Huset

Nu finns det lite nya bilder från bygget. Det går framåt. Det är bara 3 månader och 18 dagar kvar.

Såhär går det när man vänder ryggen till i tre sekunder

-Titta mamma! En skatt!
Jo. Sannerligen.

Hon var mindre nöjd när jag tre sekunder senare skrapade bort det mesta...

Boobs in the air, wave them like you just don't care

Fast jag själv tycker att jag är taskig och fastän jag själv förmodligen ser likadan ut så tar jag idag med mig bilden av kvinnan som springer till bussen med brösten wobblande framför sig. Förlåt medsyster men du såg så rolig ut. Jag gapskrattade hela vägen till jobbet. Och det händer inte varje dag!

För övrigt kändes det lite ovant att åka hit efter tusen timmars VAB.

Och alla språkpoliser out there: Vad är skillnaden på fast och fastän. Ni ser hur jag har använt båda formerna för att gardera mig...

Potträning... typ

Det är VAB igen. Lilla E var ju frisk i helgen. Trodde vi. Inatt har vi sovit max 4 timmar totalt, hon har skrikit och velat ta av sig blöjan. Förstod efter några timmar att det nog var frågan om urinvägsinfektion. Så idag blev det samtal till vårdcentralen och tid för besök. Innan besöket försökte jag locka med pottan för att få till ett urinprov. Läkaren sa nämligen att vi skulle fixa urinprov där, med hjälp av påse. Jag var väldigt skeptisk.

Så jag tänkte att jag gör ett försök med pottan. Det gick sådär.

Jag lockade.
"Stora tjejer har ju inte blöja, de har trosor. När du slutar med blöjor ska vi köpa jättefina trosor till dig. Vad vill du ha på dina trosor?"
"Ariel".
"Men då ska vi köpa arieltrosor till dig när du slutar med blöja ska du prova pottan nu?"
"Nä!"

Jag utmanade.
"Jag tror inte att du kan kissa på pottan. Det är bara storasyster som kan."
Ingen mer reaktion än ett flin.

Jag var pedagogisk och tog fram en Vi Föräldrar som vi fick i påsen från Mammabikten igår.
"Ska vi titta på bebisarna?"
Med strilande kran satte jag mig bakom henne, hon satt på pottan och så läste vi Vi Föräldrar. Vi tittade på sovande bebisar, på ätande bebisar och på bebisar som satt hos sina mammor och pappor. Jag killade lite på magen. Jag tryckte lite på magen. Jag försökte till och med stimulera hennes kissimpuls genom att själv sätta mig på toa och få ut lite.
Inget.

Jag hotade.
"Om du inte kissar nu måste du kissa hos doktorn och det är inte lika roligt".
Jag är inte speciellt nöjd med just den där hotande insatsen av mig idag. Den hjälpte ju föga.

När det nästan var dags för oss att vara hos doktorn gav jag upp. Det var bara att dra på henne blöja och kläder och traska dit.

Men så. Min tjej och jag! Vårdcentralen var överbelastad, labpersonalen var idag reducerad till en stackars person. Väntetiden var lååååång. Jag lyckades deala till mig både provtagningspåse och undersökningsrum och med färdigheter jag inte visste att jag hade så fixade jag
1) Kisspåse på rätt plats på rätt person. Under väldigt mycket gallskrik som nog oroade ganska många i väntrummet utanför...
2) Kiss i påse utan spill. With a little help from my friend MER jordgubb.
3) Burk och "pincett" och undersökningsrum igen.
4) Efter burdus behandling av mitt barn fick jag inte så vänligt men bestämt av klisterpåsen från hennes stackars underliv. Spillde inte en droppe och lyckades med hjälp av pincetten få in allt i burken.
5) När det äntligen var vår tur kunde jag presentera både barn, urinprov och inte helt utmattad moder. Då började nästa pärs.... Stick i fingret för snabbsänka. Gallskrik.

