Oh what a night…

Det hela började så bra. Jag hade intentionen att gå och sova direkt efter de desperata hemmafruarna. Kom så på att jag behövde uträtta ett litet ärende via det där som kallas internet. Datorn krånglar och donar, det lilla lilla ärendet tar bara 34 frustrerande minuter.

Nåväl. Vid 23 är jag sängredo. Då vaknar ettåringen. Vi fick under kvällen förklaringen till sjusovarbeteendet tidigare under dagen, hon uppvisade 39,4 precis innan läggning. Hon vaknar till, får ny alvedon och en välling. Hon somnar tack och lov om. Jag somnar. Maken jobbar och somnar mycket senare.

Vid 04.15 vaknar jag av att maken och fyraåringen kommer intraskandes. Tydligen ska stora E sova hos oss.

Vid 04.35 har alla somnat om utom jag. Stora E sparkar på mig i sömnen och andas jättehögt. En mamma brukar gilla att hennes barn andas, måste vara något fel på mig. Jag tar min kudde, mitt täcke, mitt nueva och min telefon och vandrar till fyraåringens säng. Sover gott en kvart.

04.50 är fyraåringen kissnödig och tar med sin far på nödvändig utflykt. Den avklaras och vi somnar om.

05.45 kommer fyraåringen in till mig och kryper upp i sängen. ”Mamma sover du här?” Eh, ja, jag fick inte plats så jag lånade din säng. ”Du hade inte frågat om du fick det”. Där får man för att man försöker inpränta lite moral i sina barn. Fick dock okej på min handling, lån av säng godkänt. Jag försöker optimistiskt ”tänkte du sova här hos mig?” ”Nä, jag tänkte att jag var hyyyngrig”. SUCK. Detta är kodord för no more sleep. Jag försöker med standardfrasen ”kan inte du hämta en banan och komma hit sedan?”. Då blir fyraåring suuuur och börjar gråta högljutt. Springer till sin far och gråter ännu högre (bäst att ta i så att ingen missar). Med rädsla för att liten ska vakna så går fadern fort upp med fyraåringen och kokar gröt.

Jag smiter in i min säng igen, nu ska här sovas!

06:10 kommer make in och hämtar några slags kläder. Tappar något ur sin garderob.
Jag vaknar, somnar om.
06:30 hämtas något igen. Jag vaknar, somnar om.
07.00 ringer makens väckarklocka. Jag stänger av och fräser åt maken när han kommer in. (Att han la sig efter mig och gick upp före väljer jag att ignorera… Jag är ju sjuk gud bevars).

Därefter har jag svårt att somna om, barnprogram ljuder på hög volym. Jag sjunker in i dvala men då piper liten till. Hennes dag har börjat. Make tar hand om liten och jag vaknar nästa gång 8:10 då det är avgång till dagis.

Liten och jag har mindre feber idag men vi verkar inte vara på topp. Liten är en skrikfia. Jag skriver det här med en hand eftersom liten bara vill sitta i mammas knä.

Även om stora E är en riktig nattmarodör så är hon ändå den bästa fyraåringen i världen på dagarna. Igår kom hon hem från affären och hade med stor möda valt en tidning till sin sjuka mor. Jag fick ”Allt om vetenskap”. Imorse innan hon gick sa hon: Jag älskar dig. Det gör ju att man blir frisk på stört!