Nattliga äventyr

Inatt har jag "sovit" i tre sängar.

Se där. Det kunde vara början på en inte alltför anständig bok. Eller en tragisk bok...

Men det handlar ju såklart om den helt vanliga nattvandringen som pågår i väldigt många barnfamiljer om nätterna... En stor del av natten låg jag i Lilla E:s säng (hon låg och sparkade i min). Man kan säga att den sängen var för kort, för hård och för kall. Jag är helt slut!

Och idag ska jag till Ikea med min far. När jag bodde hemma längtade jag efter att få körkort så att jag kunde åka till Ikea själv. Pappa var sällan ett bra ikeasällskap... Och faktiskt - samma dag som jag fick körkort åkte jag till Ikea. Bara för att springa igenom varuhuset helt flyktigt, jag ville ju ut och köra mer bil...

Nu ska vi tydligen dit tillsammans, sådär 14 år senare. Ska ju bli intressant att se om våra ikeabeteenden har ändrats eller om vi liksom hittar dem igen...

Inatt snörvlade Lilla E så hon inte kunde sova om hon inte sov på min arm. Maken erbjöd sin men hon kröp över till min hela tiden.
Våra döttrar har nämligen gjort tydliga val. Stora E är pappas tjej och Lilla E är mammas tjej. Det roliga är att Stora E är väldigt lik mig och Lilla E är en kopia av sin far. Så de har valt som vi. Sin motsats.

Någon gång mellan all sova/vakna/sova/vakna dök även Stora E upp i vår säng. En liten stund var det lugnt och varmt och bara gosigt. Alla sov och andades och fick plats. Jag hann tänka att det här är lycka.

Sedan började böket. Då kände jag vad stel jag var, vad ont det gör att ligga i konstigt läge halva natten. Och så började filosoferandet. Som är underbart. Men inte just precis då.