Men men. Efter 1 timme och 50 minuter var vi äntligen klara. Vi gick in på Apoteket för att köpa prinsessplåster och så var hon nöjd och glad och somnade sött i två timmar. Nu har vi fått besked från läkaren och det är urinvägsinfektion och penicillin är utskrivet och ligger och väntar på oss.

Själv kanske jag ska ta och satsa på barnmedicin, jag verkar vara kompetent. Kvinnan på lab frågade till och med om jag också jobbade inom vården...

Nej. Jag är inte bara mamma, jag är lärare också. Vi kan allt.

Rapport från mammabikten

Jag orkade inte mobilblogga och jag orkar inte sammanfatta heller. Vilken tur att andra har gjort det istället!

Kan väl summera dagen som att det var trevligt med en egen dag med goda vänner och många bra föreläsare. Det var kanske inte jättemånga aha-upplevelser (för mig) men i alla fall lite påminnelser. Flera av föreläsarna pratade om att man inte ska vara rädd för förändring och att man kanske måste våga hoppa. Dessutom var det ett jäkla tjat om hur mycket mer sex vi småbarnsföräldrar måste ha.

Reflekterade i mitt stilla sinne över det faktum att jag ju faktiskt redan har vågat hoppa (byta karriär) och vips, fyra månader senare blev jag uppsagd pga arbetsbrist. Fixade nytt jobb direkt men det jobbet är bara ett vikariat och då känns det lite som att "varför skulle jag hoppa, vad ledde det till?" Men inom mig vet jag att jag inte var nöjd på mitt förrförra jobb och om jag inte hade bytt så hade jag väl gått där och klagat, jag hade inte vetat vad jag vet nu.

Klart bäst var Emma Hamberg som har skrivit om de tio budorden. Bra, rapp och koncis föreläsning. Vilken tjej!

Mammabikten

Idag hoppas jag bli inspirerad.

Pernilla, eller jag menar Bree

Kroken på friskis. Dags för jympa. Innan jympan bakade jag lite kakor... Bree it is.

Kränkt?

Jag hoppas att detta är klumpigt citerat, annars är det bara osmakligt. Artikeln handlar om en tonårspojke som våldtogs av minst sex andra unga män.

Enligt Carlson var många ungdomar vittnen till händelsen och det kan inte uteslutas att flera än de sex var inblandade i övergreppet.
- Vi får se vad det här landar. Nu ska vi utreda vem som gjort vad, tillägger Carlson.
Han har aldrig hört talas om att en man har våldtagits av flera män.
- Detta är mycket ovanligt och oerhört kränkande för 17-åringen, säger Torbjörn Carlson.

Är det mer kränknade för en kille att bli våldtagen än för en tjej? För det är så jag tolkar Torbjörn Carlson.

Varför jag älskar min förort

I förorten är det inte trångt på trottoarerna. Man kan lätt gå med en barnvagn överlastad med påsar och saker utan att krocka med någon. Mest för att man inte möter någon.

I förorten möter man inga äckliga gubbar som spottar rakt ut på gatan precis där man går.

I förorten är det gratis att parkera. Gott om plats också.

I förorten är det inte fullt med folk vart man än går.

I förorten kan ens unge sova i vagnen och andas frisk luft. Inte avgasiga äckliga partiklar.

I förorten kan ens unge sova i vagnen och inte väckas av tutande bilar, livliga lastbilar och annat oljud.

I förorten står det inte folk och röker i vartenda gathörn och utanför varenda restaurang/affär. Kanske för att det inte finns alltför många restauranger och affärer att hänga utanför.

I förorten finns det inte lika många saker man frestas att köpa. Man gör helt enkelt av med mindre pengar.

Så, det var med lätt hjärta jag rattade söderut efter ett kort besök i huvudstaden idag. Stockholm i mitt hjärta men gärna på lite avstånd.

