Jobb och energi

Häromdagen försökte jag ju förklara att jag tycker att det är för mycket jobb i livet. Det blev mest som ett långt klagoinlägg och flera föreslog att jag skulle gå ner i tid. Jag menar att man inte ska behöva gå ner i tid, jobbet ska inte hålla på sådär länge - inte för någon. Men det gör ju det, man "ska" jobba på ett visst sätt. Jag grunnar mycket på vad jag vill göra och under det senaste året har jag (ofrivilligt pga omständigheterna) börjat på tre jobb och inget har känts klockrent. Jag börjar förstå varför. Jag fick lite hjälp av en artikel i DN idag.

Ett citat:
Vad gör oss orkeslösa?– Att leva osant mot sig själv, eller inte ta sina egna signaler på allvar. Om man egentligen vet vad man vill fast gör något annat tappar man kraften. Man kan också bli orkeslös av att ha otydliga ramar på jobbet, eller om man inte vet sin roll. Då blir hela du som ett frågetecken. När du vet vad du vill, dina mål och avsikter, och har en riktning som går åt det hållet, får du mer energi.

Det är precis såhär jag känner! Jag vet ju vad jag egentligen vill. Det är därför inget annat duger. Jag vill jobba efter mina egna villkor. En del kanske tycker att det låter naivt och lite bortskämt men jag tycker att man faktiskt borde ha rätt att styra själv. It's my life liksom. Jag vill verkligen det och mitt enda problem är att jag inte kommer på vad jag ska göra. Jag vill vara egen men vad ska jag och jag pyssla med hela dagarna? Tills jag har skrivit boken och blir svinrik och kan försörja mig på den. För det kan ju alla författare...

Nä. Det blev inget leende.

Man pluggar i nästan fem år. Sedan pluggar man lite fler poäng, för att man är ambitiös. Man har tankar om vad man vill göra. Man är pedagog tror man. Så visar det sig att man mest fungerar som väktare och tjatare. Och springvikarie. Kul. Verkligen.

Är det fel att vilja ha en stimulerande arbetsplats? Är det mitt fel att jag blir understimulerad och känner mig överkvalificerad?

Nu är det i alla fall lov! Vill helst lägga mig i soffan och dö lite men vi håller på och packar för vi ska till Dalarna. Barnen ska sussa sött i bilen på väg upp. Det har jag bestämt.