Jag satt still. I en timme och 37 minuter. Herregud vad det var svårt. Trots att jag är sjuk.
Jag såg The Joneses. Om man bortser från Demi Moores urusla skådespeleri (hello, man kan i alla fall försöka) och att David Duchovny såg helt sjukligt smal ut och inte alls var lika het som i Californication kan man i alla fall säga att filmen var intressant. Eller såhär: Filmens tema är intressant.
Ny grannfamilj. Snygga. Framgångsrika. Det måste de ju vara, de har nyaste bilarna, hetaste sakerna, snyggaste kläderna. De är dessutom sjukt trevliga. Klart man vill vara som dem.
Alla har varit med om det. Det finns alltid någon man ser upp till, någon man är lite hemligt avundsjuk på och någon man vill vara kompis med. Alltid. Det går inte över när man slutar högstadiet.
Lägg på lite dolda familjekonflikter och lyxfällan et voilà: Du har The Joneses.
Om du inte orkar göra ngt annat, och inte har jättemånga filmer att välja på så är den ett helt okej tidsfördriv.
Nu gör jag något annat.
onsdag 4 maj 2011
Jag gjorde det!
Upplagd av Pernilla kl. 13:53
Etiketter: film, sjuk, the joneses
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar