Avklarat avsnitt

Igår kväll när barnen skulle bada så hade Stora E åsikter och tyckte att hon skulle duscha, och Lilla E skulle bada. Vår regel är att båda badar eller båda duschar. Tillsammans. Går snabbare och går åt mindre vatten och el. Hon la upp det snyggt.

-Mamma, jag är snäll mot E och låter henne bada själv.
-Vad ska du göra då?
-Jag ska duscha.

Här gick jag in och var tråkig mamma och gick på om elräkning, vattenåtgång, naturen och miljön. De har pratat mycket om miljön i skolan.

-Men mamma. Vi jobbar inte med miljön längre.

Hon är sex år. Hon älskar skolan. Hon suger åt sig det mesta som serveras som man kan lära sig. Hon har ändå redan börjat stänga av efter olika moment i skolan. Inte konstigt att tonåringarna på högstadiet har ännu mer av det beteendet. Vadå, verb? Det gjorde vi förra veckan, jag fick G på det. Vadå? Ekvationer? Det ska vi inte kunna den här veckan. (Okej, jag ser inte heller poängen med ekvationer).

Att betyda något

Jag var på Friskis ikväll. Där mötte jag en gammal elev, vi satt och pratade lite innan passet. Hon har börjat på gymnasiet, samma som jag gick på. Jag berättade hur jag fick jobbet på hennes högstadieskola, att det var på goda rekommendationer från en som jobbar på hennes nuvarande gymnasium. "Det var tur det, så att man lärde sig något."

Det är så skönt att få höra en sådan kommentar. Att hon säger det gör att jag känner att det jobb jag gör faktiskt har betydelse. Det finns i alla fall en person som tycker att jag har gjort skillnad, och gjort saker bättre än innan. I alla fall för henne.

Sedan började jympan och i havet (det var fullproppat då det var snyggaste och bästa ledarens pass) av folk fanns min konfapräst. Hon visste precis hur hon skulle hantera en tvivlande liten fjortonåring där i slutet av 80-talet. Eller var det i början av 90? Hon visste det så väl att hon senare fick både viga mig och min man, och döpa Stora E. (Sedan gick hon i pension). Hon är en mycket betydelsefull person, hon har varit med mig och min familj under otroligt viktiga händelser.

Så där, en helt vanlig måndagkväll på Friskis & Svettis var vi några viktiga personer i jympahavet. Min elev, jag och min präst. Vi är VIP. Något alla borde få vara någon gång.

Curlar du?

Som skolfröken vill jag be er som är föräldrar om en tjänst. Curla inte!

Autentiska exempel ur min skolvardag:

Elever försvinner till Thailand under två veckor utan att fråga sina undervisande lärare om läxor. När de kommer tillbaka anser de att det de har missat inte är deras sak för de "var ju lediga"...

Elever dyker upp på lektioner utan material. Med material menar jag läroböcker och penna. Jag är med på att alla kan glömma ibland och enkla lösningar är ju t.ex. att fråga om läraren har en extra bok eller en extra penna att låna ut. Speciellt när man har en väldigt serviceminded lärare med pennskrinet fyllt med Ikeapennor.... Man kan också flytta närmare sin bänkkamrat för att dela bok med denna person. Eller be den i klassen med välfyllt pennskrin om att få låna en penna. Men icke. Mest vanligt är att sitta och inte göra ett dyft åt saken.

När så kallat projektarbete pågår och någon är sjuk i gruppen så upphör allt arbete för "hon har ju sakerna i skåpet." Eller så har den som är sjuk inte kunnat göra sin del för "hon var ju sjuk så hur skulle hon kunna veta vad de andra gjorde?" I tider med msn, facebook, mobiler och vanlig hederlig mail.

För att inte tala om när någon ska till tandläkaren/doktorn/kuratorn/syo etc - då har de inte gjort läxan till nästa vecka för de var ju borta just den lektionen som läxan delades ut. Och det gick inte att träffa på läraren i korridoren, arbetsrummet, personalrummet eller via mail på hela veckan.

Var kommer då curlingen in? Jo. Min teori är att föräldrar curlar, fixar och donar för sina barn och inte låter dem se konsekvenser av sina handlingar. Det skjutsas, det tvättas, det städas åt dessa små kungar och drottningar. Varför ställs inga krav på barnen? Ovan nämnda exempel är inte ovanliga (tror många lärare känner igen sig och kan fylla på) och det är inte bara barn med stora problem det gäller. Det är helt vanliga svenska elever. I en skola nära dig.

Så please! Låt era ta ansvar och lär dem att om man gör en sak ( t.ex. tar ledigt) så får det konsekvenser (t.ex. läxor under ledigheten).

Hur behandlas då mina primadonnor här hemma? Det får jag ta och fundera på. Är jag så curlingsfri som jag tror? Säkert är att det här måste börja tidigt, börjar man curla får man fortsätta...