Kompisar på nätet

Jag har ju pratat om det här förut. Hur jag har en massa kompisar på nätet. Och de blir bara fler och fler. De första var ett gäng kräkisar. Vi spydde oss igenom våra första graviditeter. Och diskuterade barnstolar, barnvagnar och smärtstillande. Senare vakennätter, bortresta jobbande män, trilskande ungar osv. En exklusiv mammagrupp, alltid tillgänglig på nätet.

Genom bloggen har jag också fått en massa kompisar. Bl.a. Simona och Susanne som nu ska knöka in sig i mitt hotellrum i Göteborg. Och nej, Simona. Det blir ingen svitfest i mitt familjerum. Nej. Ingen alls.

På Twitter har jag nätverkat och fått roliga inbjudningar.

På Facebook håller jag kontakt med gamla, och nya vänner. Facebook blev också mitt följebrev till förlaget som antog mig.

Med detta i bagaget är det inte konstigt att jag ÄLSKAR mina döttrars nya favoritserie - Kompisar på nätet. Eller som den heter på engelska - a gURLs wURLd ... Tre coola tjejer bor i olika världsdelar men har en mobilkod som tar dem till varandra på ett kick. Det är som en modern tidsresesaga som innebär en hel del kul, men också lite trubbel. (Tidsskillnad, att behöva uppge sin identitet hos polisen när man är i fel land utan pass, att hinna hem till middagen i Singapore och orka äta när man just har ätit braklunch hos vännen i Tyskland). Så bra! Finns på SVT Play. Dubbat på svenska.

När vi vabbade i torsdags gick det här varv på varv. Till slut avbröt jag och körde geografilektion. Ja men är man fröken så är man. Vi kikade på bilder och kartor och diskuterade det här med tidsskillnad och hur det nog är svårt för tjejerna att hitta gemensamma träningstider i Singapore när en ska gå till skolan ungefär när en annan ska gå hem...