Det viktigaste fixat

Dagen

Världens bästa make fyller år. Klart han får tårta då. Får nog utveckla punkten 'mat' lite bara...

Simskola

Idag blev jag 'olad' att få förmånen att åka med på simskolan. Har en bekant som har barn i samma grupp och vi brukar sitta o prata. Fick idag för mig att de nog inte kommer ikväll. Funderade på att ta med prov att rätta men tänkte om. Tänkte ta med en bok att läsa men det blir så svårt att fokusera på bok och sim. (Man tittar genom glasvägg). Min sista tanke innan avfärd var att jag borde ha med anteckningsbok o penna iaf. Tog inget för jag tänkte att jag blir besviken om jag inte kan skriva för jag måste sitta och prata. Kom hit och insåg att bekantingarna inte kommer idag. 1) Jag är synsk. 2) Jag hade kunnat skriva en stund. Men istället försöker jag bara vara o lyssna på musik samtidigt som världens finaste gör konster framför mina ögon. Det är ju inte så dumt faktiskt.

På jobbet

Den här arbetsveckan är lite konstig...

Måndag VAB.
Tisdag full fart på jobbet.
Onsdag VAB.
Torsdag Full fart på jobbet.
Fredag VAB.

Vi kör varannan dag den här gången och maken tog ju förra fredagen... Nu hoppas vi att hon lyckas bli bra när hon får hela helgen på sig också. Såhär kan man ju inte hålla på.

Lilla E:s highlights

Lilla E vaknade just, febern verkar störa. Hon sa "åker så långt tåget pappa". Vi bestämde oss för att ringa upp pappisen på tåget varpå hon berättade om sin dag för honom:

"Ätit tofflor! Med blåblär!"
"Jag kissat govlet där inne."
"Hej då, puss puss."

Men nu måste hon skynda sig att somna om, om en kvart börjar ju Grey's...

Promenad med förhinder

Lilla E och jag är hemma igen. Jag börjar komma ihåg hur det var att vara mammaledig.

9:30 började jag prata om att vi skulle gå ut på promenad i härliga solen.
Hon kom och meddelade att hon hade bajsat, det var lägligt. Inte innan vi hade klätt på oss allt utan precis i bra timing. Härligt. Förutom att jag hatar bajsblöjor men det är en helt annan historia.

Så. Jag bytte blöja och småpratade med den unga damen under tiden. Vi har pratat om att hon ska sluta med sina älskade nappar och att vi ska åka till Skansen och lämna hennes nappar till katterna där. Nu pratade jag om att det kanske är dags att sluta med blöja och börja gå på pottan istället.
"Inte ge min blöja Skansen."

Rengjord men utan blöja sprang hon in i vardagsrummet och jag tänkte "ja ja, hon måste ju vara utan ibland också, lite luft skadar inte." Plockar i ordning sakerna vi ska ha med oss.
Så tar det en minut. Illvrål.
"Jag kissat på mig! På govlet där."

Jo visst. Över golvet och hela vägen från vardagsrummet in till mig i badrummet... Först pölar och sedan med små fotavtryck på slutet. Avduschning och ny blöja på. På med alla kläder. Fram med mopp och skurhink. Skura, skura, torka, torka.
Nu då. Nu kan vi väl gå!?

Då har det älskade barnet hittat eldstadssaker. (Vad heter sådana saker?) I mörkt gjutjärn. HOn är svart på byxor och på händer.
Vi tvättar händer och byter byxor.
Nu då. Nu kan vi väl gå!?

Nej just det. Nu ska vi bara komma överens om ytterkläder också.
Det vrålas om alla saker jag förespråkar. Något säger mig att det här bara är början. Mamma vet tydligen inte bäst.

10:30 kom vi iväg och då hade jag valt bort dusch (!) och hårfix och istället dragit över en mössa på huvudet.

Pust. Imorgon är det min tur att jobba!

