Vilken knasig dag!

Liten är inbakad i soffan med foten högt. I helgen får hon börja stödja på den, meningen är att hon ska kunna gå trots gips. Det är ju en himla tur! Hon har så väldigt ont bara. Hon knackar på gipset och säger "vill inte ha den."

Efter besöket på Astrid Lindgren (som gick otroligt smidigt, vi var där 10:30-13:45 cirka och hann då undersökas, röntgas och gipsas) åkte maken i sin bil med den gipsade lilla stackarn, jag skulle svänga förbi ICA och köpa mat till oss, ingen hade ätit sedan frukost klockan 7...

När jag står på ICA ringer dagis, nu från Stora E:s avdelning. "Hej, jag vågar knappt ringa er men eh... E har ont i magen och har inte ens ätit pannkakor (storfavorit), jag tycker att hon är lite varm också." Jag handlade fort och åkte dit direkt. När jag kom inte ens 10 minuter senare hade hon precis spytt.

Så, två sjuklingar och två föräldrar sitter nu här hemma och tänker att det inte alltid blir som man har tänkt sig. Ikväll skulle vi firat makens kusin som tar studenten men vi får nog be om privat audiens om några dagar...

Sagan om mamman som inte fick skriva

Det var en gång en mamma som gillade att skriva. En decemberdag 2007 startade hon en blogg för att umgängeskretsen skulle slippa bombarderas med massmail om hennes barns framsteg. Det var kanske inte alltid intresseklubben var intresserad, resonerade hon.

Eftersom hon var stolt över att inte bara vara skrivintresserad, utan mamma också, döpte hon bloggen till "Skrivarmamma". Hon tyckte att det väl skulle indikera att hon är en mamma som skriver.

En dag serverade livet henne en härlig chans då hon fick lite ledig tid mellan två jobb. Massor av tid skulle ägnas åt att skriva på den där romanen. Hon bokade in sig på bokmässan där en generös nätverkande författare presenterade henne för många inflytelserika personer. Skrivarmamman själv blev lite generad, för i sällskapet hon befann sig i tyckte hon inte att hon hade så mycket att komma med. Däremot fungerade författarens taktik, Skrivarmamman blev inspirerad och fick än mer lust att skriva.

Så vaknade hon till den sista lediga veckan och var mer än redo att utveckla sina karaktärers förehavanden. Det var då verkligheten hann ikapp henne. Hon är inte en skrivande mamma. Hon är en mamma som tar hand om sjuka barn. Hon är en mamma som får laga mat två gånger om dagen för barnen äter så mycket. Hon är en mamma som får tvinga i sin femåring medicin. Hon är en mamma som inte får sova. Hon är en mamma som får tid att börja skriva klockan 21. Hon är en mamma som är trött klockan 21 och då måste planera husbygge med sin lika trötte make. Hon är en mamma som försöker att blogga med en tvååring som klättrar på henne och påpassligt drar henne i höger arm. Hon är en mamma som börjar heltid på ett nytt jobb nästa måndag.

Hon är en mamma som dagdrömmer om att få skriva en bok. Men vad är väl en bal på slottet?