Skaffa ny bil

Igår roade jag min FB-omgivning med bild på hur jag inte kom uppför vår isiga backe. Jag svor förra vintern och lovade mig själv att köpa en fyrhjulsdriven bil. Sedan tänkte jag "Äh, hur stor är risken att det blir en sådan här vinter snart igen...?" Precis hur stor var risken?! Den här vintern har jag också svurit. Jag höll på att köpa en Subaru som jag tyckte var skitful för att den hade den lockande skylten "Finns för omgående leverans" på sig. Hejdade mig dock. Kom ihåg, jag gör inte dumma saker...

Nu har jag alltså börjat sondera terrängen. Nästa vinter ska jag ha en fyrhjulsdriven bil och susa fram överallt. Mest hem, uppför vår backe. Och om det inte snöar eller isar på fem år efter att jag har köpt den där bilen så kommer jag skratta varje månad jag betalar av på biljäveln i alla fall. It is so worth it för att slippa vinter!

Nu till problemet. Jag gillar att min nuvarande bil är avbetald. Det passar speciellt bra nu när boräntorna har gått upp rejält. Vår boendekostnad har dubblerats på ett år. Jag är alltså inte sååå sugen på att dra på mig en jättedyr avbetalning varje månad.

Så jag tittar på bilar i rimlig prisklass. Och suckar. De är för fula, för tråkiga, för smäckiga.

Det jag vill ha är för dyrt. För jag vill inte bara köra runt i bil. Det är ju kul att ha råd att betala sitt fina hus, köpa lite mat och kanske ge sina barn söta rosa klänningar då och då också.

Maken säger: "Kolla på Jeep. De är inte så dyra". Jag säger att det är de visst det och surfar in på Jeep för att överbevisa honom. Det finns en modell som är okej i prisnivå. Men det är ju frånpriset. Det finns ju ingen risk att man stannar där när man har önskat klart på tillbehören. Dessutom tycker jag att de flesta modellerna är fula. Eller, det finns två som är snygga men den ena har min pappa så den går bort. Kollar då på den som blir kvar. Klickar. Säljtexten börjar såhär:
"Lyxigare än såhär blir det inte". Typiskt mig.

Nä. Om jag ändå inte kan köpa den jag vill ha får det nog vara. För hur stor är risken att det blir en sådan här vinter tre år i rad?

De säger

att hatet jag känner mot vintern är mentalt...

Konstigt att det är min kropp som reagerar. Det är inte min hjärna som fryser, den är inbäddad och har det bra. Det är mina näshår som klibbar ihop, det är mina hårstrån på ben (ja vadårå, alltid skyddar det lite mot kylan) och armar som ställer sig snabbare än en.. Nej, ska inte go there. Det är min kropp som reagerar - inte mitt huvud.

Vad säger psykologen? Är det verkligen mentalt?

På facebook säger de till mig att det har med attityden att göra. Man ska vara positiv. Så idag har jag försökt se på det positivt:

-Jag fick extra lång egentid i bilen både till och från jobbet eftersom det var väldigt halt så man fick ta det extremt lugnt. Jag fick också chans att öva på lite svärord eftersom bilen bakom mig nog tyckte att jag tog det för lugnt (eller så lekte den att min bil var en hund och ville gärna nosa den i baken).
-När bagageluckan var fastfrusen fick jag tänka kreativt och använda den inbäddade hjärnan lite utanför boxen. Frysboxen.
-Eftersom jag var stelfrusen efter att ha gått genom skolans största korridor (aorta i skolbyggnaden) i ungefär 2 minuter kunde jag unna mig varm choklad. Som är gratis. Från en automat i ett lärarrum. Det är grejjer det!
-Halkan har också gjort att jag numera är ett proffs på att backa upp för vår hala 30 meter långa skaftvägsbacke kantad med både utstickande garagetak (grannens) och berg.

Se där. Visst är jag charmigt positiv!?

Nu ska jag lägga mig i mitt iskalla sovrum som har luftintag som gör att all isolering som Sjödalshus slängde in i vårt hus känns helt onödig. Det blåser ändå rätt in. På mig. I min säng. Jag kan inte värja mig någonstans.

I love winter! It's all about attitude.

Vinterälskare, se hit?

Kan ni förklara charmen med den? Vintern alltså. Jag måste vara trög, blond eller bara allmänt bakom för jag förstår inte.

Vad är härligt med att få näshåren nerfrysta bara man sticker ut nästippen genom dörren?
Vad är härligt med att skrapa bilen när man åker till jobbet, och sedan hem från jobbet igen?
Vad är härligt med att frysa halvvägs till jobbet och börja tina upp just som det är dags att gå ut igen?
Vad är härligt med att alltid vara fel klädd? Det är för kallt ute, för varmt inne.
Vad är härligt med att behöva åka ännu tidigare på morgonen för att klara att komma fram i tid till jobbet, med marginal för halka, bilolyckor och bilköer?
Vad är härligt med att bylta på ungarna dubbla lager, leta efter tummar i vantar och svettig stå och kränga på dem skor - för att de ska åka bil i fem minuter?
Vad är härligt med att skotta?
Vad är härligt med att leta vantar varje morgon då dessa verkar försvinna ner i underjorden på dagis?
Vad är härligt med förkylningar, vinterkräksjukor och annat skoj som drar fram som en mindre pestepedemi?

Så förklara. Vad är det som är så härligt?