... när man drömmer om att blogga.
Jag har under några nätter drömt att jag ska bo i Spanien i ett halvår. Utan familjen. Jag har i drömmen grämt mig och mått rätt dåligt över detta. När jag vaknar fattar jag inte varifrån planen i drömmen har kommit, jag skulle aldrig åka utan dem så länge. Jag skulle däremot väldigt mycket kunna jobba för att hela familjen skulle åka iväg dit något år eller så. Inte just precis nu när vi är nyinflyttade i vårt nya hus men annars då.
Hur som helst. Inatt drömde jag att det var dagen innan avfärd. Och jag drömde att jag bloggade om det kvällen innan. Jag minns exakt vad jag skrev här i bloggen också.
Något är galet när man drömmer om att blogga. Get a life typ.
fredag 14 augusti 2009
Något är galet...
Upplagd av Pernilla kl. 08:30 3 kommentarer
måndag 30 juni 2008
España por favor
-Mamma, jag vill åka till Spanien inatt och bo i Cádiz. (När vi var i Spanien i våras åkte vi hemifrån mitt kl 4 på natten, det var superpoppis).
-Åh, det skulle jag också vilja göra men det ska vi inte.
-Varför då?
-För vi har inga biljetter.
-Då kan vi skaffa det och så kan vi åka sedan.
Tänk om livet kunde få fortsätta vara sådär enkelt.
Upplagd av Pernilla kl. 22:51 2 kommentarer
tisdag 29 januari 2008
En vanlig mammanatt

Bilden lånad från http://blogg.myyzz.nu/wp-content/uploads/coffehound.BMP
Nattningen går bra, båda somnar fort. Lilla E har feber och är pepprad med alvedon.
Kommer försent i säng, bokar istället för att sova hotell i Spanien och mailar vänner om datum.
Bläddrar lite i Mama.
Somnar direkt när jag slutar läsa. Klockan är 23.37 när jag släcker. Blir arg på mig själv för den sena timmen. Men de där timmarna när barnen sover, de är ju guld värda.
Vaknar 03.44 av Lilla Es hostattack. Hon gnäller och börjar gråta lite. Springer in och hämtar in henne till oss, vi vill inte att hon ska väcka stora E vid denna tid. Då är det nämligen kört.
Lilla E är varm, efter överläggningar om vi bara ska trycka i henne alvedon eller börja böka, så bestämmer vi oss för att börja böka. Upp med barnet på skötbordet, in med termometern, in med saltlösning i näsan. Termomtetern visar inte feber. Skönt. Hon får som belöning en flaska välling som hon snabbt glufsar i sig i sängen mellan oss. Hon somnar om men snarkar och andas konstigt pga allt snor.
Jag har varit uppe för länge. Hjärnan har vaknat... Jag tycker tydligen att det är viktigt att tänka på att vi måste betala räkningarna imorgon (läs idag), att Stora Es favoritfröken slutar på fredag och vad ska vi köpa till henne då, att min lilla lilla syster snart fyller 30 och vad kan man tänka sig att hon vill ha då? Och så ska hon ju till New York och till Chile snart, hur ska det gå med allt? Och så måste jag ju boka hyrbil till spanienresan.
Och så rullar det på med tankar. Klockan blir 05, den blir 05.30. Jag somnar där någonstans, precis innan 06.
06.16 får vi sällskap av Stora E som har vaknat. När hon får klart för sig att man måste vara tyst i mammas och pappas säng får hon med sig sin far in till sin säng, där läser hon för honom och babblar glatt.
Det blir mörkt och tyst i sovrummet men nu har lilla E lagt sig på mig, hon ligger och snarkar och är varm och jag är kissnödig men vågar inte röra på mig. Vid 08 vaknar hon och vi går upp. Hon har 38,5 och en ny dag har börjat.
Upplagd av Pernilla kl. 08:33 6 kommentarer
Etiketter: chile, feber, hosta, new york, sen läggning, spanien, vaken natt
fredag 18 januari 2008
Det är en djungel
Jag vill först klargöra att jag ÄLSKAR internet. Jag hade 32 brevvänner runt om i världen när jag gick i mellan- och högstadiet. När jag for till USA som utbytesstudent så hann jag inte riktigt med alla brevisar, behövde ju skriva till dem där hemma också. Tänk om jag hade haft internet! Då hade livet varit mycket, mycket enklare.
Nu har jag internet och det förenklar ofta mitt liv. Det förenklar absolut min möjlighet att hålla kontakt med folk jag vill hålla kontakt med. Det förenklar dock inte mitt och makens förhållande, vissa i förhållandet tycker att vissa andra i förhållandet sitter för mycket vid datorn på kvällarna...
Nu håller vi i alla fall på och planerar en liten återträff i Spanien. 1998 tillbringade jag en termin i Sevilla och "pluggade spanska". Vi blev ett gäng som umgicks och det var en mycket trevlig tid i mitt liv. Nu ska vi då få ihop den här återträffen. Vi bor på så spridda ställen som Sverige, Sydkorea, Schweiz, San Francisco och Angola... Alla är vuxna med viktiga jobb och en del av oss har familj och nu ska detta mecklas ihop. Vi ska ses en helg i Sevilla och jag och min lilla familj tänkte utöka resan till att bo på ett mysigt ställe vid havet någon vecka.

Bild från http://www.vincci-hotels.com/
Det är här det blir en djungel. Jag hittar massor med hotell men det går inte att förstå om det är ledigt, om det är bra, om man får ha med sig barn eller inte. Olika sökställen ger olika besked och jag blir komplett galen trots att (eller för att?) jag
1)är organiserad som få
2)behärskar både svenska, engelska och spanska rätt hyfsat
3) är rätt säker på vad jag vill ha.
Antagligen är det så att jag
1)vill få alldeles för klara besked
2) får för mycket information
3) är för kräsen...
Upplagd av Pernilla kl. 14:05 6 kommentarer
Etiketter: costa de la luz, costa del sol, internet, sevilla, spanien, spanskstudier