Ny enkät

Längst upp, till höger. Fyll gärna i så jag vet vad jag får göra idag. ;)

Dunderhonung for sale, anyone?

23:52 - släckte lampan efter att ha jobbat undan allt som inte hanns med under dagen.
03:15 - Lilla E med hostan från hell vaknade och hostade, grät och hängde i mina öron. Tydligen är det fel på hennes fars öron. Jag försökte med undanmanövern gå på toaletten och istället lägga mig i hennes säng men det gick hon inte på.
05:30 - Vi somnade om.
06:00 - Stora E vaknade.
07:00 - klockan kunde ha ringt men då var vi redan uppe och hade hanterat två större konflikter och en mindre.

It's gonna be a bright, bright, sun shiny day.

VAB

Först pysslade vi lite. Sedan sov den sjukaste väldigt länge. Vi som inte sover på dagarna pysslade ännu mer. Sedan åt en del av oss lunch med både ansikten och kläder. Nu har några av oss picknick i uterummet där solen skiner. Vi äter morotsstavar, som bildar små prickar på den vita filten.

Någon gång får någon städa.

Titlar på boken om igår

Här är några passande titlar på böckerna jag kunde ha skrivit om gårdagen:

Dra mig baklänges-
Historien om hur Lilla E hällde vatten på golvet, sprang och ramlade rakt bakåt. En högljudd dunk och fladdrande ögon, en mamma som skrek med panik i rösten och en pappa som kallades hem med fem samtal i rad till mobilen under söndagsbandyn.
Eventuell medförfattare: Martina Haag eller Hugo Lagercrantz.

Kvarteren som gud glömde-
Om en påtvingad promenad i ett blåsigt, nedklottrat, trasigt område.
Eventuell medförfattare: Nelson George eller

Viva la Ballerina-
Hisorien om Stora E:s första stapplande försök till att bli en prima ballerina. There is potential.
Eventuell medförfattare: Anneli Alhanko

Brakmiddagen-
Om en middag som initierades av en morfar men fick ordnas och slutföras av två trötta småbarnsföräldrar.
Eventuell medförfattare: Mian Lodalen, Maria Sveland eller Åsa Linderborg.

Träningen som försvann-
Om hur intentionerna var goda men försvann någonstans mellan smörgåstårtan och glassen. Eventuell medförfattare: Anna Skipper, Blossom Tainton eller Fredrik Paulún.

Nattvakten-
Om mamman och pappan som la sig i tid men väcktes klockan 03 av gråtande, hostande, klagande Lilla E.
Eventuell medförfattare Jesper Juul, Katerina Janouch eller Anna Wahlgren.

Undrar vilken av idéerna jag ska jobba vidare med! Medan jag funderar ska jag vabba lite. Båda hemma idag.

Vad man gör för sina barn

Idag hade jag lovat barnen busstur (förortstjejerna som bara får åka bil jämt ser bussturer som något man gör för nöjes skull) och lunch på Mc.D. Jag hatar Mc.D och mina barn brukar mest peta i maten där men av någon anledning skulle vi dit efter Stora E:s balett.

Vi går från baletten som ligger i ett riktigt trist område, det är sönderslaget och klottrat och inte kul alls. Till slut kommer vi fram till centrumet som har den efterlängtade "restaurangen" och vi går in. Ställer oss i kön på Mc.D och känner stanken.

Det stinker spya, något helt otroligt. Så äckligt. Jag försöker presentera idén om att gå till något annat ställe men nu är det Happy Meals som hägrar. Jag blir nedröstad trots att Stora E känner stanken lika väl som jag och de runt omkring mig i kön.

När det blir vår tur så kan inte jag låta bli att fråga om de vet att det luktar kräk och kanske borde de skicka ut någon att skura lite?
-Vi har nattstädning.

Jaha ja. Men okej. Vad dum jag är! Det klart! Inatt städade de och nästkommande natt kommer de att städa. Under tiden får vi hålla för näsan i kön. Självklart!