Aj löööv Sweden

Stora E kom hem med massor av guck i ögat igår. "Jag vill inte ha det där, jag kan inte seeeeee!" Dramatiken var total, det sparades varken på tårar eller kroppspråk. Imorse stod det klart att hon inte kunde vara på förskolan eftersom ögat var väldigt guckigt och lite svullet. Maken och jag har våra jobb ungefär 5 minuters bilfärd ifrån varandra, mycket praktiskt. Så på förmiddagen var Stora E med maken på jobbet och ritade teckningar till alla hans kollegor. Vid lunch kom jag och så åt vi tre tillsammans innan jag tog över och körde halvdagsvab.

Stora E:s lyxiga pannkakslunch:


När Stora E och jag gick och handlade middagsmat i lugn och ro (Lilla E låg och sov på förskolan så dit var det ingen brådska) så kände jag bara vilket underbart land vi bor i. Jag får, utan att någon höjer ett endaste litet ögonbryn, lämna min arbetsplats vid lunch och tillbringa resten av dagen med mitt barn. Och får betalt för det.

När jag sedan skulle anmäla Vård av sjukt barn och tillfällig föräldrapenning så var jag mindre nöjd. Jag har ju bytt jobb så det var mycket att fylla i. Jag höll på att slänga datorn i väggen för det var så många moment att göra och så många barn med mycket att säga omkring mig. Försäkringskassans webbtjänst är nästan komplett värdelös. Nästan.

Eftermiddagen har tillbringats med att baka kakor. Efter snabb länsning ska jag nu röja. Det är sjukt hur stökigt och skräpigt det blir när två barn hjälper till att baka. Trogna bloggläsare vet att detta inte är min favoritsyssla....

Gucket är helt borta så imorgon blir det fulldag för alla på förskola och jobb. Trist!

Så. Det var dagens egocentriska och oattraktiva inlägg. ;)