Ny dag

Idag är det lite bättre.

Det går upp och det går ner. Nu har det gått två veckor. Det är lång tid i vakuum och väntan. Två veckor är ingenting, egentligen. Det finns många som har väntat längre. Det finns alltid någon som har det värre. Men det är ändå länge och känns som en hel jävla evighet. En sjukt lång och jobbig evighet.

Idag har jag med hjälp av goda vänner tränat ett lunchpass. Det känns skönt!
Idag ska jag träffa Simona. Det känns mycket bra!