mammor kan. Men inte jag. Alltså är jag inte en äkta mamma...

Ja. Jag vet. Jag är en bra mamma. Ja. Jag vet. Det ligger inte där. Jag veeeeeeeet.

Vad barnen tyckte?
-Mamma, de här var inte så goda.

Sedan kollade vi på Mamma Mia och somnade i soffan alla tre. Nu ska jag diska och titta på de #"¤% bullarna som ligger där och doftar gott och smakar deg. Hård deg.