Forma books blog award - de nominerade

Buhu buhu. Jag är inte med! Fast det är okej. Jag är ju numera en författarblogg. Enligt O.
Och hur Enligt O inte hamnade på topplistan är faktiskt helt obegripligt. Livet är hårt. Men jag har andra favoriter på listan och har redan röstat. Gå och rösta du med!

Forma books blog award - sista nomineringsdagen

Cassandra, blivande webbkommunikatör, om bokbloggare och sociala medier. Hon tycker att det ska bli spännande att se vem som vinner Forma Books Blog Award i september. Jag med!

Sista dagen att nominera idag! Har du nominerat din favorit? Det har jag. Och nej. Jag har inte nominerat mig själv.

Egentligen

... vill jag sitta och läsa alla kommentarer och bara mysa. Och svara på dem. Allihopa. Och egentligen vill jag berätta hur allt gick till.

Men nu är det såhär - min familj har flytt huset ett par timmar och jag har numera både förläggare, deadline och förskott att leva upp till så jag måste "tyvärr" skriva lite. På riktigt. För såklart köpte förlaget inte manuset som det var, rakt av. Nix. Det behöver jobbas om. Har ni hört den förut?

Under tiden kan ni ju läsa in er lite på förlaget med bästa smaken. Printz Publishing. Som även finns på Facebook. Och när ni har gjort det kan ni ju klicka hem lite böcker. Från ett förlag med bästa smaken. Jag tror jag älskar dig till exempel. Eller En dag. Mina förlagskompisar liksom. Om man föredrar pocket kan man vänta lite med En dag. Kommer snart i det formatet. Snart.

Jag lovar att jag ska berätta mer, en annan dag. Nu är det skriv skriv skriv som gäller.

Vet inte. Det här  borde räknas som ett bokbloggsinlägg. Eller hur?

Jag tror jag älskar dig

Allison Pearsons nya roman Jag tror jag älskar dig (Printz Publishing) handlar om Petra från Wales.

Kan man säga. Den handlar också om hur det är att vara tonåring, hur tonåriga tjejer behandlar varandra och hur svårt det är att balansera på linan mellan lojalitet och populäritet. Den handlar också om att ha en annorlunda mamma. Men mest handlar den om hur Petra från Wales dyrkar David Cassidy. Petra, hennes vänner och några till. Ganska många till.

Själv dyrkade jag Per Gessle. Pussade hans affisch varje kväll och frågade mamma hur gammal han skulle vara när jag skulle vara 13. Jag tyckte att 13 var en lagom ålder att bli ihop med Per Gessle.

Något år senare dyrkade jag Herreys. Jag var nog aldrig kär i någon av dem men nog f-n klippte jag ut varenda bild jag kunde hitta.

Ytterligare några år senare hittade jag så rätt. Ian Haugland i Europe. Trummis. Cool, lite spexig. Otroligt snygg. Speciellt med sin pudelfrisyr. Jag hade en Europe-pärm. Det fanns en bild i OKEJ på Ian och hans flickvän. Jag rev loss henne. Väck bara. Tur att inte internet fanns då. Kan tänka mig att stalking på hög nivå hade skett.

Från Ian blev det ... Christer Sandelin. Ett ganska ologiskt hopp, kan man tycka.

För Petra i Jag tror jag älskar dig var det bara David Cassidy. Del ett av boken handlar om Petra som tonåring, när hon fullkomligt dyrkar honom. Allting kretsar kring honom och det som står i The Essential David Cassidy Magazine. Det var Petras, och hennes vänners, bibel. Jag kände igen mig i väldigt många saker när jag läste del ett. Skrattade till. Generades. Tänkte att jag inte var så unik som jag trodde då. Tänk att halva världen har haft någon de har drömt om, pussat godnatt och fantiserat fram hela liv med. Petra och David. Jag och Ian. Eller jag och Christer.

Hur som helst. Jag växte upp. Hittade tonårskillar i min närhet att stalka istället. Petra i boken växte också upp. Gifte sig. Med en fantastisk man. Som inte uppskattade henne. När Petra är nyskild dör hennes mor och bland moderns saker hittar Petra ett brev som nästan vänder upp och ner på hennes tillvaro. Vill inte avslöja mer om handlingen, det är roligare att läsa själv. Jag fullkomligt älskade del två av boken. Sträckläste. Första delen var inte dålig, det är inte det jag säger, men andra delen hittade verkligen hem hos mig. Det finns något fint i att få följa det som kunde ha blivit och hur allt blev istället. Ett tema jag gillar.

Jag gillar också hur Pearson byter perspektiv. Petra. Bill som skriver i The Essential David Cassidy Magazine. Och hur de sedan sammanflätas. Äldre. Mognare. Bättre (?) människor.

Så. För att sammanfatta. Om du någonsin har varit kär i en ouppnåelig typ, om du har haft tonårstjejer till vänner, om du själv har varit en tonårstjej och om du har haft någon slags komplicerad relation till din mamma - då tror jag att du gillar den här boken. Man behöver inte uppfylla alla kriterier för att kunna njuta av den.

Och sådärja. Nu var jag en bokblogg igen. Nominera din favoritbokblogg innan den 15 maj. Go go go!

El tävlingo

Är avslutad. Nu ska MPG få några dagar på sig (okej, hela påskhelgen faktiskt) att besvara de frågor som har kommit in. I samband med att hon svarar meddelas vinnaren. Jag har redan bestämt mig men ni får hållas på halster lite. Stay tuned ...

Om du inte deltar i tävlingen går det bra att klicka hem boken, den är ute nu.
Nämen ooops. Nu var jag en bokblogg igen.

Inte klia, Adam!

Jag tycker att hela idén är suverän. En barnbok som görs på två språk, i samma bok.

"Inte klia, Adam!" (Vivlio förlag) av Annelie Drewsen och Markku Huovila finns i fyra versioner. Jag har lagt beslag på den svensk-spanska versionen.

Mina barn kan inte spanska. Jo förresten, de har lärt sig det viktigaste; "Glass tack", men i övrigt kan de inget. Nä nu ljög jag. De kan "leche", "agua" och "gracias". Ja ja. Enough skryt nu. De kan några fraser men inte mer. Men de älskar när jag läser på spanska.

Boken är nog tänkt för barn som är tvåspråkiga men den kan även uppskattas av barn som inte är det. I alla fall av barn vars mamma är språklärare. Min sjuåring delade upp hur vi skulle läsa. Hon läste på svenska och jag på spanska. Min fyraåring repeterade och låtsasläste när vi andra var klara.

Det är en fin berättelse om Adam som får vattkoppor (se där, jag fick lära mig ett nytt spanskt ord). Hans pappa tjatar och tjatar om att han inte ska klia. I slutet får pappa vattkoppor och med glimten i ögat blir rollerna ombytta.

Jag och barnen gillar Inte klia, Adam! Den är söt, har humor, hög identifikationsfaktor och vackra bilder. Vi gillar! Se där. Undrar om man inte kan kalla det här för en bokblogg nu?

Forma books blogaward

Forma Books Blog Award - gå in och nominera din bästa bokblogg. Du kan nominera din egen, eller någon annans. 25 000 kronor finns i vinstpotten och prisutdelning sker under Bok- & Biblioteksmässan i september.

Priset är årligen återkommande och ges till den bokblogg som på bästa sätt uppmärksammar litteraturen och skapar ett alldeles eget rum för den bokintresserade att vistas i.

Åh vad jag önskar att jag hade en bokblogg. Den här är alldeles för babbligt för att vara en sådan...