Ikväll

Försöker jag sitta i soffan och ta det lugnt. Är fortfarande ugh-förkyld och maken är fortfarande ugh-bortrest och barnen är fortfarande ugh-vakna. Nä. Correction. En av dem bara. Hon som aldrig lärde sig att sova. Tror hennes sovmönster sabbades for life på barnsjukhuset vi låg på de första 8 dagarna i hennes liv. Då skulle hon väckas för matning minst var tredje timme. Sedan var det banne mig kört.

Utöver rop från den älskade ungen ruttnar jag på all dålig tv. Vill istället vara lite produktiv men orkar bara inte. Borde gå och sova men då blir det ännu jobbigare att svara på ropen. Bäst att vänta ett par timmar tills hon har somnat.