torsdag 4 juni 2009

Aj löv FK

Jag vet att det är en förmån, jag vet att vi har det otroligt bra i Sverige men jag blir ändå rätt irriterad när jag nu går in på Försäkringskassan för att anmäla VAB för idag. Jag vet redan nu att jag är hemma imorgon med två sjuka barn. Maken ska jobba i Umeå. Jag vet också att man inte går på dagis med nygipsat ben, inte heller går man till dagis om det inte har gått 48 timmar sedan man spydde.

Jag försökte därför mig på att anmäla och begära ersättning även för morgondagen. Men se det går inte. Och nåde mig om jag försöker anmäla dagens VAB imorgon. Det går ju inte heller. Så istället för att ta hand om mina barn ska jag logga in, anmäla, begära, skriva under och spara. Får jag sitta ostörd tar det väl bara 10 minuter per gång men om jag är hemma och vabbar så brukar det inte direkt vara en lugn testund som jag har att dona med det där på...

Och VARFÖR kan inte uppgiften om vilken förskola ungen går på ligga kvar? Varför ska jag varje gång fylla i det och deras telefonnummer?! Hur svårt kan det vara att låta de uppgifterna ligga kvar, precis som uppgifterna om min arbetsgivare ligger kvar. Jag är inget datasnille (fick ju kicken från IT-bolaget remember) men det borde inte vara svårt att fixa!

Och jag vet. Lyxproblem. Men jag blir ändå irriterad! Får man bli det?

onsdag 12 november 2008

Aj löööv Sweden

Stora E kom hem med massor av guck i ögat igår. "Jag vill inte ha det där, jag kan inte seeeeee!" Dramatiken var total, det sparades varken på tårar eller kroppspråk. Imorse stod det klart att hon inte kunde vara på förskolan eftersom ögat var väldigt guckigt och lite svullet. Maken och jag har våra jobb ungefär 5 minuters bilfärd ifrån varandra, mycket praktiskt. Så på förmiddagen var Stora E med maken på jobbet och ritade teckningar till alla hans kollegor. Vid lunch kom jag och så åt vi tre tillsammans innan jag tog över och körde halvdagsvab.

Stora E:s lyxiga pannkakslunch:


När Stora E och jag gick och handlade middagsmat i lugn och ro (Lilla E låg och sov på förskolan så dit var det ingen brådska) så kände jag bara vilket underbart land vi bor i. Jag får, utan att någon höjer ett endaste litet ögonbryn, lämna min arbetsplats vid lunch och tillbringa resten av dagen med mitt barn. Och får betalt för det.

När jag sedan skulle anmäla Vård av sjukt barn och tillfällig föräldrapenning så var jag mindre nöjd. Jag har ju bytt jobb så det var mycket att fylla i. Jag höll på att slänga datorn i väggen för det var så många moment att göra och så många barn med mycket att säga omkring mig. Försäkringskassans webbtjänst är nästan komplett värdelös. Nästan.

Eftermiddagen har tillbringats med att baka kakor. Efter snabb länsning ska jag nu röja. Det är sjukt hur stökigt och skräpigt det blir när två barn hjälper till att baka. Trogna bloggläsare vet att detta inte är min favoritsyssla....

Gucket är helt borta så imorgon blir det fulldag för alla på förskola och jobb. Trist!

Så. Det var dagens egocentriska och oattraktiva inlägg. ;)