onsdag 4 juni 2008

Nattvakten sjuk

Duracellkaninen blev sjuk igår. Han kom hem från jobbet med 38,3 och låg lite spak i soffan hela kvällen. Jag fick tvinga mig på omvårdnad i form av saft, mackor och glass. Tyvärr hann jag inte informera döttrarna om att nattvakten var sjuk och att det tyvärr inte fanns någon vikarie.

Önskar att jag hade hunnit det för då kanske inte Lilla E hade vaknat när klockan var runt 2, 3 och 4. Och när hon väl somnade om så hade väl inte Stora E vaknat klockan 5.06 för uppstigning.

Jag: -Det är fortfarande natt, man ska sova nu.
E: -Men det är så ljust, jag kan inte sova. (Hon har heltäckande mörkläggningsgardin så det känns inte helt sant). Mamma, jag har verkligen försökt.

Hon fick lov att gå upp och sitta på soffan och läsa böcker. När vi hade bökat klart med allt som skulle fixas var klockan 5.40 och jag övervägde att faktiskt gå upp. Gick och la mig istället och somnade faktiskt om. Enligt egen utsago så gjorde även Stora E det. "Mamma, jag sov på soffan".

Makens väckarklocka ringde klockan 07 och då var han frisk som en lärka igen. Hävdar han. Fan tro't.

Ikväll hittar ni mig först på Friskis och sedan här, på världens bästa pysselställe! Jag har fått äran att få hjälpa till med bröllopsinbjudningskort! Alla går inte och smyggifter sig på sina barns dop - hör ni det ni vissa typer som blåste mig på konfekten? ;)

måndag 10 december 2007

Doppyssel






Var på dop i helgen. Lilla söta Linn döptes av samma präst som döpte lilla E. Kyrkan var lika vacker som vanligt. Dopet gick kanon och efteråt bjöds vi på massor av gott. Jag var ensam med lilla E eftersom stora E var bjuden på badkalas samtidigt. Lilla E undersökte varenda kvadratcentimeter av värdparets hus så det var en rätt trött mamma som till slut packade in oss i bilen och for hem.

Linn fick bl.a. en liten doptavla som var ett experiment. Jag hade aldrig tidigare gjort en PP (paper pieceing) men fick för mig att göra en nu. Vilket meck! Det tog nog totalt 5 timmar, om inte mer... Maken fick rycka in ett par gånger för att tänka åt mig, själv fick jag psykbryt. Tur att jag har valt rätt man... Fast han var lite frågande inför det faktum att det helt plötsligt var han som satt och pysslade och inte jag... He he, man har väl arbetsledaregenskaper.

Jag tog figuren ur boken "Gogo" och när jag var klar med "gubben" sa stora E: "Jag känner igen den, det är Gogo". Så den blev väl ganska lik...


Ram från Ikea, allt annat material från Papprika.